Äntligen har alla bitar fallit på plats. Och äntligen kan man börja drömma sig bort. Njuta så där som man bara kan göra i förskott ibland. Och nej darlings….det har inte ett skvatt med julen att göra. Förvisso hade jag önskat att jag hade haft lite av Rositas (Globetrottermama) energi inför julstöket – hon var ju klar med julklapparna för flera veckor sedan. Puh! Nä, här är det annat klapp, klapp, klart som gäller. Något ännu mer behagligt än julen. En resa förstås….

Ni minns säkert att jag skrev att vi har bokat boende till vår USA-trip i vår, men att vi inte hittat flygbiljetter. Nåväl, nu är det löst sedan en tid tillbaka och den sista pusselbiten i detta skedet, nämligen hyrbilen, är också under kontroll. USA är ju happyvardags favvoresemål och Florida i synnerhet vårt mesta semestertillhåll. Första gången vi for hit var hösten 2000 och sedan dess har vi besök många olika ställen. Inför den kommande våren var det inte alls självklart att det skulle bli just Florida igen. TB går ju i årskurs 9 och har en massa nationella prov och fotbollen skruvas upp ännu ett snäpp så…Men så kom det ju sig att påsken ligger så lägligt tidigt år och då övergav vi tanken på Dubai under sportlovet. Sensommaren och början av hösten har inneburit ett roligt men lite energiödande planeringsarbete. Att sy ihop sin egen resa (vilket vi alltid har gjort. Vi har aldrig rest charter, bortsett från en skidresa till Verbier med Sportresor 2007) innebär ju osökt en massa letande och kontaktande kring boenden. Men nu så…Florida för gång nummer 8 – Here we come!

Flygbiljetterna var knepigast att få till denna gång – ja, vi är ju ganska kräsna vi. Vi strävar efter så bra restider som möjligt till så bra pris som möjligt. Och sen reser vi ju inte med vilket bolag som helst heller. Nu blev det Lufthansa och de kan kvalitet och service. Utresa en tidig fredagsmorgon i slutet av mars och ankomst Tampa deras fredag kvällning. Biltur till Orlando och sedan incheck på ett lägenhetshotell. Hotellet har visst egen Outlet, flera pooler och vattenrutschbana, Pizza Hut i entrén och ja..The American way, helt enkelt.

Sorry, kunde inte få bilderna större. Här ska vi i alla fall bo 5 nätter och riktigt njuta av pulsen i Orlando, för här händer det alltid en massa saker. Vi ska gå på Universal Studio och Island of Adventure, våra två absoluta favoritnöjesparker med massor av berg-och dalbanor. Och vet ni vad…den 14/10 öppnade Legoland Florida så det måste vi ju bara prova också. Mycket shopping ska klaras av här uppe där Outleten är som bäst. Och så måste vi besöka favoritrestauranger och njuta vid hotellets vattenpark såklart. Vilken flygande start på semestern!

På onsdagen kör vi söderut mot västkusten och Cape Coral där. Här har vi hyrt ett härligt hus och vi stannar i 12 nätter. Egentligen vet vi ingenting om just Cape Coral då vi inte varit där förut, men det har ett bra utgångsläge för de saker vi gillade bäst vid förra årets semester på Fort Myers Beach. Nära till flera bra shoppingställen, underbara restauranger i närheten och så fina stränder. Jag tror att vi kommer att stå ut….Här nere är det betydligt lugnare tempo som gäller och en mer leasure livsstil. Här ska vi bara slappa, bada och umgås. När vi når Cape Coral har bästisMaria med familj redan hunnit slå sig till ro här och det innebär att maken har flera golfkompisar och vi andra sol- och badkompisar. Som jag längtar…

Huset har 4 sovrum, 3 badrum, 2 vardagsrum, kök, tvättstuga, lanai och poolområde. Biljardbord, trådlöst internet och tv i alla rum samt i uterummet. Vad tror ni? Kan man stå ut med detta? JAAAAAA! Vi längtar och väntar och bara drömmer om vad vi ska shoppa, äta och hitta på….Det här är halva grejen med våra resor. Så klapp, klapp, klart för nu…flygbiljetter, hyrbil, boende. Och många saker redan betalda….

Onsdag idag och en gigantisk jobbedag känns det som. Den avslutas med ett BUP-möte och det kan bli lite hur som….Och så en lång torsdag med betygskonferens på det. Jag gissar att jag kommer att vara rätt mör lagom till fredagen. Öppet Hus på Aspero igår var toppen och vi är alla överrens om att det är ett solklart alternativ för TB. Underbara pedagoger och rektor, härlig miljö och god inställning till kunskap och lärande. Me like a lot! Nu ska jag njuta Gulaschsoppa till lunch samt nybakat bröd. I eftermiddag blir det skrivjobb och sedan möte. Ikväll har jag tv-jouren, som alltid på en lillördag. Imorgon blir till till att låtsasleka lite…Kram Mia

Grrrr….Nu har jag skrivit delar av detta inlägg tre gånger och det försvinner varenda gång jag försöker spara eller publicera. Grrrrr…Tekniken är underbar – när den fungerar! och när den inte gör det så är den en källa till stor irritation. That´s for sure. Sedan helgen har jag haft svårt att publicera mina kommentarer. Och igår, igår försvann plötsligt nätet som i ett trollslag – precis när jag var färdig med alla kvällens uppdrag och såg fram emot soffhäng, Biggest looser och bloggbesök hos mina favvisar. Det kan jag ju knappast lasta mamaportalen för, men i alla fall….Man vill ju bara att allt ska funka…

Detta inlägg har jag nu skrivit i word och klistrat in. Skolcool får helt enkelt ta en paus till nästa vecka. Och själv, själv ska jag ta en paus också i eftermiddag. Jag är så förfärligt trött. Redan efter lunch idag började jag klippa med ögonlocken och nu känns det som om jag ska somna. Det får bli en lugn stund innan vi far till staden för Öppet Hus på TB:s blivande gymnasieskola. Så spännande!

Hoppas ni har bättre lycka med bloggar och kommentarer. Hörs imorgon istället….Kra Mia

D-dagen, Operation Market Garden, Paulus, Antisemitism, Pearl Harbour, Barbarossa, Stalinggrad, 6:e armén, blixtkrig, Hitler, Krüger kraschen, Winston Churchill, Axelmakterna, brända jordens taktik, The man who dropped the bomb, förintelseläger, Manhattanprojektet, Heinz Gauderian, kniptångsmanöver, The new deal, Little boy och fat man, branden i riksdagshuset, Mein Kampf……….and so on…… Kan ni gissa vad vår helg har handlat om?

I SO:n har TB och hans klass hållit på med….ja just det…Mellankrigstiden och Andra världskriget. Och så himla mycket denna mamin har lärt sig. Jag undrar i mitt stilla sinne vad jag själv höll på med under mina historielektioner och jag kan garantera att mitt betyg inte på något sätt harmonierar med befästa kunskaper i aktuellt ämne. Vidare inser jag att de kunskaper vi tillägnade oss inte på något vis motsvarar det elever av idag ska kunna. Maken och TB har fört långa ingående samtal och jag har känt mig som en japan på semesterutflykt. Idag lämnade han in sitt arbete – redovisningen av kursen bestod nämligen i att konstruera sitt eget prov på hemmaplan samt att svara på de frågor man själv ställt. Oerhört spännande att följa TB:s tänk kring provupplägg samt funderingar kring vilka frågor som egentligen svarar på vad. Att detta också skulle matchas mot kursens kunskapskrav och mål gjorde det till en än större utmaning. Låt mig nöja mig med att konstatera att jag är väldigt impad av min son. Och min make…

Så håll tummarna för att vi ikväll kan diskutera något annat som mamin kan något om till middagen. Arbetsdagen innebar ett kraftigt manfall till eftermiddagens pedagogiska fikastund, varför jag helt sonika ställde in. Så vips blev det en tidigare dag än tänkt….skönt! Jag har nämligen en ganska fullspäckad mötesvecka och inte jordens allra roligaste event heller så…På hemmaplan lär det bli spel och mys  för hela slanten ikväll. Och vi ska försöka röja upp lite efter Beruts framfart. Vi har nämligen haft flygande rutschkanor och annat skoj under natten till idag. Imorgon blir det en ny hemlis i Skolcool – varmt välkomna då! Igen! Kram Mia

Välkommen första Advent! Äntligen har väntans tid börjat ”pau riktit”. Jag vet faktiskt inte, men jag kan i alla fall inte minnas att jag har längtat så här mycket efter julförberedelser någongång tidigare. Längtan efter att få förbereda saker har slagit ner som en nyhet i Happyvardag under året som gått. Undra om det har att göra med Gabriels mognad och att man faktiskt kan njuta av att få fixa och dona – att man kan få göra färdigt? Hur eller hur….

Nu står huset i Adventsskrud. I fredags gjordes halva huset och den andra delen fixades under tidig lördagförmiddag. Därefter kom min lilla paps och satte upp vår utegran, en tradition som är lika viktig för honom och mor Anita, som för oss i Happyvardag. Krans till dörren och våra ytterlyktor sattes också på plats. Voíla! Och visst är det något visst med alla ljusstakar och stjänor och julgranar och lyktor. Hela tillvaron lyses upp av ett varmt ljusgult sken. Det känns extra skönt eftersom det nu börjar mörkna redan straxt efter 15. Har ni förresten tänkt på vad vackert ljus avtecknar sig mot mörk bakgrund?

Resten av lördagen förflöt finemang. Maken for till stan för kompisfika och TB höll mig sysselsatt med skoljobb. Det lät något va? Och nej, det var ju inte jag som hade skoljobb, men han hade väldigt många resonemang kring sitt SO-jobb som han ville pröva på sin mami. Mycket spännande! Lägg därtill liten Gabriel som febrilt pockade på uppmärksamhet och ville berätta både ditten och datten samt gå igenom vad alla dinosauriesorterna heter. ”Säg efter mig mami…. Nej, så låter det inte….En gång till…” När klockan närmade sig 15 hade jag ihållande skav i öronen och ett förstadie till tinnitus, jag är säker. På med träninsgdojjor och ut på prommis med Milou. Halvvägs in i rundan fick jag skoskavet från helvetet – Varför går mina skor alltid sönder i hälkappan? Och nej, jag trampar inte ner dem. Och nej, de är inte gamla – bara 6 månader. Och nej, märket har ingen betydelse. Jag började med Adidas, för att sedan knarka Nike väldigt länge. Nu kör jag Reebook….Endast mina Five Fingers funkar klanderfritt, men det blir något för kallt med dem nu….Vad gör man då? Tips emottages med största tacksamhet!

Lagom till kvällen blev det hemgjorda nötfärsburgare med pommes till pojkar x 2 (make och TB), Gabriel rockade loss bland sprödbakad fiskfilé och själv njöt jag av varmrökt lax, hummercreme och en krispig sallad. TV-titt, brasmys och lite läsning innan vi vaggades till sömns av stormen Berit.

Som på beställning vaknade jag 06.32 för andra morgonen i rad. Jag smög upp och tände valda adventsatiraljer och satte mig sen i läsfåtöljen. Vilken ljuvlig morgonstund! Idag är det idel lugna favoriter som gäller fram till eftermiddagen. Resten av släkten skall njuta kalkonmiddag hos Allra Käresta Syster, men vi har ju fotboll för hela slanten så tyvärr….Man kan inte vara med överallt. Och Gabriel behöver sannerligen rasta av sig. För att kompensera oss själva blir det köpepizza till kvällen. Hoppas ni alla får en härlig första advent och ta det försiktigt med de levande ljusen vänner….Hörs imorgon igen….Kram Mia

God fredag härliga människor! Jag vaknade till en rejält blåsig morgon och jag var rätt lättad över att Milou befann sig hos svärmor och svärfar – en tidig promenad stod nämligen inte överst på min önskelista just då precis. Lite morgontrix och så skynda skynda till förskola/skola. Idag har vi firat advent genom att vandra fackeltåg till vår kyrka, dryga 3 km bort. Det är underbart stämningsfullt – 250 elever och lärare i ett fackeltåg. Vackra sånger och psalmer, prästen Göran som pratade och så ljuständning av en elev från varje klass. Väl tillbaka på skolan väntade lussebullar, pepparkakor och dryck. En härlig tradition som vi värna mycket om….

När Gabriel gjorde entré i förskolelivet mötte vi en ny tradition där – nämligen trygghetspärmen. Man ombads göra en pärm och förse den med register. I pärmen ansvarar vi föräldrar för att sätta in bilder på nära och kära, sådana bilder som jag antar kan vara mysiga att plocka fram ibland. Pedagogerna sätter sedan in dokumentation från förskoleåret. Vi valde att göra vår beskärda del som en slags berättelse från vecka 14 i mamis mage fram till Florida i våras, (sen har jag varit lat)  så att betraktarna, i den mån de är läskunniga, kan stifta bekantskap med familjen Happyvardag samt vår släkt och vänner. Här är ett urval av pics…

Översta bilden är pärmens framsida – häftig färg på ögonen va? På bild nummer två är liten Gabriel ganska ny – en varm sommardag 2006. Pedagogerna hade sedan satt in en massa olika berättelser frånn diverse dagliga sysslor till andra aktiviteter och händelser. Så fascinerande att läsa och följa via bilder och vilket underbart minne från sin förskoletid. Eller vad sägs om….

Första bilden är Gabriels första dag på Sockermyran…en sådan liten knallhatt, va! Bild nummer 2 visar vem han är mest lik i familjen….Och bild nummer 3 är dokumentation från skogbesök. Trygghetspärmen fick vi med oss hem förra helgen, inför Gabriels utvecklingssamtal. I tisdags var vi på sista (?) utvecklingssamtalet på förskolan. Först fick mami prata med Si-Mona och Anna och de berättade om hur mogen och duktig han har blivit. Man kan säga att det var idel superlativ om hans utveckling. Jätteskönt! Sedan fick Gabriel komma in och berätta utifrån pärmen vad han upplevt som roligast och mest spännande i deras olika teman och aktiviteter. En fantastisk träning i att försöka hålla i sitt eget samtal. Åh, de är så duktiga och pedagogiska alla som jobbar på Sockermyran/Skogsmyran. Jag är så grymt imponerad! De är så lyhörda och flexibla – Gabriel har verkligen fått växa i ro……

Fredag idag och då slutar jag ju tidigt, 13.oo. Handla, hem och packa upp. Halva huset hann adventsstädas och fejas, innan mörkret sänkte sig och regnet började smattra mot rutorna. Nu sprakar brasan och kvällens spareribs doftar underbart från ugnen. Efter kycklingfilé, skysås och stekt potatis i skolan skall vi ikväll njuta ribs, wraps till grabbarna och lite ciabatta med nypillede reijer samt chiliaioli. Mumma…Sen ska jag läsa ut min bok, ty nu håller jag på att spricka av nyfikenhet. Därmed mina vänner tänker jag hålla fredag….Hoppas ni gör detsamma. Imorgon fortsätter adventsstöket inne och ute – me like! Sista bilden visar hur man firas som födelsedagsbarn på Skogsmyran. Kram Mia

Dags igen…Dags att klura ut vem du skulle bjuda på middag och vad du skulle tillaga. Nästan som lite halv-åtta-hos-mig kanske. Eller inte! För med tanke på den senaste tidens turbulens i politiken, är det förstås lämpligt att välja en figur därifrån. Och hur denna middag ska te sig är det bara du som bestämmer. Tusan så kul! Låt oss leka lite!  ”As if….Som om…” Låt torsdagskvällen gå i låtsaslekens tecken och häng på i kommentarsfältet. Låt oss drömma oss bort! Låt oss fantisera! Och visst passar det en torsdag bäst. Jag älskar torsdagar! Jag älskar känslan av att ha bara en jobbedag kvar innan ledighet! Jag älskar känslan av att hela långa helgen ligger där inom räckhåll! Så here it comes….

Dags att planera en datenight – en middagsdejt med någon politiker. Och visst hade det varit spännande med en sådan kul kille som Jurholt. Eller kanske Björklund? Men nej, jag måste välja ur det lokala lilla akvariet – bland lokala politiker i allmänhet och då BUN (barn och ungdomsnämnden) i synnerhet. Och varför inte….Jag tar hela klabbet. Vi har ju gott om plats och jag är ingen snikvariant så…Hit med hela BUN på middagsgalej.

Och menyn…Mmmmm…Alltså jag gillar verkligen matlagning, något jag lärt mig på äldre dar. Jag gillar att lyxa till. Lite crossover. Lite twist sådär. Hrm….nja, det får bli så här. Ingen lyxvariant av halv-åtta-hos mig så långt ögat räcker. Det blir ingen samsyn, ingen röd tråd, inget som harmonierar. Självklart lyssnar jag inte alls efter deras önskemål, ej heller tar jag hänsyn till eventuella allergier. Nej nej….självklart kör jag mitt race och vadå läsa meny innan? De får väl se vad de får när tallriken serveras. Take it or leave it….

Fördrink: Sötsliskig ”Piggelindrink” med avskyvärda dekorationer i form av färggrant parasoll och halvsöndrig drinkpinne samt halvsmält is. Naturligtvis finns det inte så att det räcker till alla. Det är ju sparbeting. Ni får helt enkelt dela. Inga snacks eller tilltugg….Tog ni inte med det själva?

 Förrätt: Halvkall rödbetssoppa med på tok för mycket smak av kummin.  Alla får en extra stor portion för att kompensera – det får vi ta av reserven. Ät och var glad. Brödbiten till uteblev tyvärr. Bagaren var sjuk och det finns tyvärr inga pengar till vikarie så… Till detta dricks det ett sött och halvljummet vitt vin vid namn Atlantis. Vadå…det funkade ju fint förr!

Varmrätt: Oxfilé Provencale. Det gäller ju att hålla en fin fasad utåt.  Underbart gott med ett ljuvligt Amaronevin till – vår gode vän Tommasi. Mineralvatten istället för kranvatten. Rejäl portion med möjlighet till påfyllnad. Endast det bästa är gott nog…Men oj då…det blev mycket dyrar än jag tänkt – får använda lite till av reserven.

Efterrätt: Kostnaden drog iväg under huvudrätten så här gäller det svångrem. Ciron- och limepaj, utan tillbehör. Surt så att det förslår. En slät kopp kaffe. Egentligen fanns det inte pengar till någon dessert, men men…underskottet får vi ta med oss in i nästa middag. Tyvärr kan maten inte intagas inomhus, då vi måste spara in på lokalkostnaden. Hoppas alla gäster är välklädda för utomhusvistelse. Klart uppiggande effekt!

Hahaha…underbart kul! Jag skrattar själv. Det hade kunnat bli en kväll att minnas. Politiker tillhör inte den yrkeskategori jag högaktar mest, om jag uttrycker mig lite snällt. Torsdagen har passerat lunch och mer därtill – snart dags för hemgång. TB åker direkt till staden för träning i eftermiddag, vi andra drar hemåt. Ikväll är det egentligen gymnasieinfo, men då SYV:en gör en total genomgång av samtliga gymnasieprogram hoppar vi detta evenemang. TB har nämligen redan bestämt sig samt varit på prova-på-dag så….Grabbarna och deras fader ska mysa med kojbygge och spel på hemmaplan, själv ska jag gå på f-möte i fotbollslaget. Och ni minns väl hur utskälld jag blev av en annan förälder för mitt sätt att hantera körfördelningen till matcher….Wish me luck! Att jag vågar mig dit kanske är en form av självskadebeteende, men jag tror ju inte på strutsmentaliteten. Men min approach inför mötet är ett mycket loj och leasure häng i soffan. Lägg därtill en fåordigheter, så förstår ni säkert att jag har så mycket jag gör med att hålla mig själv i schack.

Imorgon firar vi fredag och vi inleder dagen med Adventsbesök i vår kyrka. Jag ska också berätta om ett roligt samtal jag haft i veckan…Kram Mia

Tack alla söta goa bloggisar för så mycket positiv feedback kring mitt tisdagstema Skolcool. Ni ger mig så mycket beröm och jag är noga med att föra detta vidare till världens bästa medarbetare….nämligen mina. För det är ju så….Det är ju inte jag som gör allt det härliga som händer hos oss på Svettpärlan. Jag känner att jag vill ära dem som äras bör och i väldigt många fall är det just mina goa anställda/mina medarbetare. Ni ska veta att de är headhuntade till sina positioner hos oss. Att skapa ett gott arbetsklimat och en optimal personalgrupp – det är som att lägga ett pussel. Att våga förstå att olikheter är en styrka. Att olikheter berikar. Att olikheter kompletterar. Jag gillar verkligen den bild som framträder i vårt Svettpärlepussel. Jag har sett till att omge mig med ytterst kompetenta och proffsiga medarbetare som dagligen hjälper mig att förverkliga och leva min livsdröm – nämligen Svettpärlan. Jag finns mest med i bakgrunden. Jag coachar och utmanar, ifrågasätter och uppmuntrar samt sprutar  idéer. Jag hoppas att de upplever att jag ger dem möjlighet att växa som individer och pedagoger – att jag ger dem de bästa förutsättningar jag kan uppringa för att de ska kunna genomföra sitt uppdrag. Att de blir sedda, lyssnade på och respekterade för den de är. Och när de skiner som starkast, när de får som mest god feedback, när de lyfter Svettpärlan – det är då jag har lyckats bäst som rektor. Mitt ledarskap handlar om att coacha mina medarbetare till stordåd…Amen!

VAD HANDLADE DÅ DEN STORA SMÄLLEN OM IDAG?

Straxt efter skolstart klockan 8 släcktes plötsligt skolbyggnaden ner och två ”bomber” briserade. Skrik och gråt och tjut hörs vida omkring. Larmet börjar ljuda genom vår megafon och eleverna fick information om att ta det lugnt och stanna kvar i klassrummen. Snart får de veta vad som hänt och att bomberna avger en giftig gas. Enligt en prioordning (hela år 6, flickorna i år 8, pojkarna i år 9 och sedan resten)försågs de med gasmask och evakuerades till vårt skyddsrum i källaren. Här planerade sedan eleverna gruppvis hur återuppbyggnaden av ett samhälle ska gå till. Dagen tillbringades utomhus där läger byggdes, mat skulle letas och lagas och hela samhället skulle ta form via lagar och regler, ismer och samhällsstruktur med mera med mera…. Detta fortsätter sedan under veckan. Spännande!

Ni ska veta att er feedback  betydde extra mycket idag. Jag läste igenom alla kommentarer igen, efter att jag hade öppnat ett anonymt brev från ”Ett gäng föräldrar”. Ett aggressivt brev som var fyllt av kritik, ifrågasättande och insinuationer. Det är förstås ok att framföra sådant till mig. Jag förväntar mig inte att alla ska säga ja tack och amen, le och nicka och tycka att allt vi säger, gör och beslutar är tipptopp. Att inte alla sympatiserar med allt är helt normalt. Men hallå….ska inte vuxna föregå med gott exempel? Är det ok att spy galla i ett anonymt brev och avsluta med :”Hoppas du tar till dig våra synpunkter”  Vi strävar efter att våra elever ska göra personliga ställningstaganden samt våga uttrycka sina åsikter på ett konstruktivt sätt. Att de ska kunna argumentera med väl underbyggda resonemang. Och ja, inte bara strävar efter – eleverna skall kunna detta och betygssätts därefter.

Tack för att ni orkade läsa. Imorgon är en ny dag och jag hoppas att de som skrivit brevet väljer att kontakta mig. Men på plats på skolan ska vi ha lika kul som vanligt…..och det är ju faktiskt det enda som egentligen betyder något. För är man missnöjd, finns ju alltid alternativet att byta skola.

Pax Vobiscum….och kram från rektorskan…

Under flera år har det varit ganska ”inne” med crossover i allt från matlagning via klädstil och då även till skolans verksamhet – fast här kallar vi det gärna tema. Tema kan stå för en mängd företeelser i skolans värld och framförallt brukar omfånget och djupet variera. Det finns skolor som har profilerat sig med sitt tematiska arbetssätt och det finns en utbredd uppfattning om att det skulle vara mindre pedagogiskt riktigt att undlåta detta arbetssätt. Personligen har jag förstås min alldeles egna uppfattning….är ni nyfikna på den? ….Skolcool är alltså mitt sätt att röja hur vi som inre aktörer i skolans värld ser på olika variabler och företeelser inom vårt verksamhetsområde. Jag hoppas att jag skall kunna ge er lite ”inside-information”, så att ni lättare kan förstå vår värld. Självklart är ni som alltid varmt välkomna med synpunkter och frågor i kommentarsfältet.

Tematiskt arbetssätt benämns i vår nya läroplan (Lgr 11) som ämnesövergripande undervisning. Och ämneövergripande undervisning är bra, riktigt bra till och med. Men aldrig på bekostnad av det ämnesspecifikas utrymme. Jag tror ju på att dessa företeelser skall harmoniera – att de ska balanseras. Och det, det är pedagogernas angenäma uppdrag. Det är vi som skall sy ihop en läsårsplanering med variation, likväl som en F-9 planering med dito. Kravet på eller önskan om variation gäller förstås även arbetssätt och metoder – individuell uppgift vs gruppuppgift, skrivuppgift vs muntlig, olika estetiska uttrycksformer likväl som olika redovisningssätt. Mångfald, mina vänner…Mångfald är ett keyword helt enkelt. Men att tro att man skulle kunna läsa allt i skolans värld i temaform är för mig per automatik omöjligt.  Det krävs variation även här för att elever, och pedagoger, ska uppskatta detta. Och jag tror att renodlad ämneskunskap, nertrattad kunskap, mängdträning och insnävning har sina fördelar också. Precis som jag tidigare berättat står Svettpärlan för en ”godbitspedagogik” – lite av allt möjligt, variation, gott och blandat…..name it…

Just nu kör vårt 6-9 spår en crossover hos oss. Så spännande! Som vanligt är det mesta mycket hemligt och jag tror inte att de direkt har listat ut vad allt skall landa i. Dag 1 inleddes med film för samtliga elever – The day after tomorrow. Därefter följde gruppindelning och filmdiskussioner. Innan eleverna lämnade skolan denna dag fick de veta sin grupps specifika uppdrag för nästa dag – nämligen att utbilda sig i ett yrke. Idag har vi alltså haft yrkesutbildning och en hel massa externa människor på besök för föreläsning och inspiration. Vi har läkare och sjukvårdspersonal, projektledare, präster, politiker, agrikulturell vetenskap och ingenjörer mm mm mm. Och imorgon smäller det…..Glöm inte att titta in här och uppdatera er. Jag kan tyvärr inte avslöja mer här och nu…

Att koppla samman olika ämnen, med sina specifika kursplaner och kunskapskrav är  ett alldeles utmärkt sätt att ta sig an en del områden. För många barn blir det lättare att förstås sammanhang och helheter då ämnen temaläses, istället för var för sig. Man brukar skoja om lågstadiefröknarna förr som läste om katten och gick som katten och lät som katten och…(svenska, idrott, musik…Hehehe) men faktum var att de var något hett på spåret. Att ämnesövergripande ta sig an arbetet med rymden eller vatten eller tidslinjen eller yrken eller jordens skatter eller uppfinnare eller kläder eller maträtter eller bostäder eller samhällsstrukturer eller……det är ju jättekul. Att involvera så många ämnen som möjligt och hitta stöd för detta i Lgr11. Att inte sällan arbeta i tvärgrupper över åldersgränserna ger ofta värdefull kunskap och lägger grunden till den livsviktiga skolatmosfären, där elever känner varandra och inte är rädda för dem som är äldre. Att släppa ordinarie skolschema och arbeta med detta  på heltid är ljuvligt. För oss på Svettpärlan är detta ett härligt arbetssätt som vi använder oss av i full skala mellan 2 och 5 ggr/läsår. Mer orkar man inte…Inte om man ska göra det riktigt bra och det vill vi ju. Det ska ju inte gå slentrian i detta. Och som eleverna uppskattar när vi går tillbaka till ursprungsschema, lektioner och ämnen. Precis som det ska vara!

Igår hann jag minsann inte uppdatera mig inne hos er godingar…men ikväll kommer jag på besök. Tisdagen försvann i ett nafs med ett härligt besök av min forne idrottslärare från lärarhögskolan. Möten och efterarbete av gårdagens p-möte stod också på agendan. Och nu har jag landat på hemmaplan. Brasan är redan tänd och mörkret på väg att sänka sig. Jag ska ta itu med fix av Chicken oriental style och sen blir det tv-mys, bloggläsning och min goda bok. Imorgon avslöjar jag vad smällen på skolan handlar om….Väl mött igen, vänner…Kram Mia

….och hemlösa hundar” Hur gulligt låter inte det? Eller gulligt och gulligt, rätt tragisk är kanske mer rätt ord egentligen. Få saker kan anspela på min empati som just hjärtesorg och hundar. Och fråga mig inte om korrelationen dessa variabler emellan. Hjärtesorg kan jag absolut relatera till och det väcker till och med rätt knasiga minnen. Knasiga och en del riktigt jobbiga. Minnesbilder man nästan vill värja sig emot. Minnesbilder som får strupen att snöras samman och ögonen att tårfyllas. Vem har väl inte varit med om att vara den som älskar allra mest? Eller den som blivit lämnad – övergiven? Känslan av vanmakt att inte kunna göra någonting för att övertyga den andra parten om att den gör fel. För hur fel det än kan vara ur en persons perspektiv, lika rätt kan det ju vara från någon annans. En förkrossad och en lättad – vilken synnerligen förfärlig kombo. Lika underbar som kärlek kan vara, lika grym kan den också upplevas.

Ja, nu var det ju som tur väl är en stund sedan för min egen del då, men….Inte för att man kan gå som på helspänn och förvänta sig det värsta, men….Det finns ju inga garantier här i världen. Det finns ju inga garantier för att få fortsätta leva i lycklig tvåsamhet. Hur gärna man än skulle vilja vaccinera sig mot hjärtesvek och sorg så går det liksom inte riktigt till så. Men man kan ju alltid se till att själv göra allt som står i ens makt för att det ska fungera – göra sig oumbärlig, helt enkelt. Och gud, vad jag gör det….hela tiden (obs, ingen ironi…). Försöker göra mig oumbärlig alltså..Inte för att jag tror att maken min letar andra alternativ, ty han verkar nöjd och tillfreds. Puh!

Fast egentligen var det ju inte alls detta inlägget skulle handla om. Jag tänkte ju ge ett boktips. Kanske till och med ett litet julklappstips. Boken ”Ensamma hjärtan och hemlösa hundar” av  Lucy Dillon är en underbart härlig feelgood bok. Engelska landsbygden och vips är min fantasivärld fylld av böljande kullar, oljerocksklädda människor, Hunter´s på fötterna och brasa, te och scones. Hahahaha….Jag befinner mig mitt i boken och precis alla stör i min värld just nu. Inte minst stör det mig att jag bokat in personalmöte för kvällen. Innan dess ska mor Anita hämtas för barnvakteri och deras måntaliga ekonomi fixas. Möte mellan 17.30 och 20.30  och sedan per automatik plock och don på hemmaplan. Gissar att det blir svårt att hinna med läsfåtöljen. Grrrrr….men imorgon. Efter lite Skolcoola hemlisar ska jag bara slappa och läsa och…

Hoppas ni haft en fin jobbevecksstart. Kram Mia

….som lagts över tillvaron är egentligen inte alls oväntad för årstiden, bara så infernaliskt trist. Vi har haft en evinnerlig tur denna höst med vackert högt väder, väldigt lite regn, mycket sol och betydligt varmare temperatur än vanligt. Men nu…nu har hösten slagit till på allvar. Dimma, duggregn och råkyla vaknade man till även idag och visst sätter det sina spår. Jag intog läsfåtölj med filten om axlarna och här lästes både vetenskapliga artiklar, en peddatidning och sedan några kapitel i min feelgood bok. Sedan rev jag av husstädningen i ett nafs. Promenaden med Milou försökte jag förhandla bort, men gick bet. Huuuu….på med mössa och vantar och off we went…

Hela tillvaron luktar höst. Inte sådär härligt, utan murket och unket. Bläh! Förra året kom det en hel mängd snö…den 23 november. Idag är det den 20 november och man kan ju bara undra hur det ska bli i år. Inte skulle jag bli ledsen om det vita guldet uteblev, men visst är det roligtf ör barnen. Och inte är den äckliga, stickiga filten så mysig att dra runt på fram till våren heller….Pest eller kolera? Känns omöjligt att ta ställning. Fel breddgrader? Jajamen…Beredd att göra något åt det? Skulle inte tro det…

Söndagen fortsatte faktiskt efter promenaden. Långfika och sedan lite skidor på tv:n. Gabriel hade sin första inomhusträning i fotboll idag och så taggad han var. Kul att träffa kompisarna efter dryga månadens uppehåll. Citygross fick sig ett besök innan hemfärd och sedan blev det en lång stunds hygiensk uppföljning. Nu blir det brasmys, middag och sedan tv-soffan tillsammans med kvällstidningar, bilagor och min härliga bok. God söndag på er alla…..Kram Mia