När man tror att hjärncellerna har flytt sin kos

Det återstår att se om jag får ihop ett blogginlägg som är läsbart för er kära vänner, ty med erfarenhet av tidigare upplevelser denna dag misstänker jag skarpt att mina hjärnceller har packat ihop och dragit vidare. Det är bara inte klokt vad vimsigt och förvirrat en helt vanlig arbetsfredag kan te sig, särskilt när ögonlocken är tung redan vi tidig morgonstart, kroppen seg och huvudet om möjligt än segare. Gårkvällens handledning var suverän och det efterföljande personalmötet produktivt och väldigt trevligt men visst känns det när jobbedagen tar slut först klockan 20.30. Somnade utmattad och vaknade med kudden mitt i ansiktet so to speak. Snabb morgon och sedan värsta morgonracet på jobbet med efterarbeta p-mötet, elevsamtal, skriva på modersmålsansökningar, sammanställt schemavariabler inför schemaläggning läsåret 15/16, fixat inlogg till bedömningsportal till lärare, debbrief av skolsköterskekursen igår, mailsvar i två olika ärenden till föräldrar, handlett en elev och plockat fram förmiddagsfikat till personalen innan klockan passerat 09.20. Pjuh! Snabbfika och sedan drog vi fyra stycken vidare till habiliteringen för stormöte kring testresultat och handledning kring en elev. Massor av info blev det och hjärnan snurrade på högvarv, men det kändes naturligtvis fint med bra teamwork. Tillbaka till skolan, snabbcheck av läget och så hämta lunch (stekt fläsk med potatisbullar. Mmmmmm, min favvorätt!). Debrief av habmötet med inblandade över lunchen och sedan racet med stryka på listor, fixa matsedlar, fixa personalens infotavla, samtal med pedagog kring en elevsituation, check och okej till skolacslutningssånger, snabbmöte kring en flyttande elev, viksnack med personal, helgkramar och tillönskningar om en skön sådan på lite olika håll. Pjuh igen!

Sådär skulle det ha kunnat se ut sedan, denna fredagseftermiddag men…….Istället blev det framtagandet av en realitetsskapande handlingsplan för oss två längst till vänster. Någon gäspade betänkligt och någons mage kurrade efter utebliven lunch. Man kan misstänka att hjärnverksamheten gick på sparlåga för åtminstone hon i mitten, ty det tog sin lilla tid att formulera meningar som skulle vara möjliga för olika aktörer att kunna förstå och ta till sig. Normalt sett kommer orden av sig själv för rektorskan men idag fick vi allt värka fram handlingsplanen till den nivå vi kan vara nöjda med. Men det gick…..Och till sist fick vi upp farten på de hjärnceller som valt att stanna kvar och det blev riktigt bra. Trög start=bra resultat gäller för oss idag. Tack bäste Peter för gott samarbete – du är verkligen guld värd.

Sen eftermiddag och väldigt tomt i våra lokaler, men härlig stämning på fritids med utevistelse i solsken och roliga aktiviteter. Vi for via en snabbhandling på Maxi och hämtning av finaste vovven hem till …..ta da…..detta. Jag verkligen älskar denna tid på året! Man parkerar bilen och rör sig mot grinden till vår trädgård, omsluts av värsta syrenhäcken och skymtar sitt Happyvardag. Den intensiva syrendoften nästan anfaller en och jag har en tendens att bara bli stående där, mitt i. Tårögd insupande av försommaren…..

Nu har väskor packats upp, tvätten sorterats och skräpet burits ut. Tvättmaskinen snurrar, myskostymen är på och fredagsmexbuffén är preppad. TB har landat nyklippt och stylad här hemma, maken är hemkommen från sitt åskådande på golfbanan och Gabbe har vilat ögonen i soffan en stund. Vi är mer än redo för helg, är ni?

Have  a good one honeys! Kram Mia

2 thoughts on “När man tror att hjärncellerna har flytt sin kos

    • Skönt att vi är två raring. Så mysigt ni verkar ha haft det i Danmark. Blir sugen på en tur dit…..Kram M ia

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *