Vad är vad egentligen?

I alla situationer här i livet är det enormt viktigt att vara lyhörd för detaljer som tid och rum, orsak och verkan samt att identifiera personer, karaktäristiska drag, kännetecken och egenheter. På något sätt att bena ut vad som är vad egentligen. Denna typ av analys sker naturligtvis allt som oftast per automatik och blir varken speciellt betungande eller djuplodande – den görs snabbt och blir vägledande framåt. Som en naturlig del av det som kallas livet. Vid vissa tillfällen krävs dock ett mer aktivt ställningstagande, ett slags medvetet val av behovet att analysera en situation, ett sammanhang, en händelse eller för guds skull, hela tillvaron på något sätt. Rektorskan är en människa som fullkomligen älskar analyser av alla de slag och jag skulle väl också helt ärligt kategorisera mig själv som rätt vass på det där. Ibland säkert ett underlag för omgivningen till att reta sig på mig….det måste nog tillstås.013

I mitt jobbjag ägnar jag en ansenlig mängd tid och energi åt att analysera såväl pre som post – ett måste för att vara på tå, optimera förutsättningar, förutse svåra passager men också för att ta ut den bästa av nya kompassriktningar. Det är fördelar och nackdelar, vem som gynnas och vem som eventuellt missgynnas, det är matchning och mönsterpassning, utmaningar och individanpassning, det är jaget och laget men framförallt är det elever, personal, föräldrar och externa aktörer. Och jag älskar det där. Skolan som livsvärld är så enormt spännande och inspirerande…..

13407332_1061078790639656_7912626399883075930_n

I min personliga sfär har jag väl lyckats tona ner min analytiska sida något med åren. Det fanns en tid då jag ägnade oceaner av tid åt funderingar och spekulationer, men för att inte tendera att bli stående som en åsna mellan två hötappar eller att bli en konstant nejsägare så försöker jag locka fram min mer lättsamma sida helt enkelt. Det går sådär! Nä, jag är ingen som köper saker rakt av (mer än i rent bokstavligt i shoppingsituationer då alltså). För mig är det en självklarhet att problematisera, anlägga olika perspektiv och vara kritisk. Dryg, ja visst. Det är inte bara ett mellannamn, utan kanske till och med mitt tilltalsnamn….vad vet jag.

2016-07-05 17.12.47

Idag kände jag mig nödgad att bena ut vad som är vad egentligen. Och inte helt otippat handlade det där om min älskade lilla mams. Jag har haft fruktansvärd vånda de dagar som gått, då jag vet att min lilla mamma nästintill varit fixerad vid mig, mina besök, min hjälp, mina samtal. Och så går hon på fall och livet bara tjoff förändras. För att vara helt ärlig är det inte bara livet som förändras, utan även min lilla mams. Plötsligt verkar hon lite distanserad, lite avvaktande, lite avtrubbad. Nu så här många dagar efter fallet, borttagande av morfin  och annat junk och på en ny vårdinrättning (mer hemmalik) och hon håller samma linje. Idag kände jag mig nödgad att ställa frågan om brutal ärlighet och eftersom världens bästa Mitus och Mats jobbade så mötte de mitt behov på ett fantastiskt sätt. Och fast att de kanske trodde att de sänkte mig och gjorde mig ledsen, så var det i självaste verket precis tvärtom. Deras raka och ärliga svar, utan några som helst krusiduller eller sentimentalitet, uppskattar jag enormt mycket. Allt det där gav mig mod, kraft och vilja att kavla upp i mitt inre, ge mig in bland mina känslor och gamla livlinor för  att på bästa sätt göra upp med det där. En gång för alla. Nu tror jag att jag vet vad som är vad. Vad som är min egen ångest. Vad som jag gör för min egen skull och vad min lilla mams behöver. Egentligen. Nu tror jag att jag är redo……….

010

Nu har söndagen övergått i kväll och jag har varit kryddpaketsutdelare, lagmamma i fotbollen och även haft tid för en härlig dejt med en värdefull person för mig. Dessförinnan har husets fixats till med lättan, besök hos mor har fyllt på mig (jepp, I can see clearly now) samt en kortvisit hos en älskad bror. Vi har njutit ljuvliga bruschettas till lunch och lite tapastallrik till kvällsmat (tyvärr bara jag. Men jag fírade 4:e Advent med bravur i min ensamhet. Ja, förstås tillsammans med Mr Montevecchio då. Tänkte jag var värd det efter Taxi 3 uppdrag och endast 3h sömn inatt) och nu hänger jag i soffan,njuter av doftljusen som puffar doft genom huset och tänker igenom dagarna som komma skall. Jag har mycket kvar innan jag titulerar mig jullovsfirare, men jag har kontroll – på något sätt en underbar känsla. Lugn i sinnet och en stor portion tacksamhet över allt det fantastiska livet ändå bjuder på. Det skulle ha kunnat vara såååå mycket värre!

009

Happy Sunday and the beginning of a new week. Snart 24 nya timmar att spendera på absolut bästa sätt. Missa inte den chansen folket……

Kram Mia

8 thoughts on “Vad är vad egentligen?

  1. Sista bilden! Vilka färger! Ja, det är bättre att få svar på det man funderar på, ärligt svar såklart! Även om det är tuffa besked! Ha en fin måndag!

  2. Att ha kontroll över jullovsfirandet tycker jag låter alldeles förträffligt!!
    Själv satt jag med listor tidigare i helgen och igår inköpslistor som jag ska påbörja i dag. Jag vägrar hetsa på Ica i sista minuten med alla andra, även om vissa färskvaror måste sparas… men men väckarklockan på tidigt på ledig torsdag så handlar jag innan andra vaknar 😉
    Julklapparna är klara tidigt, men det är inte särskilt många i år.
    Jag önskar så att lilla mor mår bättre så ni kan få fira jul i lugn och ro utan oro❤️
    Kram J

  3. Himmel så klok du är!
    Jag är ju som du, en grubblare av rang. Ibland måste man ju också få ärliga svar så man kan acceptera en situation och liksom finna sig i den.
    Även om man inte gillar svaret så kan man ändå förlika sig med situationen på ett bättre sätt.
    Hoppas du får en fin måndag nu!
    Varm stor kram,
    Anna

  4. Mia, ”att problematisera, anlägga olika perspektiv och vara kritisk” är kännetecknande för dig skriver du. Med risk för att du blir lite ledsen på mig blir jag förvånad då jag läser detta då jag har uppfattat dig som att du blir irriterad på folk som gör så här, t ex i dina kontakter på svettpärlan. Att anlägga olika perspektiv och vara kritisk är kännetecknande för mig med och jag tycker det är för lite av det i samhället. Däremot är problematisering inget för mig, förstår inte varför människor gör problem av så mycket och oroar sig i förväg. Det blir som det blir eller som gud vill tänker jag.
    Kram

    • Det där sättet att våga förlita sig önskar jag att jag hade lite mer av. När jag säger problematisera/reflektera/kritiskt granska och anlägga olika perspektiv så är det väldigt mycket jag och det är också egenskaper jag uppskattar mycket hos andra. Förmodligen har jag inte uttryckt mig tydligt nog här på bloggen kring det. Det är sättet det sedan uttrycks på som kan irritera mig. Sättet att bara leta fel. Att tvångsmässigt vilja driva igenom sin vilja. Att vilja öppna munnen och spy av sig och sedan inte alls vara beredd att lyssna in svar. När det gäller mitt eget förhållande till ovannämnda så är jag mer typen som gör det i min ensamhet, i det tysta – när jag motionerar, när jag utför hushållsarbete, när jag hänger i soffan. När jag gör det för egen skull är det nästan uteslutande et tyst kommunikation inåt mig själv, i mitt jobbjag försöker jag dock hjälpa människor i olika situationer genom att belysa olika perspketiv, utmana tänket och skapa utrymme för gemensam reflektion. Såååå klart blir jag inte ledsen på dig. Jag älskar alltid brutal ärlighet…..men jag är allergisk mot självisk gnäll som somliga sysslar med på skolan. Kramen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *