20 år under samma tak

Många jubileum blir det detta 2015. Lite häftigt, men samtidigt otroligt märkligt när man blickar bakåt i en slags historisk tillbakablick. Ibland verkar rektorskan tro  att hon är 20+ fortfarande (hur det nu skulle gå till med en son på 19 1/2 men ändå….). Nåväl, familjen Happyvardag är egenltigen inte mycket för firande men visst är det på sin plats att uppmärksamma på något sätt så……

Han och jag. Vi två. Rektorskan och Le Chef. I år har vi varit ett par i 25 år – 10 år i synd och 15 av dem som gifta – och 24 år som sambos.

Och här, här på Näset har vi idag bott i exakt 20 år. Helt galet! Jag har alltså varit tillsammans med min make mer än halva mitt liv och bott i vårt hus i nästan halva mitt liv. En otroligt mäktig känsla på något sätt.

Huset är byggt på 70-talet och vi renoverade badrum och kök under de första åren på plats, för att sedan totalrenovera ja just det…..för exakt 10 år sedan 2005. Förra våren bytte vi tak (efter mycket tjat från maken) och byggde ny altan. Jag var först inte speciellt nöjd med den gulaktiga färgen, men precis som utlovat så ändrade sig detta sibiriska lärkträd och nu är det silvergrått. Nice!

2015-07-30 11.19.14Men självklart såg inte huset ut såhär då vi köpte det. Häromdagen kikade vi igenom alla våra fotoalbum och hade en riktig nostalgitripp vill jag lova. När vi köpte det 1995 och TB låg i min mage så var det gult med annan altan.

2015-07-30 17.56.09

År 2000 panelade vi om huset och målade det lavendelblått, som då var min absoluta favvofärg alla kategorier.

2015-07-30 17.58.35

När maken skulle fylla 40 ville jag ha huset svart, han var mer tvek på det. Så jag fick vara lite listig. Jag förberedde ett kontrakt, okejade att vi gästerna kunde köpa ett turkost parasoll och ställde till med party. Turkost och lavendelblått är ju ingen toppenkombo, vilket maken påtalade där i början av festen. Lagom till att intagen föda och dryck gjort susen lyckades jag prata med maken om att måla det svart och så skrev han på kontraktet. Hehehe…våren efter blev det alltså svart. Att jag sedan våren 2014 fick falla till föga och byta tak var kanske inte mer än rättvist. Och bra blev det ju så…..Hårt att medge men ändå.

001

Tja, här bor vi alltså på Näset. Med fantastisk utsikt, nära till såväl skog som hav och naturen in på knuten. Vi brukar skoja och säga att vi bor i ett sommarfirande och helt ärligt är det ju vackrast här när solen skiner och vi har vår och sommar. Detta är landet, fast inte mer än 10 minuter från civilisationen. Inte en gatlykta, smala vindlande vägen och så en bra balans av sommargäster och året-runt-boende.

249

Vägen genom skogen och ner till havet på andra sidan.

004

Jämte vårt hus har vi vackraste skogsbacken som grannen äger

2015-04-20 15.31.42

Inte sällan sitter jag bara på vår altan och njuter av lugnet, utsikten och känslan av att vara långt ifrån stress.

002En del av er har kikat in i vårt hus innan här på bloggen, men såhär ser der ut nu….

Our rules to live by…..somliga är lite lättare än andra förstås!

For some reason we have The Star Spangled Banner hemma hos oss. Förstås! Här är delen av hallen som mynnar ut i vår storstuga.

Som ser ut så här. Vår storstuga alltså. Kök och mys allt i ett. Det är här vi tillbringar absolut mest tid hemma. Läser, bloggar, pratar, spelar spel, myser vid brasan, lagar mat och äter. Älskar det här utrymmet. Den vita murstocken behöver dock får sig en nyputsning, vilket planeras ske i höst.

Här är my spot! Min underbaring, Le Corbusier, och så brasan. Lovely!

TV-rum och det ställe i huset rektorskan spenderar absolut i särklass minst tid skulle jag tro. Somlilga andra använder det dock betydligt mer.

Master bedroom. Man kan nästan knappast alls ana att rektorskan har en förkärlek för det marina, eller hur?

Min vy från sängen. Älskar mitt somriga sideboard med ett älskat Freddefat fyllt av ljusbollar. Många timmars meditation kikandes in i sommaren so to speak….Snäckor, stenar och känslan av hav. Och semester….

Förresten har altanen fått sig en ny mysplats denna sommar.  Och min älskade smultronplanta har tyvärr lämnat in verkar det som. Jag lyckades så himla bra i början men….Nya tag nästa år!

Igår sken solen och det var så här mysigt i vår trädgård. Idag mulet och regndroppar hänger i luften. Nåväl…jag har massor av saker att ta itu med så det går ingen nöd på kärringen här inte.

Tack för att ni kikade in hos familjen Happyvardag i den blekingska skärgården! Idag ska vi fira att vi har bott under samma tak i 20 år – nästan en halv livstid. Dock blir det lightfirande för jag har lovat att framföra Taxi3 åt sonen som skall på Skärgårdsfesten i stan. Maken spenderar dagen på golfbanan och jag kör lite catch up här på hemmaplan. En skön fredag helt enkelt, trots att solen lyser med sin frånvaro.

Kram och happy 20 years!

 

 

Att behålla törsten

”Den mätta dagen är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst! Ungefär så skrev hon väl Karin Boye i sin dikt ”I rörelse”. Jag har många gånger under mitt liv haft anledning att återkomma till den där strofen av olika skäl och allt sedan Naplesvistelsen har den pockat på min uppmärksamhet både nu och då. Särskilt kopplat till för mig viktiga begrepp som kunskapstörst, mättnad, att vilja kunna vs att vilja lära sig. Eller som maken nu sufflerar i bakgrunden: Helt självklart kopplat till pedagogik förstås. Och det är ju så det är för den här skruvade rektorskan. Skola, kunskap, lärande, omsorg, gemenskap, utveckling är inte bara ingredienser i min jobbvardag – det är mitt kall, mitt intresse, min livsvärld. Just därför hamnar jag där titt som tätt, i tankar som speglar vad det är som får en del att älska skolan och somliga att knappt orka genomlida den? Vad det är som gör att somliga kan lära sig precis hur mycket som helst om vissa saker och sedan verkligen tappa gnistan totalt då det rör sig om något annat ämnesområde? Om hur vi hittar törsten hos varje liten enskild individ och minst lika viktigt, hur vi behåller den? Länge, kanske i ett livslångt  perspektiv! Vad är kunskap, vad är kompetens och vad är viktiga ingredienser för ett bra liv? Allt detta livsviktiga, finurliga, spännande, mystiska…..

2015-07-10 19.41.06

Den andra dagen! Hur ofta glömmer vi inte den? Och nä, jag menar förstås inte dagen efter. Jag menar det Tom Tiller så hjärtligt språkar om, om allt det där som man lär sig när man inte just befinner sig i en institution för lärande. Om att hur viktig skolan än är för kunskap, inlärning och utveckling så finns det något annat också. Allt det där vi lär när vi inte är i skolan, med andra ord. Jag älskar hans resonemang. Jag älskar idén om att hela livet är ett enda långt lärande – inte ett projekt med klar början och klart slut (läs grundskolan, gymnasiet, högskolan etc). Lärande är ett tillstånd mina vänner…. Och missförstå mig inte nu…..Rektorskan tycker förstås att skolan är skitviktig. Jag älskar skolan också. Men jag har också lärt mig att saker behöver få ro för att falla på plats, att det krävs användade för att bemästra sitt kunnande och att världen bjuder på så mycket som vi aldrig kan återskapa i institutionen skolan. Att då tro att ett betygsdokument skulle spegla allt det en individ är och kan är ju att vara naiv å det grövsta slaget.

2015-07-10 09.14.16

Den andra dagen blev även detta år väldigt tydlig under vår Naplesvistelse. Inte för att vi på något sätt bedriver skola på vår ledighet (inte ens hemma under pågående läsår. Det där är big nono för rektorskan) men det utesluter förstås inte att man kan se till att hjälpa saker att ramla på plats, att befästa somligt och att hitta nya spännande kunskapsspår. Jag vill att mina söner ska vilja lära sig, inte nöja sig med att söka situationer för att visa upp vad de redan kan. Det innebär inte nödvändigtvis att vi ständigt skuffar in dem i nya situationer och svårare utmaningar, men vi kanske inte heller nöjer oss med att göra vågen och höja dem till skyarna för vad de visar upp – en balansgång som inte är enkel på något vis. Men de där människorna som ständigt söker yttre bekräftelse i tid och otid gör mig ibland lite trött. Jag vill inte att våra söner maniskt skall söka sig till personer coh situationer för bekräftelse för att för stunden bli mätta. Istället vill jag att de ska få hälsa på känslan av inre tillfredsställelse – att blicka inåt, reflektera över om det kändes bra, om man är nöjd, om det är tillräckligt för dem. Det där kräver ju en lite annan approach. Om du ständig söker efter att vara snabbast, bäst, först, vinna så handlar det inte heller längre om dig själv. Det handlar istället om hur motståndet är eller vem annan som skall bedöma dig eller din insats. Om drivkraften istället är att göra sitt bästa (och se hur långt det räcker) och att vara nöjd, då ankommer det bara på dig själv, din insats, dina tankar. Då eftersträvar du en känsla och det där är något helt annat. Att lägga över ditt välmående på hur andra uppfattar dig och din insats kan aldrig vara hälsosamt anser j

2015-07-21 13.03.30

Som ni säkert vet har Gabbe  kämpat med sin läsning ända sedan han började skolan. Under våren har det tagit bra fart och han är full av bra självförtroende. Av sin fröken Anna fick eleverna en frivillig läsutmaning inför sommaren och självklart fick han själv avgöra om han ville vara med. Utan tvekan hopapde han på, vilket rektorskan verkligen gillar eftersom det är viktigt att hålla i sin läsning när man precis knäckt koden (precis som det är viktigt att kontinuerligt simma och cykla etc när man precis lärt sig det. Det handlar alltså om att befästa kunskap och färdighet), och plockade med sig böcker till semestern. Efter tre böcker som lästes ut väldigt fort, konstaterade han med stor glädje att han nu är redo för kapitelböcker (vilket har varit i det närmaste en skräck för honom och han har hållit sig till ”läsa lätt-böcker”). Väl hemma for vi till Bokia och han valde ut en om Hemliga Klubben på 108 sidor. När man lär sig läsa är det självklart fokus på att avkoda och så småningom få upp lite tempo. Och så behöver man ju läsa upp högt så att omgivningen vet att man kan. Rektorskan brukar också alltid följa upp alla läsläxor med frågor om det som lästs  – ren fakta men också sådär lite mellan raderna och antaganden etc. För det är ju det där läsning resten av livet handlar om. Om en upplevelse, att skapa sammanhang, att förstå, att kunna dra slutsatser och faktiskt tycka något. Det finns inget naturligt i att kunna läsa en text felfritt högt  och för somliga så snabbt som möjligt – vilket läsläxan tyvärr kan ha en tendens att bli för en del barn och som kan stressa en del andra till vansinne. Det där ger inte den minsta insikt i hur bra läsare personen ifråga egentligen är – utan bara hur bra den har varit på att träna på sin läsläxa. Därmed menar jag förstås inte att läsläxa är meningslöst eller bör tas bort, bara att man måste vara försiktig med vilka slutsatser man drar av den. Så vi läser tyst för det mesta här i Happyvardag. Och följer upp varje kapitel med frågor muntligt eller ibland som en tipsrunda skriftligt. Det där kräver förstås mer än att lyssna på en text som läses högt, men ger enligt mig mer av den kunskap som är användbar, inte bara påvisbar.

2015-07-21 20.29.10

Den andra dagen har vi förstås också ägnat åt kulturella skillnader genom att leva i det amerikanska samhället under våra tre veckor på plats.Gabbe har lyssnat och imiterat av språket så till den grad att han i slutet av vistelsen helt obekymrat använde sig av engelska när han satt för sig själv och spelade eller lekte. Häftigt att lyssna på och hans kusiner berömde hans otroligt fina amerikanska uttal. Dessutom har han tränat massor av omvandling förstås – att räkna om priset i affärer genom valutan en dollar=9kr. Tians tabell och så minus samt en hel del överslagsräkning och jämförande med vad det kostar hemma i Sverige ger värdefulla perspektiv. Att lära sig att förstå deras olika valörer på sedlar och mynt samt lämna fram rätt är en spännande utmaning varje gång man handlar och en dag då Gabbe var supertrött efter en heldag på beachen konstaterade han bara kort: Idag betalar vi med kort. Hihihhi….Huvudräkningen har också tränats via en ansenlig mängd partier yatzi, dam och minigolfrundor – klockträning via tidsskillnaden på 6h och att de flesta klockorna visade digital tid. Gabbe har enträget läst på skyltar och menyer för att  förstå hur de olika engelska ordet uttalas. Vi har diskuterat djur (inte minst eftersom vår vistelse alltid sammanfaller med Sharkweek på tv) och växter och jämfört likheter och skillnader. Inget utav detta har varit skolbetingat, inget har säkert känts som kunskapsinhämtande eller inlärning. Men så mycket som har befästs och som har fått tränas i autentiska situationer. Vi är lyckligt lottade som kan göra dessa resor, men helt ärligt finns det mycket av den andra dagen som vi kan statushöja även här på hemmaplan.

2015-07-17 19.23.49

Och om ni undrar om våra söner och vi törstar, så kan jag med glädje meddela att det gör vi allesammans. Vi är inte på långa vägar mätta och vi sätter ständigt törsten i centrum genom att hitta nya små utmaningar kopplat till lite olika delar av vårt liv och leverne. Jag tror inte någon skulle komma på tanken att beskylla oss för att sitta still i båten, men förhoppningsvis inte heller att vi söker ständiga kickar och yttre bekräftelse genom först, bäst, snabbast, vinna etc. När Gabbes golftränare sa att Gabbe är lite annorlunda, att han ständigt vill pröva eget, slå fler bollar, träna en stund till då log hela mitt hjärta och hela min själ. Och direkt efter att han tillsammans med The Dreamteam hade vunnit tävlingen förra lördagen, lämnade dem med sitt fika och gick ut på puttinggreen för att träna chip och putt – tja, då vet jag. Vet att livet kommer med styrkor och tillkortakommanden, men att den som tar sig längst är den som vill mer än bara parera sina motståndare.

Onsdagen blev en enda låååång jobbedag med 5 möten och en hel del samtal, mail, presentationer och renskrivande men så nöjd jag var när jag kröp ner i bingen på kvällen med upplösningen i min lilla bok. Somnade som en stock, vaknade lite halvmosig men….Idag for vi tidigt till Citygross för handling och sedan bäddade rektorskan upp altanen för lite mys. Solen kom ju på besök….wow! Mysdag på hemmaplan medan grabbarna var på golfbanan. Ikväll väntar vi hem finkusinen med make för lite käk, dryck och prat. Det blir en Western styled buffé och vi hoppas på en härlig kväll. Förutsättningarna är åtminstone på topp. Ärligt, härligt, genuint myshäng på hemmaplan – det är stort gilla på det.

Kram Mia

Lightjobb

Merparten av vår Floridasemester innebar en i särklass avkopplad semesterhjärna på rektorskan. Helt ärligt ska jag medge att jag någongång 2/3 in i semestern började fundera kring hur lösa en f-ledighet, men lika ärligt måste jag tillkännage att jag efter mååånga tankeförsök fick kasta in handduken. Med de nada didelidozip zero underlag med mig blev det alltför svårt att räkna på timfördelningen och jag släppte iväg den där jobbtanken som en seglande ballong för vinden. Underskatta aldrig känslan av att vilja, våga, kunna släppa taget…….

Obs, lånad bild, så det var inte jag som hängde med där i ballonghavet. Hihihihi!

Nåväl, som ni vet ankom vi vår hemdestination i fredags eftermiddag och redan på söndagsförmiddagen hade bästisMaria och jag en dejt för att med gemensamma krafter (läs: med varsin semesterhjärna) försöka styra upp timmar, personer och procent kopplat till tjänstgöringsgrader och organisationsupplägget på Svettpärlan. Och av tidigare info att döma borde det där ha kunnat bli en övermäktig uppgift, men nej….absolut inte. Snabbt och smidigt länkades våra olika tänk samman och vips hade vi en plan A och en plan B. Med lite annat småsnack inkluderat så tog det dryga timmen. Bra där fröknarna M!

 

Idag vaknade jag av alarmet vid 7.30. Golfskoledags för Gabbe 9-12 och det krävde sin man och kvinna för att få upp honom i tid. Vi är verkligen helt lost i dygnsrytmen. Nåväl, maken och Gabbe for till golfbanan och rektorskan tog en morgonpromenix med Milou.Väl hemma blev det dusch och sedan några timmars arbete – bokning av möten, förbereda scheman och uppdragskort, fila på målformuleringar, presentation av fokusområden och så lista saker till ferietjänstens olika planeringsforum. Även här skulle man kunna tro att sememsterhjärnan skulle avkräva en att värka fram vareviga ord, men se där hade jag fel igen. Det gick verkligen som en dans. Vips var allt klart och renskrivet och jag kände mig till och med ganska nöjd. Underskatta aldrig vad ”omkringbärandet av ord och mening över tid” gör för själva skrivarbetet sedan….

Imported from Pixbox

Eftermiddagen tillbringades sedan hos Allra Käresta Syster med familj. Så mysigt, trots att det krävdes både påklädning och filtinsvepning för att hålla värmen på altanen medan det duggregnade lite grand utanför taket. Väl hemma for TB till fotbollslaget för lite häng (träning är inte att tänka på med hans knäonda), Gabbe drog igång värsta fotbollsträningen i trädgården och rektorskan sjönk ner i solstolen med nobban riktad mot solen. Och den värmde. Kanske inte precis som i Florida men ändå…..så härligt att få råkas även på hemmaplan liksom. Plötsligen var alla jobbtankar som bortblåsta och jag bara andades från långt ner i magen, tillät mig tankefladderi och njöt. Funderade på att hälla upp ett glas vin men avstod och tog lite limevatten istället. Påbörjade middagspreppen av wok i Oystersauce och bara inväntade maken.

Middag, återvinningen och så ett litet besök hos finaste svärisarna på hemvägen. Nu häckar vi framför tv och dator och njuter av ledigheten. Imorgon blir det jobb för rektorskan och golfbanan för örviga.

Kram Mia

Regnmåndag

Förstår att ni som spenderat sommaren på hemmaplan är vana vid detta laget (somlliga är kanske inte bara vana utan också rejält uttråkade och bittra, vilket är fullt förståerligt) men jag är fortfarande förbluffad 3 dagar efter hemkomst över att solen knappt har visat sig framme. Man kan inte säga att det är speciellt kallt, men blåsten ger ju en svalhet som kanske inte direkt är eftersträvansvärd just i detta läget och själva tillvaron andas verkligen höst. Har det varit såhär de tre veckorna vi har varit borta? Och i såfall, vem farao snuvade oss på sommaren i så fall?

2015-07-08 15.06.44

Om jag får bestämma gillar jag då denna sinnesbild något lite bättre. Sole och värme gör mig till en bättre människa helt klart och om familj/släkt och några vänner skulle flyttat med mig till värmen så hade jag dragit på studs. Jag hade verkligen älskat att bo i Florida och jag hade mer än gärna levt min tillvaro året runt utan smink, med krulligt hår och pattsvett. Men aldrig utan mina nära och kära, det blev enormt tydligt denna resa. Är det så att några skulle vilja hänga på och starta en svenskkoloni i värmen så tveka inte att höra av er……

2015-07-13 19.26.45

Men, det vore ju förmätet av en som spenderat 3 veckor i minst 35 gradig skuggvärme att klaga nu, inte sant? Så jag klagar förstås inte. Helt ärligt är jag inte ens lite lack (ännu) på den svenska sommaren. Att komma hem och få allt iordning tar sin lilla tid och de här dagarna har jag njutit av att få göra det där utan dåligt samvete över att inte utnyttja det vackra sommarvädret. En gigantisk catch up all over the place kan man säga med allt från uppackning, reka läge för alla nyförvärv som vill in i våra olika garderober, städ och tvätt och strykning, via storhandling med diverse kompletteringar till mor och fars månatliga ekonomi, vår egen dito, hämta grejer på kemtvätt, hämta hem prylar, socialsera, kolla till jobbet och påbörja höstplaneringen. Det kan vara så att jag känner mig rätt up to date nu, men jag roper inte hej ännu…..

Måndagen försvann i ett nafs, den med, men jag har fått mycket gjort. Mysig förmiddag hos mor och hjälpte henne med lite klädprovning, lunchlagning samt genomgång av konton och räkningar etc innan pappa kom från bouleträningen. En snabbhandling åt dem och så check av pappas bankkort som han trodde inte funkade. Lite fika och sedan via golfbanan där mina pojkar befann sig och så hem. TB for vidare till jobbet och jag försökte med lite kärleksfull handpåläggning på min Mazdabuss och vips, et voíla så startade den och gick finfint. In till staden för att hämta hembudad kofta till moi, köpa ny bok (!) till liten Gabbe och så hämta upp saker på kemtvätten. Det där är ingen billig historia vill jag bara meddela – pang, poff 1000kr som bortblåsta bara på kemtvätten.  Nu har kvällens BBQ preppats och bordet dukats. Tror minsann jag ska passa på att läsa lite ur högen på sängbordet. Har en liten bit kvar i hemreseboken, men längtar grymt efter några andra godingar i högen. Visst är det underbar när man får köra ole dole doff bland små älsklingar. Maken har snöat in på Kristina Olsson och hann med 4 böcker på resan. Till honom köpte jag en ny idag i bokaffären. Underbar avkoppling, alldeles särskilt då regnet piskar mot rutan och vinden viner runt knuten. Tror det blir svårt att förhandla fram en kvällsbrasa, men jag ska försöka i alla fall. Wish me luck!

Kramen

Det där med att återacklimatisera sig….

….det är då  sannerligen en uppdrag för sig. Ett uppdrag som inte på något vis i världen är enkelt eller särskilt lättmanövrerat, men icke desto mindre måste ske. Att vända på dygnet hör ju lov till, men att toppa det med en redan befintlig dygnsförskjutning gör det inte enklare precis. Jetlag är minsann det enda negativa med en Floridasemester. Som tur väl är är vi ju lediga och det får gå sakta men säkert (helt klart värre då man åker under pågående läsår kan jag meddela), men det vilar något läskigt över att nästan övermannas av trötthet och klippa igen ögonen när man minst anar. Det gäller sannerligen att ha koll på sig själv kopplat till vilka aktiviteter man utför. Maken somnade exempelvis sittande vid matbordet.

2015-04-05 19.50.28

Att natta kudden på beställning har också visat sig vara en prövning i sig. Vi är absolut inte trötta på kvällarna och innan vi vet ordet av är klockan efter midnatt och de precis påbörjade projekten får en så konstig vidd på något sätt. När man sedan väl tvingar sig i säng så ligger man där och snurrar och snurrar och snurrar. Såväl fredag som lördag bjöd därför på sena missinassen trampande i huset och sovmorgon. Vi får ställa klockan och när alarmet bränner av är det med viss tröghet som vi lyckas ta oss upp och stänga av.

Lördagen bjöd på mörker, hotfull himmel, rejäla vindbyar och så vertikalt regn. How nice! Särskilt nice eftersom finaste grabbarna på bild (Jonas, Ola och Anton samt Gabbe) skulle spela 4-manna scramble i KHK-Open borta på Trummenäs GK. Första start vid 05, åskuppehåll med mer en en timmes försening, grabbarna startade 13.54 och sista boll gick ut ca 16. 5h och 5 minuter ute på banan för grabbarna och inte helt enkla väderförhållanden, men visst levererade de. Gabbe gjorde både snygga utslag, inspel och satte sedan en avgörande birdieputt på 18.

The Dreamteam lyckades ta hem hela tävlingen och fick stå i centrum för uppmärksamheten under kvällens prisutdelning, Om han var stolt och lycklig Gabbe? You bet! Världens bästa förebilder i Ola, Jonas och Anton och bara att få spela med dem, se och lära, lyssna in och ta med sig till sin egen träning sedan. Så värdefullt……Tusen tack grabbar, love you all!

2015-06-14 12.52.44

För övrigt sysslar jag med lite catch up all over the place, so to speak. Det är underbart med semester och fullständig avkoppling, men uj aj uj aj uj så mycket det blir sedan. Hemkomst med fullastade väskor (tack och lov för att jag alltid tvättar i stort sett allt rent innan vi åker hemåt), nytt som skall plockas in och hängas upp, post som ska öppnas och sorteras, räkningar ska fixas, mat handlas hem och så allt annat vanligt trix på hemmaplan. Puh! Igår blev det tvätt, handling och golf, medan det idag har bjudit på jobb med bästisMaria, mor och fars ekonomi, städning och våra egna räkningar etc. Puh…..jag kör många parallella projekt på gång samtidigt och semesterhjärnan går på högvarv för att komma igång. Hihihihi, jag gissar att jag är en riktigt lustig syn att se på just nu (kanske inte bara just nu, vem vet…..).

2015-07-20 18.47.08

I detta sammanhang känns det helt obegripligt att det här var vår verklighet för bara några dagar sedan. Hrm…..

Om en stund kommer makens farbror som numera är Thailandsbo samt hans son hit på fika. Det var läääänge sedan vi sågs sist så det ska bli supermysigt. Got to go honeys……

Kramen Mia

Att vara fullständigt vimmelkantig

”You only hate the road when you´re missing home….” Den textstrofen passar så innerligt väl in på oss kan man säga. Enda nackdelen med bortasemester är att det är så jobbigt med själva resandet, inte minst då du skall transportera dig i olika dygnsrytmer. En sådan oändlig tur att det är så FAB på plats under semestern då, vilket uppväger allt knix vid resandet. Men vi är hemma nu…..det är allt som spelar någon roll just nu!249

Resan startade alltså torsdag 10.00 local time från Lely och vi äntrade vår trädgård ca kl 13.30 fredag lokal Näsettid. Under restiden skulle man mycket väl ha kunnat misstänka att det pågick något slags mästerskap i antal olika måltider på kortast tänkbara restid. milda makter, vi gick från frukostbordet, via snabblunch till lunch igen, sedan middag, fika och till sist frulle. och så frulle igen på flygplatsen, behöver jag säga att det var ingen som stortjöt efter varken lunch eller middag sedan vi trampade in i Sverige igen. Själv känner jag mig helt vimmelkantig och frågor som Hur mycket är klockan? Ska man leva efter local time redan på flyget eller när byter man? Vilken måltid står näst på programmet? När sov vi senast och vilken dag är det egenltigen? Har jag borstat tänderna idag, duschat och bytt kläder? poppar ständigt upp i mitt huvud. Vi är trötta, jetlaggade och kämpar febrilt redan med att gissa vad som kan vara bäst för dygnsrytmen.

2015-05-09 17.08.16

Bra tider för hemresa men väldigt trångt på planet. Alldeles  särskilt trång blev det då de framför oss valde att fälla sina säten bokstavligen ner i våra knän. Låt mig nöja mig med att konstatera att det krävs en synnerligen trevlig personlighet för att kunna gilla sådana personer och inte genast drabbas av ett hysterisk anfall modell större.

Vi hann vinka av Noah, Camilla och Chrillo som passat vårt hus innan de körde mot Öland. Finaste svärisarna kom hem med vår fine  vovve Milou straxt därpå. Bäste tränarOla kom och cehckade läget och sedan började stora uppackningen. Maken och Gabbe for på golfträning och jag tog en snabbsväng till mor och far med lite presenter. Jag skrev en liten lighthandlingslista men kom på mig själv väldigt naken i affären (no plånbok med) så det var bara att vända hem igen. Som tur väl var hade finaste svärmor handlat en del samt gjort sina goda köttbullar till oss. Mums! Nu har jag plockat och donat en del, värmt middag och sedan intagit mysläge. Maken, som inte sovit en blund på 1 1/2 dygn, däckade vid 20.15. TB sov heller inget på resan men väl några timmar på eftermiddagen efter hemkomst. Gabbe som en stund på korta flyget hem från Düsseldorf och sedan i bilen hem. Själv sov jag korta flyget och lite lite i bilen hem – så   vi är värda  vår sömn nu. Särskilt också eftersom bilen var helt strendöd på flygplatsen, trots TBs och mitt hårda försök att springa igång den. Hua…..Jag tänker mig att vi andra tre ska natta kudden om en halvtimme ungefär. Wish me luck!

Home sweet home….

Kram Mia

See ya@home

God morgon Naples!

2015-07-10 09.13.43

Rektorskans log upp sina ljusblå väldigt tidigt kan meddelas, varför det inte är någon vågad gissning att det lär bli en låååång dags färd mot natt. Det mesta är färdigt här i huset och övrigt kan icke göras förrän vi har duschat, käkat frulle och fixat det sista så….Grabbarna sussar fortfarande sött och jag har inte alls förr avsikt att störa dem ännu.

Det är dags att summera vårt semesteräventyr. Att närma sig slutet är en märkligt tudelad känsla, samma återkommande känsla år efter år på våra långsemestrar. Det känns som om vi har varit här i en evighet, det vanliga livet känns så oändligt långt borta. Någonstans försöker vi intensivt hålla kvar vid hoppet om att de sista dagarna skall snigla sig fram. Och samtidigt, i en annan del av hjärnan, gror det ett litet uns av längtan efter allt det där där ”himma”. Det poppar upp minnesbilder, flashar en känsla av att vakna till fågelsången utanför det vidöppna fönstret, tassa upp och slå upp altandörrarna på vid gavel, njuta av min havsutsikt. Förnimmer doften av hemma, värmen i alla omfamningar av nära och kära och det harmoniska i vetskapen om att sommarlovet fortsätter en stund till. Plötsligt skall dessa två, från varandra ytterst avlägsna, känsloyttringar balanseras – att samla in lite till och konservera likväl som att inte kunna komma hem fort nog. Galet motsägelsefullt på något sätt mina vänner.

Vi älskar Florida i allmänhet och Naples i synnerhet, vilket eventuellt har framgått genom årens alla resebeskrivningar. Är ni nytillkomna läsare kan jag berätta att här på bloggen hittar ni våra olika resor juni/juli 2015, 2014 och 2013 och dessförinnan mars/april 2012 och 2011.

Naples bjuder på det bästa vad gäller småskalighet, närhet, värme och de många alternativen. Man kan bo på gated resort straxt utanför (vi har prövat såväl Briarwood som Lely), på lyxiga lägenhetshotellet Bellasera straxt vid 5th Avenue (har vi också prövat. Väldigt bekvämt!) eller på små mysiga motell  bara några kvarterr fråb beachen. Det finns förstås en mångd olika boendealternativ att botanisera mellan och vi bokar alltid via Homeaway.com eller hotels.com

Naples beach är den klart bästa vi vet. Hela långa beachen är public och vi pratar rent, snyggt, mjuk och bländande vit sand och så Gulfen som bjuder på ganska lugnt vatten. Här är mycket solsäkert. Och vi vet, för vi har prövat en hel del annat. Fort Myers Beach, Marco Island, Cape Coral, Sanibel, Captiva, Clearwater Beach, Fort Lauderdale, Cocoa Beach mm  mm. Naples levererar alltid! Det kan vara molnigt uppe på resorten, till och med nere i Naples stad (några kvarter bort) och på beachen skiner solen. Molnen snirklar sig runt på något sätt (ni har ju sett bilderna på olika molnformationer). Endast en dag på 3 veckor fick vi en regnskur på beachen. Det kallar jag solsäkert. Dessutom är det långt ifrån crowded. Vill man ha mer trängsel går det bra att söka sig till Piren eller Lowdermilk park på beachen, där många barnfamiljer samlas. Vid flera av de olika acesserna (vi håller oss mellan 2 Ave S till 2 Ave N) till beachen finns det sötvattensduschar uppe vid parkeringen…super!

En sak till om vädret (ja, jag vet att jag är väderberoende): Det fina med Naples är ju värmen. Att trots moln, soldis eller regn så är det ju ändå lika varmt. Märklig känsla mot hemma, där man gärna fryser så fort solen går i moln.

Maten bjuder på en härlig variation här. Du kan äta fancy på 5th Avenue med vita linnedukar och FAB menyer, eller hitta en uppsjö av snabbmatsställen lite här och var. På 3rd Street finns en mysighetsfaktor som är svårslagen och på stora shoppingcentrat Mercato hittar du många uppskattade ställen. Familjen Happyvardag har ju sin alldeles egna reseledare (i form av maken AKA Le Chef). Han rekar alltid nya ställen, läser recensioner och tar med oss på härliga matäventyr. De allra bästa ställen vi stöter på är ställen där the locals hänger. Genom åren har det tagit oss från asian food, via mexmat till årets happening på Brooks Burgers. Små, gärna anspråkslösa ställen där maten är  i fokus, varken inredning eller helhetsupplevelse är något att tala om. Det är det som funkar bäst för oss helt enkelt….

Shopping skall aldrig förringas, även om dollarkursen lämnade lite att önska i år. Vi shoppar helst på Miromar (stor outlet) eller Tanger (liten outlet) samt på Coastland (mall). Och på favvoaffären PGA Superstore förstås. Res lätt hit med god plats i era väskor, ni lär inte bli besvikna.

2015-07-21 21.58.00

I år har vi ju levt enligt devisen hemester borta, varför vi knappt sysslat med något som kallas upplevelser. För turisten bjuder ju Naples på härliga båtturer och sightseeing, närhet till såväl Everglades som Sanibel och Captiva och det funkar med dagsutflykt till Bush Gardens (Tampa) om man söker nöjesfält och vattenparker. Orlando är bara 3 timmar bort och vi brukar ju ta några övernattningar där också. Betydligt högre tempo, men har man inte varit på Universal eller Disney eller Sea World så är det klart värt ett besök.

2015-07-10 18.54.25

Sinnesbilden för vår härliga semester….Det är inte med sorg i hjärtat som jag säger att nu är snart resan över för denna gång. Vi har haft 3 helt magiska veckor med oceaner av gemensamhetstid. Alla har fått sitt lystmäte och igårkväll konstaterade vi att vi är färdiga nu (för denna gång). Vi har solat och badat massor, varit uppe sent och tagit sovmorgon, käkat gott och druckit kallt, shoppat loss och njutit. Det enda vi inte är färdiga med är värmen, men å andra sidan kommer vi aldrig att bli färdiga med den så det handlar bara om att acceptera gissar jag. Nu ör det ok att åka hem och möta vår vardag igen….

Nu ska grabbarna väckas, hygien fixas, frulle käkas och huset stängas ner. Vi lämnar Lely vid 10 och skall sedan slå ihjäl några timmar, innan vi äntrar kvällsflyget som skall ta oss över Atlanten. När vi vaknar imorgonbitti når vi Düsseldorf och sedan Köpenhamn framåt förmiddagen. Tusen tack alla ni som följt oss på denna resa. Tack för härliga kommentarer och uppmuntrande ord kring mitt skrivande. Om ni vill så ses vi snart @ home.  På återseende! Puss på er….

Det är meningslöst att gå baklänges in i framtiden

Så sa han min favvoförfattare Andy Hargreaves. Och jag kan inget annat än hålla med. Det är så lätt att hemfalla åt att ”det var bättre förr” eller än värre ”varför ändra på ett vinnande koncept”. Förändring är inget projekt, det är ett tillstånd (tack Hans-Åke Scherp) – vilket i sig inte gör det lättare men….”As you know, sa han Dr Peter Blythe på en föreläsning jag var på, teachers are very reluctant to changes”. Ja, jag är lärare och ja, jag får kämpa  med förändringar ibland, så det stämmer helt klart in på mig i alla fall. Men livet har lärt mig att man måste våga lyfta blicken för att INTE se några gränser. Och att det inte heller finns några garantier här i livet. Vill du något, måste du våga! Har du ambitioner räcker det inte med att parera konkurrenter! Att tänka nytt, flytta gränser och våga pröva är vägen till utveckling! Det är meningslöst att gå baklänges in i framtiden…..

2015-07-21 20.29.10

Sista dagen i Naples för denna gång. Ja, jag säger denna gång- Även om vi inte har någon resa planerad, så ser jag det som helt omöjligt att vi inte skulle återvända hit. Detta är vårt paradis och vi verkligen älskar den här typen av liv och leverne. Frågan är bara när vi återkommer….

Vi vaknade tidigt, käkade frulle och påbörjade packningsäventyret. Detta brukar vara ett ytterst känsligt läge för familjen Happyvardag, men jag tycker nog att vi lyckades ta oss över det här farthindret på ett tillfredsställande sätt. Dagen började med regn här på resorten, så efter lightpackningen for vi till Coastland för lite shoppinng. Ja, ni tror väl vi är spritt språngande galna, men det fanns några saker kvar att fixa. Hem och fortsätta trixet sedan svidade vi om till badkläder, packade strandväskan och tog lite lunch i steget. Vi äntrade beachen straxt efter 13 och fick några fullständigt ljuvliga sista timmar där. Givetvis tog vi acess 2 Ave N och solen var där, vinden likaså och den badkarsvarma Gulfen levererade massor av gupp i vågorna. Väl insmorda med det sista från vår sunscreen (för  övrigt en dyr utgift under en semester) njöt vi omkring i dryga 4 h. Sedan hade vi alla lyckats med konststycket att bränna oss trots faktor 30 och 50. Hur är det möjligt?

2015-07-22 16.55.28

Hem och  duschade innan allra sista familjemästerskapet i minigolf stod på programmet. Gabbe valde bana och det blev Congo River Adventure…..

2015-07-22 19.32.46Vinnaren från detta prestigefulla mötet fick lov att välja matställe för kvällen och Gabbe slog till med vinst. Svettigt värre på banan och vi fick lov att ställa oss i fläkten på två ställen. Gabbe valde Five Guys och därmed njöt vi sista Naples kvällsmaten där. Mumsigt värre….

2015-07-22 19.56.33Nu är kvällen sen och vi är alla klarvakna – jag har inte en aning om det är bra eller dåligt egentligen. Vi har provat de flesta varianter och väl kommit fram till att vi är rätt anpassningsbara. Vi har kvällsbadat en sista gång i vår pool och skålat för en härlig semester. Det mesta är tvättat (underbart med eget hus och att komma hem med ren resväska so to speak), tvättmaskin och torktumlare snurrar för fullt. Imorgon blir det bara en sista utrensning bland matvaror, packa det sista och slå igen väskor.

Och jag tror vi är redo….redo att säga bye bye Naples för denna gång. Vi har haft en underbar resa och vi längtar alla hem. Till allt utom vädret då förstås. Men vi har gjort plats för solen hem så håll ut vänner…..om fredag eftermiddag kommer värmen till gamla svedala.

Kram Mia

 

 

New arrivals

Det fanns en tid i början (för en sisådär 3 veckor sedan för att vara mer exakt) som vi dansade in här på Lely resort, rekade huset, omgivningar och förstås beachen. Bleka och lite halft hålögda efter lång resa och jetlag, iförda på tok för mycket kläder och med mycket solkänsliga ögon. Vi oade och åade och smackade förnöjt med munnen över det vi såg, upplevde och kände. Måste sett rätt skojigt ut,  kan jag tänka så här i efterhand, men där och då fäste jag ingen större uppmärksamhet vid det. Idag upplevde vi det där dock på andra sidan…..då vi låg sådär utfläkta och världsvana, brundbrända och kikade lite under lugg och över solglajjorkanten. Hihihihi…New arrivals konstaterade maken snabbt och så tittade vi menande på varandra.

2015-07-21 11.11.11

Hur gick det där till egentligen? Hur har vi plötsligt snart förverkat våra 3 veckor och vår semester här i detta paradis? Hur kan det ömsom kännas som att tiden har gått galet fort och som att vi har varit här i en evighet? Hur ska vi klara oss utan alla vår härliga amerikanska vanor?

2015-07-21 21.58.00

Annars har det blivit en hel andra ”new arrivals” today här i familjen Happyvardag. Vi skulle bara fara en sista sväng till Miromar för lite lightshopping och kom hem med 10 påsar. Hrm….Nåväl, underskattar aldrig vad shopping gör för människan och jag kan svära på att precis allt som åtminstone jag har köpt till mig verkligen behövdes och var saknat i min garderob. I promise!   I familjemästerskapet i shopping har vi en solklar mästare och en mer otippad: Gabbe vann förstås mängden shopping (med TB som mycket god tvåa) samt flest par skor. Rektorskan kom förmodligen nästan på delad andraplats med TB men har helt klart legat av sig då det kommer till skoshopping (bara 5 par skor. Betänk att min högsta score är 23 par ett år). Måste ta tag i det där då jag kommer hem. I kategorin dyrast vann maken utan konkurrens med sin nya driver. Konstigt det där, för att han brukar nämligen säga till mig att det kostar inget att spela golf! Förklara gärna den ekvationen för en undrande rektorska om ni kan…..

2015-07-21 13.03.30

Annars började dagen med en heldag på resorten med massa bad, träff med svenskar som av en händelse skulle visa sig vara inbitna AIK-fans. Vi är då sannerligen överallt…..Kortspel, läsning och så lite lunch by the pool. Underbart! Hem och slappa en stund och sedan drog vi alltså på shopping. Kvällen avslutades med middag på Fords Garage, vilket skulle visa sig att helhetsupplevelsen helt klart överträffade maten som serverades.

2015-07-21 20.26.52

Nu är vi mycket trötta och den där idén om att påbörja packningen har vi helt lagt på is. Klockan är 22.30 och det är 30 grader ute. Vi ligger i vår lanai och småpratar samt smuttar på varsin iskall vatten istället. Vi  får köra racet imorgon helt enkelt, ty idag gör vi nog innte fler knop.

Kramen från Mia

Sweet life of mine…..

Det är måndag. Det är semester. Det är sol och värme. Och vi befinner oss låååångt ifrån alla måsten och annat som kan stå i vägen för en mycket avkopplande tillvaro. Simple as that! Jag känner mig så oändligt lyckligt lottad som får uppleva denna semester med mina fina grabbar (ja, jag räknar maken som grabb också. Hoppas det är ok! Man vet ju inte i dessa genustider om man helt enkelt borde ha uttryckt sig mer könsneutralt. Hehehehe skojar bara….men helt ärligt ägnas det enormt med tid åt genusdiskussioneri vår familj. Dagligdags. Om någon mot all förmodan skulle tro att jag tycker att det är knepigt och jobbigt att vara ensam av ett kön i en familj så måste jag göra er besvikna. Det där var liksom min plan från första början…..Dessutom hävdar merparten av min omgivning att jag är så okvinnlig i såväl min kommunikation som mitt sätt att tänka så jag passar helt enkelt in. Än bättre hade jag passat in för en herrans massa år sedan har jag förstått, men det där är förstås en helt annan historia). Jag gillar grabbar och har alltid gjort. För all del gillar jag tjejer med, mer dock i ett slags kompisgilla. För att ta det i klartext: rektorskan älskar människor. Hon skiter högaktninsgfullt i kön, rastillhörighet, sexuell läggning, titlar, inkomstuppgifter, egenheter, politisk åsikt, favvolag, fördelar och tillkortakommanden. Hon är den första att proklamera att vad du presterar alltid är underordnat vem du är. Jag är inte ett dugg intresserad av vad någon kan göra för mig – jag är intresserad av att skapa respektfulla och varma relationer med människor, där vi tillsammans lever efter devisen ”send it on”. Man behöver inte tycka, tänka eller känna som jag gör. Absolut inte! Jag åberopar inte på något sätt tolkninsgföreträde här i livet, men jag är väldigt intresserad av att dela andra människors livsvärldar. Jag tror att det är i  mötet med andra människor som vi växer och utvecklas, som värdefulla perspektiv rullas upp och som världen blir en lite bättre plats att befinna sig på. Jag respekterar andra människors val här i livet och utgår från att de är såväl noga genomtänkta som taktiska samt moraliskt och etiskt underbyggda.I alla lägen försöker jag se möjligheter istället för hinder och jag skulle aldrig drömma om att på ett otrevligt sätt ifrågasätta andra eller avkräva några motiv till deras handlande eller beslutfattande. Jag tror på människans goda vilja, individens frihet och det vackert sagda är det vackert tänkta – att det lönar sig att vilja väl, tänka rätt och handla kärleksfullt.Att vi alla skall komma till livets slut och försöka stå till svars med högburet huvud. Karma it is…….

2015-07-20 18.11.41

Livet är för kort för inskränkhet, för felletande, för lättkränkhet och att ständigt se felen istället för alla välmenade försök. Tankens kraft är enorm. Du kan aldrig välja omständigheterna i ditt liv, men det är sannerligen du själv som väljer vad du gör av de omständigheter som blivit dig givna. Eller som Peter Le Marc sjunger: ”Du kan aldrig nånsin hindra alla sorgens fåglars stråk. Men du kan hindar dem att bygga bo, att flyga lågt….Det är klart att du kan stå där på barrikaden och skrika dig blå (vilket jag inte värderar om  man gör. Säkert ett mycket väl genomtänkt och taktiskt taget beslut) eller också kan man välja att gräva där man står. Vi har alla våra olika roller här i livet. Rektorskan tror på att göra skillnad här och nu och väldigt överskådligt.   Jag behöver inte röra mig i det globala,  i det stora spektrat – det är helt ok att se till att jag och de jag har i min omedelbara närhet, som jag har möjlighet att påverka (och ibland även styra över), gör vårt för att göra skillnad. Då kan jag se på min gärning här i livet som ytterst lyckosam.

Amen….

2015-07-20 18.47.08

Måndagen har bjudit på oceaner av gemensamhetstid och samvaro. Rektorskan vaknade först och smög upp och ut i vår lanai med dator och mobil – så härligt att hålla sig uppdaterad. Väckning av grabbar, frulle@poolside och sedan dusch innan avfärd för lite shopping. Lite rekande, hämta makens nya trollspö (se nedan) och så inköp på såväl PGA Superstore som Publix. Lunch i steget på hemvägen och så packning för en eftermiddag på beachen. Underbart!

Vi fick de bästa timmarna denna resa på Naples beach. Ankomst 13.45 och hemresa 18.15. Ljuvlig värme, inte alls så crowded beach och så en varm Gulf att doppa sin lekamen in. Massor av gupp bland vågorna, lite fika, Prokadimaturnering (vi behöver inte diskutera eventuella resultat), solstol och tåritande i sanden. Är det kanske så att man njuter som mest då man vet att det är på upphällningen tro?

2015-07-20 18.50.53

18.15 drog vi från beachen bara för att ta sikte på nästa svalka. Direkt till The Players Club för lite poolhäng och vi var ensamma där – helt ensamma på en hel resort. Galet! Solen sken, vattnet var behagligt och drinkarna levererades ut till solstolarna.

2015-07-20 18.47.55

Mr Bartender på gång…..Vi badade, njöt i kvällssolen och pratade en massa om framtida projekt, investeringar samt livet i största allmänhet. Att ta vara på varje tillfälle har blivit som en livsstil för oss  och jag tror inte att någon som inte har varit med om ett trauma med stor förlust har en aning om vad det där betyder för en egentligen. Att man med munnen bekänner är en sak, men att leva med att varje dag kalkylera med trauman kan på sätt och vis säkert upplevas som djupt sorgesamt, men sanning är mer att man lever och älskar fullt ut. Hela tiden. Hela känslopaletten är som en ständig följeslagare och man lär sig snabbt att förstå att somliga saker inte ens är värt att ödsla tid på.

Nåväl, nu håller vi kväll här i Naples. Vi har grillat och chillat@poolside – eller mer ätit och druckit oss igenom kylskåp och frys. Många goa skratt, lite allvarsam feedback till varandra och så planläggning för de sista dagarna här på  semestern. Dags att natta kudden och hoppas att John Blund inte missar oss inatt (det har han förvisso inte gjort hittilldags så…..). Hoppas ni haft en fin veckostart vänner…..

Kram Mia