Var redo! Alltid redo! Mash!

Scout någon? Jasså! Dock inte chans för denna rektorskan i alla fall. Jag var livrädd att mor Anita skulle tvinga iväg mig på scouterna efter mitt första besök sådär i 7-årsåldern (som om hon skulle gjort det, men det fattade jag ju aldrig förrän jag nått vuxen ålder typ). Knoparna verkade högst besvärliga att bemästra och maten som skulle lagas och intagas var det bara inte frågan om att jag någonsin skulle ha provat på (bästa bantingskuren kanske). Och min största fasa var att behöva göra nummer 2 sittande på en pinne(?) över ett hål i marken. Örk…..Annars gillade jag deras kläder, i synnerhet den lilla scarfen!

Ledorden för scouterna passar dock alldeles förträffligt in på Allra Käresta Syster. Min syster. Nettan heter hon, men det skulle lika gärna ha kunnat vara Florence Nightingale. Hon är nämligen makalös på att hjälpa och ta hand om andra. Dessutom är hon sjuksyrran, med akut- och traumajobb i bagaget samt även FN-tjänst under Gulfkriget, som numera är skolsyrran. Tur för oss, säger jag bara.

Idag överlämnade hon denna lilla sötnos till mig – att ha i bilen. Fylld av nödvändiga atiraljer för de flesta eventualiteter. Detta efter att ha hört om Gabriels lilla missöde på Vallen (idrottsplatsen) igår då han plötsligt föll handlöst baklänges från ett staket och skrapade upp insidan av handled. Och där stod rektorskan utan sitt lilla kit, vilket bor i min fotbollsväska som inte behövde följa med för TB:s lagfoto. Vem trodde liksom att man skulle behöva bandagera där? Å andra sidan borde jag ju tänkt på att Gabriel alltid är ute på en massa äventyr. Hur kunde jag glömma det???? Och ja ja…jag lever efter en gammal pedagogvisdom, nämligen att barn som klättrar och sitter högst upp i träd aldrig är i farozonen. Det är de som skaffar sig strategier och lär sig att hantera livet.Så tack finaste Nettan, den har flyttat in nu. Och jag själv känner mig som hämtad ur serien Mash. Obs en av de snygga syrrorna där då alltså, ifall ni mot all förmodan får någon helt annan minnesbild.

Onsdagen och det är fortfarande kallt. TB har coachat skollaget i DM och han verkar ha förlåtit sin lilla mams för att hon förbjöd honom spel. Gabriel har varit på utflykt till Leklandet med förskolan och ligger här nu helt utslagen. Själv är jag uppfylld av ”Tema-OS-planeringen” samt övandet av våra uppträdanden. På måndag smäller det….

Happy Lillördag go vänner! Kram Mia

10 thoughts on “Var redo! Alltid redo! Mash!

  1. En sån låda vill jag också ha i bilen (och en sån syster också för den delen 😉 ). Nu är du utrustad, och då brukar man ju klara sig från olyckor.

    Kram

  2. Underbara… förstår att din syster är en fantastisk människa likt du min fina vän, er mor och far måste bara vara otroligt stolta.
    Kram och fin torsdag vännen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *