Varde ljus och vad vart det?

Micke Gunnarsson, som driver ”Barnatro”, pratar sig varm om vikten av att alltid försöka se solen och efetrsom vi alla på jobbet har lyssnat på honom (minst en gång) så skojar vi ibland om det där. Det tenderar ju att vara så att man märker när någon får kämpa extra hårt för att lyckas se den minstaste lilla solstrimma och i somliga situationer är det befriande skönt med någon som bara viskar ”solen” då man är på väg att spåra ur. Ty vi har ju samma referensram kopplat till det där kodordet……Idag har rektorskan valt att se solen, efter en jäkligt hård prövning där hon under en lång stund väste kodordet mellan tänderna ”solen, solen, solen, solen, solen, solen, solen”. Om du är en av alla dem jag mötte under vår lilla shoppingrunda idag och du undrar vilken diagnos personen ifråga du mötte led av (hon som såg ut som ett åskmoln, stegade igenom Amiralen med bestämda steg och som oupphörligen väste solen) så har du svaret här. Jag försökte febrilt välja rätt väg (läs välja mina krig) denna oktoberonsdag. Och det gick! Ta mig tusan att det gick alltså! Jag och vår lille klädmarodör lyckades ta oss över ett gigantiskt klädMountEverest idag. Och nu är jag helt exhausted……

Imported from Pixbox

Vi började med utrens av Gabbes garderob, vilket i sig alltid har vållat såväl huvudbry som irritation och ett visst mått av uppgivenhet. Hur kan man få en son som har så fruktansvärt mycket tankar och känslor kring kläder? Hur är det ens möjligt att han som ser ut att lida av en svårmedicinerad form av binnikemask enbart vill ikläda sig shorts och tischa? Året runt? Hur kan en grabb på 9 år må nästan fysiskt dåligt och få rysningar av vissa klädesplagg? Många saker var verkligen för små och somliga andra saker fick helt enkelt flytta ut för att jag inte pallade tvinga honom använda dem. För litet, för stort, för trångt över huvudet, det kliar, ful färg – ja name it. Gabbe som ändå börjar erövra ett visst mått av social kompetens uttryckte sig så här: ”Jag säger sanningen mami (hans favvouttryck när han vill vara seriös), de är ….hur ska man säga…..inte riktigt min stil va! Det är så färgglatt och så förbaskat mycket tyg att jag känner mig helt insnärjd. Jag är en shortskille. Jag är stor nog att hantera beslut om när jag behöver varmare kläder på mig. Okej?”

2015-10-28 14.02.47

Så pass! Ja, jag valde som sagt var solen här på hemmaplan och iväg for vi för att shoppa lite nytt. Och låt mig nöja mig med att konstatera att vi hade helt uppenbart helt olika agendor för detta uppdrag. Märkte jag. Med all önskvärd tydlighet. Och jag letade solstrimmor, käre jisses vad jag försökte mig se solen medan han botaniserade genom affärer, besökte provhytter, vände och vred. Puh! Men jag lät honom hållas. Trots att jag kände mig nödgad att gå lite fort, med lite klumpiga steg, väsandes solen. Men ändå…..Hem kom vi med påsar fyllda med kläder som är noga utvalda av vår älskade lille Gabbe. Shoppingsspree for sure. Och han hojtade till ett affärsbiträde när han gick: ”Jag är sjukt nöjd alltså. Over and done with this shopping” För en sekund såg hon ut att tro att jag hade tvingat med honom att shoppa så för säkerhetsskull drog jag till med att ge henne en släng av det allvarliga onda ögat. Rektorskan, tja hon shoppade ingenting i klädväg i alla fall. Dock påbörjades införskaffandet av nya adventsljusstakar och stjärnor och so far so good skulle jag vilja säga.

2015-10-28 15.30.11

Dessutom hittade jag äntligen en lampa att pryda altandörrpartiet med (från insidan förstås). Jag har länge letat efter något som jag inte vet vad det är. Jobbigt! Typiskt i-landsproblem, men ändå. Jag har småkikat på hängande mässingsklot, men kommit fram till att ingenting i det rummet påminner om mässing så det skulle kräva en massiv make over. Ett tag var jag inne på glödlampeljusslingan från Granit, men nä…..lite för dyr för att ändå inte vara the perfect match. Och det lönar sig som bekant att ha is i magen. Idag hittade jag den mest otippade av lampor på det, för rektorskan, mest otippade av inköpsställen, till vrakpris och det var verkligen kärlek vid första ögonkastet. Nästan som en bygglampa i rostfritt och svart, med grov sladd. Me like! Blev perfekt, om ni frågar mig….

2015-10-28 14.01.57

 

Lillördag och vi har precis avnjutit en bakpotatisbuffé här i Happyvardag. Dagen har, förutom ovanstående, bjudit på morgonpromenad, långfrulle med blaskläsning, lite skoljobb och så lämnandet av en styck bil som verkligen inte verkar må särskilt bra alls. KompisTimo har lovat att bota den och ge den lite kärlek…..tur man har sådana vänner! Nu är vi mätta och belåtna, lampan pryder sin plats, brasan sprakar och tvättmaskin/torktumlare snurrar. Ikväll blir det soffhäng framför tv:n och jag ska småfnittra åt sökande bönder och kärleksdamer.

Kram Mia

2 thoughts on “Varde ljus och vad vart det?

  1. Ha ha ha, låter som min unga dam här hemma 😉
    Dock inte shortstjej, men ack så bestämd på vad hon vill ha.
    Idag har vi med shoppat, både till henna o mig, då jag helt klart är i en akut påfyllning i min garderob. Lillfians garderob får vi fylla från scratch varje höst, hon växer så det knakar varje sommar och då finns det inget, verkligen inget vi kan använda från fg år… Alltså, fatta att ungen vuxit ca 7,5 cm från i mitten av juli tills nu!!!!!!! Galet! Hon är nu nästan 150 cm lång och jag vet inte vart det ska sluta. Smal är hon med, liksom hennes mor med alltid varit… Inte alltid så lätt att hitta byxor som passar kan jag säga.
    Men idag hittade vi en finfin klänning som hon kommer göra succé i 😉
    Å tack fina du för idag… Tack o lov för att jag kunde ha den där klänningen sen alltså… Men Levaklänning <3
    Natti natt!
    Kram kram Anna

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Current ye@r *