Jag är inte som alla andra jag

Nä, det ska gudarna veta, brukar mor Anita säga. Ibland har hon också sagt att hon fått mig för sina synder. Kul! Eller att jag kom som en fullständig överraskning, inte alls planerad med andra ord. Ännu bättre ju! Nåväl, mor Anita är känd för sina många härliga uttalanden och som komplement till ovanstående har hon alltid tutat mig full med att just jag var hennes räddning när livet ställdes på ända (vår biologiske far dog i en svår bilolycka då jag var 14 månader gammal och hon blev ensam med mig och mina tre äldre syskon). Hon har alltid viskat i mitt öra hur mycket hon älskar mig – att jag är speciell och att det finns stora planer för mig. Mor Anita har alltid varit noga med att våga prata om allas våra styrkor men också våra tillkortakommanden och egenheter. Och gudarna ska veta att rektorskan har många egenheter……Men min mors sätt att aldrig mörka det där, att få mig att känna mig trygg, älskad, harmonisk dessa till trots har gjort att jag alltid har haft lätt för att driva med mig själv, mina rädslor, alla mina fobier och andra små egenheter jag drar runt på dagligdags här genom livet.

002

Sådär såg jag ut när jag gick på ”lekis” som 6-åring. Redan då hade mor Anita sett ett tydligt mönster hos sin yngsta dotter, nämligen hennes ovilja att vara i centrum. Varje födelsedag, vareviga julafton samma visa: väldigt obekväm Mia. Och sådär är det faktiskt fortfarande. Jag gillar verkligen inte att bli uppvaktad, särskilt inte med paket och sång. Hua! Lite lätt spår av pytteskinn och det är inte av vällust vill jag lova. Gillade aldrig då och gör inte heller nu känslan av att bli tittad på när paket skall öppnas och man ska bli så fantastiskt lycklig och glad och alla ska humma och smacka och lägga huvuden på sned. Gah!  Not my cup of tea so to speak…..

004

Jag gillar inte överraskning,absolut inga äventyr ej heller upplevelser  för den delen. Jag gillar det vanliga, det förutsägbara, det kontrollerade helt enkelt. Förra året var ett undantag. Jag bjöd till 45-årsfest med släkt och vänner och mor Anita hade skrivit en sång till mig. Så fin….Det där kunde jag ändå tycka var sött och gulligt, något jag också medgav in public.

011

Det är min dag idag. I år igen. Som det alltdi brukar vara den 27 augusti. Jag har alltid önskat att få dela den med någon så att fokus inte skulle hamna mest på mig,  men ännu har inte just den önskan uppfyllts. Det här är ju ganska motsägelsefullt eftersom jag 1. älskar att vara i centrum i min profession som rektorska och 2. jag verkligen älskar att hylla och fira andra människor (uppenbart oavsett om de gillar det eller ej). I helgen stämde jag upp i Happy Birthday åt Senad på Restaurang Mont Matre som fylld eår just i lördags. Han såg eventuellt inte så bekväm ut…..

009

Förra året firade vi här bästisMaria och jag, idag har vi inget firande alls att prata om. Och jag är helt nöjd med det. Har fått massor av födelsedagskramar och det gillar jag mycket samt några fina paket. Tack för alla goa födelsedagshälsningar däremot – det där värmer verkligen mitt hjärta. Nu ska vi snart njuta av lite gott käk och ett glas vin födelsedagen till ära. Imorgon är det en helt vanlig fredag. Gudskelov….

Kram Mia

4 thoughts on “Jag är inte som alla andra jag

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Current ye@r *