Framtidsdrömmar

Påsklovsmåndag! Och lovkänslan som infann sig redan söndag, då den där ”måste-komma-i-säng-i-bra-tid-hysterin” inom mig aldrig dansade upp till ytan.Jag verkligen älskar känslan in  för lov. Inte bara för att den kan bära på så mycket förväntningar, utan också för att den inte sällan bär på så mycket icke-förväntningar. Så lite måsten och så mycket mer tid – det där är en kombo som jag verkligen avgudar!

007Uppe med tuppen, men utvilad, skickade maken till jobbet och drog själv på mig träningskläder för en härliga runda längs hav och strand. Jisses, så vackert vi bor – en insikt som kastar sig över mig titt som tätt. Idag blåste det rejält, men livet vid havet bär alltid på sina härliga upplevelser. Väckte grabbarna, tog en lång het dusch och så preppade jag påsklovsfrulle.

009Älskar långfrulle, blaskläsning och godsaker. Hann med lite hemmaprepp innan vi packade in oss i bilen och for på äventyr. Ett alldeles nytt sorts äventyr. Nja, inte inledningsvis precis. Vi for till Ikea, som förvisso absolut kan upplevas som ett äventyr med lite olika mått mätt, för kartonginköp till lilla mor. Tror aldrig jag passerat affärens alla underbaringar så snabbt som just idag. Därefter blev det ett pizzabesök i all hast på bästa Italia och så med andan i halsen in på Tokige Ture för lite stödshopping. Kl. 15.57 checkade vi in vid objekt nr 1.

012Jepp, ni läste rätt. Två spännande objekt (inte de två på bild då, men….) får symbolisera dagens framtidsdrömmar. TB avser att flytta till Kalmar för plugg till hösten och han avser att hitta sitt boende i god tid. Studentboende som i delat boende eller på korridor är inte hans grej och därför har han gjort upp sin plan för framtiden. Denna plan inkluderar hans ömma paranteser mycket sparsamt (precis som det ska vara), men smakråd och lite coaching har han uttryckt att han vill ha.

Och det skulle kunna vara en sjukt märklig, något oroväckande situation för dessa förstagångsparanteser. Jag menar, vi har förvisso varit hans föräldrar i styvt 21 år, men vi har verkligen ingen som helst erfarenhet av att slussa ut någon vidare i ett nytt livsäventyr. Många var de stunder under TBs uppväxt där jag kunde fasa över hur snabbt åren gick och att han liksom växte ifrån oss. Jag snuddade vid tankar om framtiden och fick lätta slängar av andningssvårigheter – det är fruktansvärt innan man är där. Men för kännedom, man växer in i det där. Om det är någon som helst tröst så växer man med sitt barn hela vägen och plötsligt…..plötsligt kan man komma på sig själv med insikten om att såväl ens älskade lillonge (hur overkligt det än låter) och en själv som förälder är redo. På helt olika sätt och med helt olika ingångsvärden, men man är redo. Redo att flyga och redo att släppa taget. För det är ju så det är tänkt. Att flaxa iväg ut, kika hem iblnad och tanka trygghet och så ut i allt vidare cirklar. Och det är då, om inte förr, det är då man vet att man har lyckats fylla dem med trygghet, mod, kraft och vilja……

011Den här snyggingen har idag beskådat två objekt på olika ställen i Kvastastaden. Gabbe föll direkt för nr 1 och liksom flyttade in, medan objekt nr 2 imponerade på TB (och oss). Båda objekten bjöd på privat visning, vilket är en skön känsla att få ha mäklaren för sig själva. I båda fallen två mäklare som föll oss i smaken. Ni vet inga snackePellar som försöker vara tjenistjenis och överglättiga, utan som höll sig i bakgrunden och lät oss kolla, fråga och diskutera. Morgondagen bjuder sedan på privat visning nr 3. Jamen varför inte, två dagar i rad i Kalmar är inget vi har något emot ju. Jag lär säkert återkomma i sak, men just nu känns det spännande hoppfullt……

2017-04-02 14.56.03Hann hem i tid för att bänka oss till kvällens härliga match mellan Elfsborg och AIK – en sammandrabbning på bortaplan där AIK inte vunnit sedan 2002. Idag var det dags, liksom hög tid på något sätt. Mötet inleddes med tyst minut, matchen blev en tät och underhållande historia och domaren, ja domaren var något helt annat än i premiären. Trots att han missade offsideläget som gav Elfsborg kvittering, så hade han matchen i sitt grepp. Distinkta domslut och trygg hantering, me like! Efter slutsignalen samlades hela AIK med en fantastisk banderoll (Stockholm och svenska flaggan) som en hyllning till alla hjälteinsatser efter fredagens terrordåd. Kärlek och stolthet!

010Här hemma tände vi ljus, höll en tyst minut vid 12 idag samt kikade på sändningen från Stockholms Stadshus. Förstås en oerhört klen tröst för dem som förlorat någon, men en kollektiv kärleksmanifestation för landet som vi älskar.

Nu natta kudde med glojärn på näsa och nya boken i högsta hugg. Älsk på lov!

Kram Mia

 

Spridda skurar av vårkänslor (och för all del en del andra känslor as well)

April. En helg. Känslor lite all over the place och en väderstatus som matchar just det faktum. Livet som stannar upp, håller andan och som sedan blir stående mitt i steget so to speak. Vad får man egentligen göra under rådande omständigheter? Förhöjd beredskap i hela landet, vad betyder det? Egentligen! En ständigt bultande puls, så där lite för snabbt och lite för högljutt inom mig för att kunna bortses ifrån. Känslan av vanmakt som gnager mig. Känslor av mindre hedervärd natur som envist gör sig påminda, trots att jag brutalt försöker slå dem ifrån mig. Stänga dem ute. Förkasta dem. Känslan av kämparglöd som växer sig allt starkare i ett slags förblindat raseri över vad som håller på att tas ifrån oss. Ni vet den där tryggheten. Den där livstryggheten uppbyggd under så enormt lång tid. På lagar och regler, normer och värden. Ge f-n i den!  Hur vågar ni ge er på oskyldiga människoliv? Tillsammans måste vi se till att trygga och säkra. Tillsammans måste vi förenas i kampen om ett samhälle där vi kan samexistera. Där INGEN enskild grupp ska inbilla sig att de har rätten att bestämma över andra människoliv! Känslor som också fladdrat omkring är stolthet, styrka och kärlek över alla dessa enskilda människor, samhällsinsatser, företag och organisationen vars insatser gör skillnad. Människor som öppnar upp hem, öppnar upp famnen, öppnar upp sinnet…….Samexistens! Hur kan det vara så evinnerligt svårt att förstå? Att alla gynnas av just samexistens!

016I fredags värmde solen oss och jag hann städa av huset, byta plats på lite ögongodis och vårfixa mina brickor. Jag njöt av känslan av att snart kunna ta itu med årstidsbyte här hemma och ja, jag planerade till och med för det där. Lördagen flöt vidare i skönt väder, utomhushäng med finaste paranteserna och en sol som lockade till vårprojekt.

019Lördagskvällen bjöd på härlig samvaro i goda vänners lag i deras überfantastiska hem by the Sea. Sköna Lasse och Eva, så avslappnade, så gott käk, iskall Cava och massa prat och skratt. Lite reseplanering hann vi också snudda vid. Härligt påfylld!

025Vaknade till en iskall söndag och precis alla tankar på årstidsbyte i hemmet var som bortblåsta. Kände tom tacksamhet över att jag inte påbörjat det där. Hoppade i långkallingar, polotröja och hela vinterstassen av jacka, vantar, mössa och drog på fotboll för TB. Tuff sammandrabbning mellan TBs lag och ett div 4 motstånd. Och plötsligt genom ett trollslag sprack himlen upp, solen gassade och jag föll ihop i en svetthög. Tanken om felklädsel föresvävade mig kan jag meddela. Flera gånger om.

022Nu har vi en mellanlandning på hemmaplan innan det är dags att dra på Gabbes fotbollsträning. Rektorskan avser att försöka rasta benen en sväng och jag klurar som bäst på vilken årstidstyp av kläder jag skall klä mig i. Livet fortsätter. Och kanske är det precis det absolut viktigaste vi har att kämpa för. Att livet ska fortsätta. Jag lovar att göra mitt bästa, även om känslorna ibland tar överhand och jag fylls av så mycket sorg över allt som sker.

Happy Sunday folket! Kram Mia

Att ta sig rätten…….

……att bestämma över andra. Att ta kommandot över andra. Att sätta sig över lagar, regler och riktlinjer. Att ta sig rätten att påverka andra människors framtid för all evighet, att medvetet påverka livet i en viss riktning eller att medvetet skada någon annan. Att ta sig rätten att släcka andra människors liv. Varför ska det vara så evinnerligt svårt att samexistera?????

013Häromdagen gnällde jag över vägarbeten (skäms på mig). Sent igår eftermiddag körde jag hem från jobbet och möttes av insikten om förhöjd beredskap i hela Sverige (polis med dragna vapen vid lokala köpcentret). Perspektiv! Livet stannar upp, det är känslor lite all over the place och man försöker febrilt förstå det helt overkliga.

Ta väl hand om er! Kram Mia

 

Det breda fältet

Där har jag befunnit mig folket. Sedan i måndagseftermiddag. Helt klart en effekt av att vara frånvarande från hemma- och jobbplanet några dagar. Icke desto mindre var hela mitt jag i extremt behov av bortkoppling från allt som möjligen skulle kunna locka mig till trix och fix, att en weekend i Stora Staden med utemat, utedryck, shopping, bad och fotboll lade sig som balsam runt mitt hjärta. Den påfyllnad ett ”ickegörande” har på rektorskan är värt allt bakvattekörande i världen skulle jag tro.

005

Vi kom ju hem måndag eftermiddag och dagarna fram till torsdag kväll har enkom använts till catch up på alla plan som existerar – hemma, på jobbet, med mor och far, motion, administration och socialisation. Från tidig morgon till mycket sen kväll. Jag kan väl villig erkänna att vardagens flow passar rektorskan allra bäst och jag har sannerligen haft en ganska bister rynka i ansiktet bitvis. Sällan har jag känt mig lugn och harmonisk i aktuell aktivitet (snarare ständigt på väg in i nästa…) men….

019

Just här och nu känner jag en stor tilltro till att jag är i hyfsat bra fas (påminn mig om just denna meningen om jag flippar imon fredag). Det sena eftermiddagsbesöket hos en pigg liten mams och därefter dito paps gav mig en skön känsla i magen. När jag var på plats i tisdags var läget nämligen precis det motsatta och det där påverkar mig mer än jag nästan vill erkänna. Jag har matleverans till papsen 2 dagar/vecka och dessa dagar besöker jag också mamsen på hennes boende, dessutom är jag där oftast en dag på helgen också. Tiden det tar i anspråk vägs alltid upp av känslan av att göra skillnad, då jag ser hur det betyder för dem. För att vara helt ärlig, betyder för mig också. Jag är så himla rädd om den värdefulla tid jag får tillsammans med dem och jag vet att när dagen kommer då de går för att inte komma åter, då behöver jag aldrig fundera på om jag gjorde tillräckligt.

Idag fick lilla mamsen trädgårdens allra första Gullvivor och hon blev så lycklig att hon grät. Hon hade idag suttit ute på altanen och fått lite sol i nobban och när vi kommer i helgen ska vi ut på en skön promeix bestämde vi. Nu ska jag skriva helghandlingslistan och fixa lite kvällis till oss. Maken är nyss hemkommen från träning med en av sina adepter, TB är på upptakt med golfklubbens juniorlag och Gabbe har planat ut med huvudvärk, lite halvmysko bett på benen och trötta ögon. Varför inte…..imorgon är det ju dags att ta påsklov. Hehehehe!

Kram Mia

Home again…..

Kanske är ni som jag, ängsligt shaky när saker ska göras på annan plats än den där vanliga Happyvardagen. Jag kan inte rå för det. Helt ärligt ägnar jag en ansenlig mängd tid, kraft och energi åt att på olika sätt besegra den där oroskänslan som så ofta gnager mig. Som så ofta lägger en soft sordin över det där som egentligen borde vara sådär påfyllande härligt!

010Vi har verkligen haft det supermysigt och det var enormt värdefullt att denna lilla storstadsutflykt kom just precis här och nu. Massor av skön tillsammanstid i bilen tur och retur, allt matintag komponerat och fixat av andra, skönaste avkopplingen på hotellet som vi älskar i en omgivning som nästan känns som hemma nu. Bokläsning, glossiga magasin, filmtajm, fotboll i mängder och så bad i april. Förstås! På The Winery badar man året om – jag menar, vi tog ju nyårsbadet där nyss. Lördagens bad tog Gabbe i ensam majestät (men övriga var vi två om) och rektorskan som tänkte sig en selfie fick även med vattendjuret i familjen.

048Frulle by the bar. Kunde inte låta bli att småfnittra lite. Dock valde rektorskan apelsinjuice även denna morgon. Hihihihi…..Vi vaknade vår vana trogen tidigt, käkade frulle, morgonbadade och packade ihop oss för avfärd hemåt. Maken rattade tryggt och säkert, ett pitstop på bästa Tindered hanns med och så lunch i Kalmar innan vi äntrade hemmet straxt efter 14.30.

053

Inte utan att man drar en lättnadens suck….Vi kom hem lyckligt och väl även denna gång. Den där tanken slår mig så ofta då någon ska fara iväg, att det liksom inte är en självklarhet att man kommer hem igen. Och jag vet, vet att man inte kan leva livet i en ständigt pågående ångest över att hemskheter ska hända, men faktum kvarstår att inte alla kommer hem. Rektorskan har nog förvisso alltid varit lagd åt det nervösa hållet, men då min bror faktiskt åkte till Thailand högst levande på semester och sedan återvänder hem i kista…..det där sätter sina spår. Spår som är jäkligt svåra att bortse ifrån.

Mina tankar har sedan igår morse ständigt kretsat kring den fruktansvärda bussolyckan. Mina tankar finns hos alla drabbade (och det är många). Jag vet vad ni går igenom. Varje liten del av min kropp kan förnimma känslan av hur förlamande skräckinjagande tillvaron ter sig sett från ett trauma. Som familj och direkt drabbad, som närstående eller ytligt bekant och som skola. Inte alla kommer hem igen med livet i behåll, helt ärligt….alla kom inte ens fram med livet i behåll. Så be mig aldrig att coola av. Be mig aldrig någonsin att inte nojja in på hemskheter. Och för guds skull, lyssna, ta in och visa att du förstår att livet kräver att vi tar det på allvar. Att vi är eftertänksamma, vidtar försiktighetsåtgärder samt försöker eliminera de slumpar och tillfälligheter vi kan genom god planering, organisation och struktur. Be mig aldrig att bara släppa kontrollen lite och go with the flow. Det funkar inte så. Jag är ingen förespråkar av falsk ttrygghet, men jag måste få ta det i min takt på mitt sätt. Olyckor som den nyss inträffade berör mig, kastar mig tillbaka i mitt pågående jobb att våga sänka garden något och inte ständigt vara i traumaberedskap 24/7/365.

020Men nu är vi hemma. TB, som haft killgänget här medan vi var borta, hade städat och plockat iordning med den äran. Jag skickade honom och maken till golfbanan vid hemkomst och sedan körde jag lite uppdatering på hemmaplan (as I like it). Byta lakan, tvätta, vädra lite extra, torka golven…..Kyl och skafferi är påfyllt, vi har käkat och landat i tv-soffan för lite allsvensk fotboll. Hemma är bra fint det med……

Kram Mia

Kulan i luften

Alla fotbollsnördar vet precis vad den där insikten om att dagen D är kommen gör med en. Alla fotbollsnördar förnimmer känslan, speedar upp förväntningarna och får nästan pytteskinn på kuppen. Alla fotbollsnördar har för länge sedan bokat in just denna helg….

2017-04-02 12.47.49

Familjen Happyvardag är förstås inget undantag, förutom Mr TB då som höll sig på hemmaplan för egen match och kompishäng. Vi klädde oss förstås i svart, besökte AIK-shopen, tog en fika och mötte sedan upp AIK-familjen.

2017-04-02 13.15.22Mäktigt! Magiskt! Kärleksfullt! Galet! Så mycket folk, så mycket känslor, så mycket sol och vår och varmt sinne. Vi stod där och väntade på att våra hjältar skulle glida svart-gult gatan fram. Förenades i prat och skratt, sånger och ramsor och så mycket förväntan att stämningen nästan gick att ta på.

2017-04-02 13.18.50 HDRJag tror faktiskt inte att man som oinitierad kan förstå. Förstå den kollektiva massuggestion som fyller tillvaron. Det är ingen självklarhet för alla att hitta hem i detta. Det är ingen självklarhet att älska det här. Det är sannerligen inte alla som ser tjusningen.

2017-04-02 14.56.03Men för oss. För oss är det här livet. När fotboll är livet och livet är fotboll. Och jag tänker inte sällan……så lyckligt lottad jag är som fann en annan fotbollsnörd och att vi fick två fotbollsnördakids. Bästa kombon…..

2017-04-02 15.59.52 HDROch så dagen till ära, en legend och hjälte ledde inmarschen. Älskade Ivan Obolo från Argentina, som 2lax9 ledde laget till guldish med 28 mål.Han höll ett tal i halvlek och icke ett öga var torrt. Kärlek! Respekt! Gemenskap! Fotboll!

2017-04-02 13.21.07Matchen i sig var en typisk premiärmatch. Inget att skriva hem om tyvärr, där 0-0 speglar chanserna i matchen på ett utomordentligt sätt. Tamt och lite plottrigt passningsspel och de lyftningar och inspel som gjordes inte alls kom till sin rätt. En skadad Affane och en Thern på bänken var inte vårt önskemål, så ej heller byte av Goitom och in med Eero. Jag undrar fortfarande vad i herrans namn det är Norling ser hos den killen som inte jag gör. Eller är det helt enkelt bara chansningen på att han eventuellt kan snubbla in ett mål eller två. Hans bollmottagning är verkligen under all kritik. Dessutom är han otymplig, långsam och alltid på fel ställe. Tycker jag då. För att avsluta dagens matchreferat så måste jag kommentera domarinsatsen. Ni som brukar hänga här inne vet att jag aldrig klagar på domaren med anledning av att förklara en poängförlust, men jag anser det fullständigt oacceptabelt att de som ska ge matchen rätt förutsättningar är räddhågsna, opåkopplade och inkompetenta. Man kan inte tappa greppet om matchen efter matchminut 7. Eller gömma sig bakom spelare då bråk uppstår mellan några andra. Om man inte är kapabel att döma en match med dryga 26.000 åskådare, taggade spelare och en svart massa så bör man inte ta på sig uppdraget. Vem bestämmer egentligen vem som dömer vilken match? Eller lottas det med föresatsen i gullegullSverige att alla minsann ska få vara med och döma? Just asking! Jag har inget gott öga vare sig till Stefan Johannesson eller Caspar Sjöberg, men dessa två framstår som rena världsmästare jämfört med dagens insats. Och nä, jag har inte en aning om vad vare sig han eller linjemannen på vår sida, som viftade helt random, idag hette. Det var förstås inte domaren som räddade en poäng till Häcken, ej heller snuvade AIK på två. Men nog måste man kunna kräva att den som ska hålla ordningen på matchen faktiskt utför sitt uppdrag. Mer Al Hakim åt folk…..

2015-10-19 17.30.34Nu tar vi nya tag. När allt kommer omkring, betyder resten ingenting.

Kram Mia

 

 

Gör mitt bästa för att koppla av

Jag är inte världsbäst på att koppla av och ta det lilla lugna, det måste erkännas. För att vara helt ärlig gör jag mig betydligt bättre i läget växla upp och gasa på, men för att vara minst lika ärlig så är det där inte alls bra för rektorskan i alla lägen. Dygnet tenderar att ha allt fler vakna timmar och allt fler saker blir utförda. Och i takt med den där effektiviteten blir jag allt mer tröttkörd och lite slokig. Så den här avkopplingshelgen kunde minsann inte komma mer lägligt kan meddelas…..

2017-04-01 15.55.28Gled iväg en solig lördagsmorgon, käkade lunch i Eksjö och landade i Solna straxt före 15. Incheck, upplock, tv-fotboll (Dortmund vs Schalke 04) och ett ljuvligt bad @rooftop.

2017-04-01 15.38.13Efter dusch och påklädning for vi ut till favvohaket 450Gradi på Lidingö. Skönaste hänget och pizzor to die for. Och husets vin på glas – Amarone!!!!!! Har ni inte varit där så måste ni pröva. Bästa…..

2017-04-01 18.04.58Nu har vi landat på hotellrummet. Maken kollar film på paddan, Gabbe spelar på sin PS4:a och rektorskan har laddat upp med glossiga magasin. Jag jobbar verkligen på den där avkopplingen. Jag loooovar!

Puss o Kram