10 timmar i vårdsvängen

….är minsann inget man bara skojar bort sådär. Inte heller är det dagens utlovade hemlighet i Quid pro quo. Livet blir sällan som man tänkt sig, varför jag får spara denna godbit till nästa vecka. Håll ut!

Vid hemkomsten efter gårkvällens p-möte möttes jag av en liten Gabriel med smärtor i vänster lår/ljumske. Han somnade dock gott, men hade sedan en tuff natt med smärtor samt paniken över att inte kunna byta sovställning själv. Otaliga gånger har jag lyft honom och lagt till rätta och varje gång har tårarna runnit nerför hans kinder. Ganska tidigt insåg jag att vi naturligtvis måste konsultera sjukvården. Första anhalt blev vår bästaste skolsköterska och tillika moster, för att sedan komplettera med vårdcentralen och en underbar läkare vid namn Helena. Härifrån blev vi remmiterade till Barnkliniken. Dagen har alltså bestått av idel undersökningar, idel väntan, flera Provtagningar samt röntgen. Som tur väl är har vi haft en rullstol till vårt förfogande. Puh! Gabriel har varit så tapper. Inte ett knyst vid provtagningarna, samspelat fint med läkarna och svarat på samma frågor om och om igen. Endast vid röntgen föll tårarna i sprida strömmar då de bände och drog. Diagnos: höftledsinflammation. Ordination: inflammationshämmande, smärtstillande och vila.

Brutal sanning mina vänner…..Sjukvård kan lämna mycket att önska och jag förordar ganska ofta privata alternativ. Men när det gäller barn och när det bränner till – ja, då levererar public sjukvård så det dundrar om det. Idag har vi träffat på riktiga änglar och allt sedan förra sommarens huggormsbett har Gabriels paniska skäck helt lämnat hans kropp och själ.

Nä, 10 timmar i vårdsvängen skojar vi inte bort och nu är vi bra trötta. VAB-dagar står självklart på programmet och vi har både kalas och träning i helgen som måste gå bort. Jag får väl jobba undan på hemmaplan och sedan sno åt mig lite kvällstid att fara in till jobbet. Det är aldrig rätt tidunkt för skador eller sjukdomar så nu gäller det bara att gilla läget.

Hoppas ni andra godingar har en bättre status än vi. Håll tummarna för ett snabbt tillfrisknande på Gabriel, annars kanske mammi får tonade armmuskler på kuppen. Kram från Happyvardag

15 thoughts on “10 timmar i vårdsvängen

  1. Bästaste Mia!

    Stackars Gabriel, vilken hjälte han är! Det är minsann inte alla femåringar som pallar att tillbringa tio timmar på vårdcentarl, bil, soffa, stol och sjukhus…. Hoppas att han snabbt piggar på sig. Säg bara till om det är något som jag kan hjälpa till med. Skickar stora kryapåsigkramar till Gabriel.

    Kramar i lass till min bästaste Mia

  2. Ohh liten prins…stackars honom…men är det inte ovanlig diagnos på små?!?
    Snabb tillfriskning önskas från Öland!!!

    Kram på er…..

  3. Men kära lille Gabriel…stackare! Vilken tur att ni träffade så fina människor under dagen =) Men då stryker jag honom på schemat imorgon då….hälsa så gott från mig och oss alla, och att vi längtar efter att ha honom tillbaka, pigg och glad och sprallig som han brukar! =) Kram till er

  4. Tack bästisMaria….du är alltid så go. Jag tror jag kan fixa en del jobb hemifrån och sedan kanske jag kan smita in någon timme sen kväll då TB kan bära här hemma. Det bör ju inte maken göra…

    Febe…han är tapper och tack för hälsningen. Ovanligt är det inte enligt doktorn, fast jag har aldrig hört talas om detta förut.

    Härliga fröken Ellinor….Det onda hade alltså inget att göra med något fall eller hopp från gungan. Detta kommer efter en annan infektion i kroppen så…Han blir nog borta några dagar – förmodligen minst denna veckan ut. Men jag hör av mig. Kram och hälsa alla godingar fårn oss

  5. Lilla Gabriel! Hoppas det går fort över, jobbigt att ha ont ju…! Härligt att vården fungerat, vi har idel lovord att framföra om vår neo- och barnavdelning här i stan, för oss kunde de inte göra ett bättre jobb. Man hoppas ju bara att alla får uppleva det när man väl behöver! Hälsa Gabriel! Kram Emma!

  6. Ja vården är fantastisk när det gäller barn.

    Hoppas han kryar på sig lilla Gabriel snart.

    kram

  7. Men FY! Stackars liten då.. 🙁

    Så tapper han är, din fina lille kille. Hoppas att han blir bättre snabbt. Lite glass gör susen? (Ja, med humöret tänkte jag då).

    Kram!

  8. Massor av kramar till Gabriel,vi har också tillbringat dagen och kvällen på akuten för 2 veckor sen med lilla O som fastnade med foten i farmors cykelhjul….men nu är han på benen igen!kramis till dig med!

  9. Anniesmamma – glass hjälper mot allt så det tricket kör vi. Inte minst då det är medicindags.

    Åh stackars O…men skönt att ok redan infunnit sig. Vi håller tummarna här…

    Kram Mia

  10. Åh fy, stackars liten! (och stackars mamma också) Det låter smärtsamt och oturligt, jag hade faktist inte ens en aning om att barn kunde få något sådant. Hoppas han kryar på sig snart!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *