Följ ert hjärta…..

Så sa han Klas Ingesson innan han gick bort i cancer. Vilken fantastisk kille han var, vilken hjälte, vilken fotbollsförebild, vilken kärleksfull person. Jag tänker att det måste vara befriande mitt i all sorg och saknad att veta att han ville att familjen framöver skall lyssna inåt och känna efter, istället för att tänka efter. Att följa sitt hjärta är en magiskt fin livsfilosofi och om man kan förmedla den till sin omgivning, sina barn – då kan man skatta sig lycklig.

003

Att följa sitt hjärta är inget jag har proklamerat, tyvärr. Jag brukar ju dock tjata om att gå på känslan –  lyssna inåt och fatta sina beslut utifrån hur det känns i magtrakten. Idag har jag addat hjärtat till magkänslan. Rektorskan tenderar ju annars att hamna i den analytiska inre diskussionen alltför ofta. Kanske kan det där bli en gyllene treenighet! Vi har just nu anledning att verkligen uppehålla oss vid de två variablerna som ryms nedanför halsen. Livet är inte alltid en dans på rosor, tillvaron bjuder ibland på en mängd olika gupp och hinder och beslut som ska fattas, val som ska göras,  är ofta inte möjliga att sortera in i det dialektiska bra-dåligt, roligt-tråkigt, svart-vitt, rätt-fel und so weiter. Ni hajar, beslut eller vägval som inte är självklara kräver sin eftertanke men efter att ha hört utdrag ur Ingessons bok så är jag bra säker på att den där eftertanken kan fara åt fanders. Hjärta, mage, känsla – det är bra tufft att växa och utvecklas.

149

Visst talar hon i gåtor idag rektorskan och valet är enkelt. Somliga saker lämpar sig inte i skrift. Somliga läxor har lärts . Somliga saker måste få ha sin tid. Jag lär säkert  ha anledning att återkomma i sak, men för nu väljer jag att stanna här. Det har varit en intensiv jobbevecka. Igen! Vi kör influensaperiod nummer 3 på jobbet och har fått klara oss utan upp till 8 ordinarie personal denna vecka. Motvind ger starka ben och ännu starkare psyke, det är mitt motto. Vi är fantastiska på att kavla upp, hjälpas åt och verkligen jobba för varandra. Jag är stolt och väldigt lycklig över att kunna låta så många få uppleva ett härligt skoläventyr tillsammans med oss på  Svettpärlan. Idag tog vi tidig fredag och for hem till mor och far med matleverans, lite krispiga tulpaner och en massa kramar och gos. Därefter hem med all helghandling och sedan vidare in till staden. Maken hämtade sitt pass, TB hela sitt bal-  och studentkit (oh holy moly, det blev en ansenlig summa pengar att sätta på kortet) och Gabriel en födelsedagspresent till kompisCasper. Nu har vi landat här hemma, tänt brasor och siktar straxt på att preppa fredagsbuffén. Idag blir det grillade kammusslor med vårgrönt, nypillede reijer med aioli, pestogratinerade musslor, ost, kex, röror och heta kamben. Lagom mastigt efter en mustig sjömansbiffslunch idag. Jag gissar att vi kommer att prata veckans highlights, dito lågvattenmärken och helgplaner. Och peppa varandra att våga följa våra hjärtan istället för att analytiskt försöka förstå allt och alla runtikring oss.

2015-03-10 17.07.43

Dagens highlight: Att se vår son iförd såväl balkit som studentdito (lite olika med skjortor och tillbehör nämligen) i världens bästa affär Hoglands idag. Superservice alla kategorier. Och så galet stilig son.

Kram Mia

FeelgoodTV

Under ett års tid har jag haft ett väldigt ”icke-förhållande” till TV i stort, ja helt ärligt till allt som har handlat om avkoppling egentligen. Bitvis har jag varit lite avis på alla de härliga samtal som har förts på personalrummet om sedda program av olika slag. När jag in slutet på förra veckan nådde någon slags all-time-high- stresspunkt bestämde jag mig för att hitta tillbaka till slappet framför tv:n Så sagt och gjort. I helgen blev det av naturliga skäl mest fotboll och golf, men i söndags slog jag till med Arne Dahl innan läggdags.  Och i måndags var det förstås Parneviks – vilket härligt program Floridalängtan blev ju knappast mindre precis (trots en fallande krona och väldigt hög dollarkurs idag). Igår såg vi Arsenal vinna men ändå bli utslagna i Champions League och ikväll njuter jag av Sveriges Mästerkock. Straxt därpå bjuds det visst Renés brygga eller Grey´s Anatomy. Imorgon börjar Badhotellet och Gabriel lär vilja se finalen i Ninja Warriors. Och på lördag är det äntligen premiär på Gladiatorerna. Härliga feelgood program……

005

Lillördagen här i Happyvardag har handlat om jobb, hemmatrix, fotbollsträning och återlämning av lånevovvar. Bu sitter vi vid tv:n och njuter. Influensaperiod nummer 3 är igång på jobbet och idag var vi 8 ordinarie borta. Puh! Låt dagarna gå snabbt till helg!

Kram Mia

Autokorrekt

Rektorskan har ägnat de senaste dagarna åt autokorrekt. Hon har ju en tendens att varva upp tillvaron eller för att vara helt ärlig, växla upp sitt eget tempo och ständigt hinna lite till, lite mer, lite snabbare. Det där är bara min personlighet. Jag är väldigt ofta effektiviteten personifierad, vilket i sig är bra och produktivt men som kan få så evinnerligt tråkiga konsekvenser ibland. Genom åren har jag lärt mig att allt tidigare märka av mina egenheter, att vara uppmärksam nog på när den positiva effektiviteten istället övergår i en stressad dito och då lägga i bromsen. Jag har lärt mig på vilket sätt jag lättast återtar kontrollen, varvar av och hittar såväl tillbaka till rätt andning som rätt tempo. Jag har uppenbart lärt mig autokorrekt med andra ord…..

003

Det är lätt att annars mest förlita sig på andra eller att förbanna läget, men det är ju föga framgångsrikt i längden. Jag valde att hoppa av vissa planerade saker, stiga av styrelseuppdrag och att våga göra en to-do-lista över ett något längre tidsperspektiv. Att jobba ikapp och hitta flytet i vardagen är prio 1 för mig. Alltid! Jag har kommit fram till att det där är en av mina allra viktigaste variabler för välmående. Träning och motion har jag inte praktiserat på mycket länge, men det finns med på to-do-listan i alla fall. Många viktiga saker som man egentligen inte kan välja bort (utan att det får mer märkbara effekter)  är jag up-to-date med, vilket i sig känns enormt härligt. Jobbmässigt har jag en bit kvar till flytet, men skam den som ger sig. På det personliga planet har jag återupptagit min morgonmeditation innan uppstigning och jag har bestämt mig för att varje kväll landa framför tv:n en stund oavsett program – som ren avkoppling. Utan skoljobb för ögonen eller datorn i knäet. Bara kura ihop sig under filten och njuta.

005

Var och en är i första hand ansvarig för sin egen lycka och sitt eget välmående. Först när man har detta under egenkontroll kan man se till att hjälpa andra. Låt oss aldrig glömma det. Låt oss aldrig förlita oss på att andra ska fixa det där åt oss. Genom att våga bejaka sina goda sidor och mindre fördelaktiga diton, se sina egenheter i vitögat och inse att ingen, jag säger ingen, är fullkomlig optimerar vi våra förutsättningar för ett riktigt gott liv. Vi har själva ansvar och vi är skyldiga oss själva att vi tar det där på största allvar. Denna tisdag har jag jobbat i ett lagom tempo, förvisso har jag snurrat omkring och löst en hel del saker a la minut men jag har inte haft andan i halsen en enda gång. Bra där! Efter hemkomst blev det vovvepromenad i iskallt solsken (märklig kombo det där….), fix med uppack av väskor och tvätt samt middagsprepp innan vi for hem till familjen Olofsson för signering av ett styck anställningsbevis. Jippie! Varmt välkommen ombord på skutan fina Linda!  På bilden nedan ser ni Linda med dottern Milly och så rektorskan då vi höll cowboyfest på Näset. Väl hemma igen njöt vi av pasta Bolognese alt pasta Cabonara med nybakad baguette. Nu är TB på sen tisdagsträning och vi andra ska just bänka oss för att heja fram Arsenal mot Monaco i Champions Leauge. Happy tisdag folket!

Dagens highlight: Våra lånevovvar som skulle åkt hem idag får stanna till imorgonkväll. Sicket bonusmys!

Kram Mia

Att inte vara stormförtjust precis

Så är då söndagskvällen ett faktum och sällan har väl just en söndagskväll varit mer efterlängtad i mitt liv kan tro. Somliga helger vill man bara ha överstökade och denna marshelg var sannerligen en sådan. Inte för att jag inte gillar helg och ledighet för det gör jag big time och inte heller för att jag hade fullspäckat schema, för det hade jag absolut inte. Utan helt enkelt för att något enormt ljushuvud har planerat in en extraordinär studenthappening som inte på något vis kan kategoriseras som lugn och oskyldig. Och missförstå mig inte nu, det är klart att blivande studenter vill fira att de närmar sig slutet på sin skolgång. Och självklart är den här hönsiga Fröken Livrädd uppstimmad som få så fort hon inte har jänrkoll. Men den här idén måste ju ändå gå till världshistorien som en av de mest smaklösa. idiotiskt, dumdristiga som någonsin blivit realiserade.

001

Studentkryssning till Polen. 14-15 mars. Smaka på det ni! Billig resa, massor av ungdomar (typ tusen) och tillbud på dryck som är direkt skrattretande (eller vad sägs om 5 öl och jordnötter för 50kr). Man behöver ju inte vara raketforskare för att fatta hur läget på en flytande färja över Östersjön kan bli. Och lika lite behövs en fil.doc examen för att inse vilka faror som lurar. Tycker ni jag verkar exalterad över att sonen valde att åka med? Nähä nej, nä det behöver uppenbart inte förtydligas mer än så här….Löjligt dumt påfund om ni frågar mig. Ja,  jag prisar gud för att sonen anlänt hem med armar, ben och huvud i behåll och vid liv. I vår familj är inte det där längre en självklarhet tyvärr.

003

Så denna helg har jag sett till att hålla mig sysselsatt .- det bästa botemedlet mot hjärnstress över något man inte kan påverka. Och däremellan har jag kört min väl beprövade Alfons Åbergmetod. Gårkvällens vinpava gjorde också sitt till för nattsömnen. Så nu fattar ni varför jag varit lite stimmig och orolig.  Söndagen har ägnats åt  städning, tvätt, skogspromenad, strykning, renbäddning, disk, kalasande och hämtmat. TB välkomnades hem med nystädat rum, renbäddad säng med alldeles nya lakan, hämtpizza alt Thaikäk samt lite Ben&Jerry till efterrätt. Det ska vara gött att komma hem helt enkelt…..Nu sjunker jag ner i soffan, drar en lättnadens suck och skålar för mig själv. Glad och tacksam över att ha sonen hemma, att han har haft superskoj och att ännu en prövning är genomliden. Imorgon ny jobbevecka……can´t wait…..

Kram Mia

När ”flyt” inte enbart betyder tur…..

…..och när effektivitet inte alls är lika med stress, det är där rektorskan och hennes Happyvardag möter en marslördag. Fredagskvällen blev en trött historia här i hemma. Gott käk och god dryck och så långt häng vid bordet vid intagandet av detta. Fredagarna brukar bjuda på spännande samtalsämnen om veckan som varit, highlights likväl som lågvattenmärken, skratt och bus och så planer för helgen. Vi landade sedan framför golfen på tv och kojade oss ganska tidigt, vilket i sin tur gärna innebär att vi vaknar tidigt. Morgonmeditation med täcket upp till hakan och snusande vovvar intill, innan frullen skulle fram i lite olika varianter. Gabriel nöjde sig med en inledande ”busfrulle”, maken tog en latte på stående fot och TB en näringsriktig frulle inför dagens träningsmatch. Innan klockan slagit 9.30 var 2 av 4 på väg (maken på fika med Andy och TB till  bortamatch alltså) och Gabriel och jag kunde husera friskt i huset.

Imported from Pixbox

När jag blir stressad handlar det där inte sällan om att flytet i tillvaron har fått stryka på foten pga allt för många saker på för kort tilldelad tid. Somliga av dessa saker styr man såklart absolut inte över själv, andra kanske man eventuellt skulle kunnat haft mer inflytande över men….Flytet i tillvaron handlar här inte om uteblivandet av tur som ni säkert förstår, ty tur kan man ju knappast planera in eller förutspå sig att få knappt ens kräva va? Nä, flytet handlar om helt andra ting. Flytet handlar om att det som är sjukt viktigt för mig, nämligen att tvätt tvättas och hängs och stryks och viks in, golv som är rena och blommor vattnade, dammet bortdammat och disken uppdiskad, mat hemhandlad och sopor bortkörda till återvinningen, läxor lästa, räkningar skickade och bankkonton kollade. Somliga skulle kategorisera det där som idiotiskt att hänga upp sig vid, men när man gillar kontroll då gillar man att ha koll helt enkelt. Jag gillar att ständigt plocka och dona i huset, fixa med beskrivna saker. För mig är det flyt att att dessa saker ständigt är under kontroll.

2015-03-14 08.45.08

Denna lördag har ägnats åt en massa catch up efter en roddig vecka. Vändbäddning med tillhörande vädring, tvätt på linan och stryktvätt insorterad, disken klar och glasen putsade, golven rengjorda och ved inburen. Alla konton kollade (så även mor och fars samt TBs och därtill resultatet kommunicerat) och räkningar up to date. Allt fixat effektivt innan lunch. Och jag vill gärna påtala att effektivitet inte på något sätt bör förväxlas med stress, ty jag har verkligen utfört allt i väldigt makligt tempo. Eftermiddagen ägnades åt  en promenad med vovvarna och så en tur till mor och far samt spetborttagning på vårdcentralen 24/7/365. Såväl frulle som lunch och fika intagen samt utfodring till TB som skall på galej. Hua! Nu sitter jag här och njuter av en lyckad catch up och inväntar att maten skall färdas. Ikväll skall vi njuta av en frasigt nystekt rösti, en sval dipp och cajunkotletter åt maken samt grillad tonfisk till mig och Gabriel. Kvar från gårdagens buffé finns lite spicy salame, creme de Brie, räkröra och crostinis. Jag skall verkligen försöka njuta av kvällen även om det är svårt när vi inte är fulltaliga. Wish me luck……

Kram Mia

När man kommer ut ur garderoben

Några rysligt stressiga och roddiga dagar är äntligen till ända och gårkvällens superdipp verkar idag väldigt långt borta. Visst är det väl märkligt, men ack så  evinnerligt skönt. Troll spricker verkligen i solsken. Och med en väldigt god nattsömn (tror jag var medvetslös nästintill) i bagaget så var förutsättningar för Happy Friday väldigt goda. Jag publicerade gårdagens snyftinlägg under en mycket kort stund. Inte för att jag bara vill ge sken av guld och gröna skogar, utan med anledning av att jag har svårt att vara i centrum för människors medlidande och ”tyck-synd-om”. Och hela inlägget inte bara andades, utan mer skrek med stora bokstäver, ”TYCK-SYND-OM-MIG”. Visst kände jag mig helt dränerad och inte så lite tilltufsad, men på 9 reste jag mig uppenbart och lyckades vända trenden. Åtminstone för nu…….

2015-03-11 07.34.12

Sol och barmark (har vi i och för sig haft nästan hela denna vinter men ändå….) och en tärande längtan efter vår gjorde att mina älskade Converse fick lufta sig från sin garderobsvistelse. Underbart! Dock är det isande kallt i vinden denna fredag, men visst sneglar jag på min mer våriga garderob, mina vårskor och kikar förstrött i kataloger och på nätet. Förra veckan klickade jag hem några plagg och med utfallet 3/5 som passade så måste det väl räknas som klart godkänt. De andra två var i fel storlek och har skickats på byte – håller tummarna för att de finns i rätt size nu eftersom jag älskade modellen.

001

Veckans sista jobbedag (tack för det, galet intensivt på rektorskan agenda den senaste tiden), helghandling och så ut till mor och far med matleverans. Hem och packa upp och så vidare till staden. Maken skulle fixa nytt pass, Gabriel skulle fixa present till kompisAgaton och kostym med attiraljer till TB skulle provas för finjustering. Därefter lyckades vi hamna på en ytterst informell husvisning. Avslappnad skön stämning i familjen, många skratt och delandet av anektdoter. Nu har vi landat hemma och straxt skall det preppas hemgjorda högrevsburgare till fredagsmat. Brasan sprakar hemtrevligt, vovvarna är promenerade och lugnet har lagt sig (så även inom rektorskan för en kort stund. Har en hysterisk utmaning denna helg och jag praktiserar uteslutande min Alfonsmetod).

Dagens highlight: Tjänstetillsättningen inför hösten är klar och det känns superbra och så spännande!

Kram Mia

 

Gamla bekantskaper

All in. Been there, done that! Jag vet inte hur det är med er, men jag har upplevt en mängd träningsnojjor i mina dar jag. Ni vet när det där med träningsplanering plötsligt tar över hela ens tillvaro och det mesta andra upplevs som störande moment. När man fixar och trixar för att få in så många pass som möjligt under veckans dagar och man inte alls räds att vara upp över öronen sönderstressad för att ”bara hinna lite till”. Ni vet när det är sådär ljuvligt, underbart tillfredsställande att bli sjötrött och genomsvett och man bara längtar efter att få hänga med alla goa träningskompisar mer och mer och mer. När kroppen svarar upp och man ”fittar” till sig. Visst är det där härligt, men ack så evinnerligt svårt att kombinera med ett vanligt liv. I alla fall för rektorskan.

005

Jodå, been there och done that. Mer än en gång. Jag är en lättriggad person när det kommer till träning. Historiskt sett har jag alltid älskat fysisk aktivitet och jag har alltid varit en hängiven idrottare och motionär. MEN jag har också historiskt sett haft väldigt svårt att begränsa mig i det där. Varje gång samma sak. Det börjar lite fint med något/några pass i veckan och eskalerar sedan snabbt via varje dag till flera pass om dagen tills jag blir helt uppslukad. Tills jag äter, andas och lever träning. Och håller på att tappa greppet om skola, jobb, familj och nätverk. Varje gång samma mönster. Sista gången var 2003/2004 och det höll på att ta en ände med förskräckelse. Förvisso galet vältränad och då ansåg jag mig snyggare än någonsin. Somliga i  min närhet höll sannerligen inte med (42 kg vägde jag). Jag har aldrig bantat i hela mitt liv, men gå ner i vikt kan man göra ändå. Mådde jag bra? Not a chance, men jag trodde det då. Min träningsnojja den gången var ett substitut för den graviditet som inte ville infinna sig, ett sätt att fly sorgen efter Kalles död (maken och jag hade uppenbart svårt att orka med varandras sorg) och ett utnyttjande av tidsfrirummet som uppstod i takt med att Tor blev äldre och klarade sig själv. Idag är jag galet tacksam över makens ihärdiga kamp för att hjälpa mig att göra den viktigaste resan ever. Nämligen in i mig själv och tillbaka ut igen.

Imported from Pixbox

När jag nu läser om alla fantastiska projekt och nya träningsformer och klubbar/sammanslutningar så måste jag erkänna att jag får en och en annan kall kår längs ryggraden. 100 pass till midsommar, plankutmaningen, 28 dagars träningsfokus, vinterbad och prova nya idrotter. Jag ser så många mönster, tänker så många tankar och önskar vid min gud alla som ger sig in i detta förstår hur fel det kan gå. Om jag blir triggad? Nope, inte alls. Helt ärligt blir det helt motsatt effekt på mig numera tack och lov – men visst, jag har verkligen kämpat för att nå dit jag är idag. Jag är snäll mot mig själv numera. Jag håller fokus på ”att må bra” och att hitta en god balans i tillvaron. Jag rör på mig så gott det går och ser en klar ljusning på den punkten i takt med vårens intåg. Jag tänker verkligen ALDRIG mer hälsa på den gamla bekantskapen träningsnojja, det är då ett som är säkert!

004

Intensiv jobbedag med flertalet möten även denna dag. Även här kändes vissa utav dem som gamla bekantskaper som dök upp – dock med en mer positiv grundton. Solen valde att dyka upp framåt eftermiddagen och vid hemkomsten tog vi en stund på altanen, innan vovvar skulle promeneras. Nu puttrar en asiatisk kräftgryta på spisen och brasorna sprakar här jämte mig. Dags att ladda om för nytt möte mina vänner……

Dagens highlight: Gammal bekantskap på Svettpärlebesök. Lacki dök upp och bjöd på såväl goa kramar som en härlig samtalsstund. Jag blev verkligen glad i hela min kropp och själ över att få träffa honom.

Kram Mia

Periodisk omflyttning

Visst är det väl galet härligt med lite förändring i tillvaron. Ombyte förnöjer heter det ju och då de större ingredienserna (läs möbler) i vårt Happyvardag inte lämnar sådär våldsamt många valmöjligheter, får man helt enkelt hålla sig på detaljnivå. Jag blir lite så där prilligt glad då nya årstider eller högtider pockar på uppmärksamhet och därmed en omflytt blir aktuell. Visst skulle jag kunna göra det där ändå, men man får vara tacksam när inspirationen dansar ner över en. Och det gjorde den med besked en solig söndag i mars.

2015-03-09 06.56.36

Lite vårigt rosa blandat med snäckor på soffbordet kan väl aldrig vara fel.

2015-03-09 06.56.47

Och fd bordsbrickan fick ny vas med kvist i och så flyttade den upp på vårt sideboard. Detta sideboard är egentligen köksöverskåp som vi har fäst i väggen. Man tager vad man haver då vi inte hittade det vi sökte efter med ben på.

2015-03-08 20.52.00

I sovrummet blev det en ny ljusinstallation med linneslingan i vitt som fick samsas i mitt vackra ”Freddefat”. Underbart vackert sken lagom till mörkret sänker sig över tillvaron. Ljusslingan hänger annars i vårt stora altandörrparti men med våren på väg och då vi älskar att ha dessa dörrar på vid gavel krävdes det en förändring.

För övrigt tog jag itu med alla flaskor och oljor och dressingar och annat som står framme. Puts och tork och omflytt, så blev det två mer överskådliga platser. Har jag nämnt att jag gillar struktur?

2015-03-09 06.56.08

2015-03-09 06.59.07

Måndagen avklarad och dra på trissor, bara en ordinarie personal sjuk idag. Dock fortfarande många elever som ligger nerbäddade. Dagen har innehållit en ansenlig mängd möten, varför jag nu känner mig lite  trött i öronen. Kvällen skall ägnas åt renskrivning av diverse mötesanteckningar, utredningar och förbereda ett nytt möte. Nu kvällspromenix med söta vovvar, sen fixa käk åt oss alla.

Dagens highlight: En stund i solen efter intagen lunch. Iförd endast långärmad tischa. Lovely!

Kram Mia

Den kvinnligaste av dagar

Den årliga kvinnodagen. Årets enda eller? Internationell dessutom. Urbota fånigt om ni frågar rektorskan. (Precis som alla andra hitte-på-dagar som barndag, alla hjärtans dag, mors- och farsdag ja name it.) Jag  känner att alla dagar är mina dagar, precis som alla dagar är dina dagar oavsett om du är man eller kvinna, barn eller vuxen. Oavsett härkomst, hudfärg, sexuell läggning, specifika egenheter, religiös tillhörighet eller andra attribut. Oavsett intresseområde, yrke, fritidssysselsättning eller ålder. Att alla har rätt till alla dagar borde vara den mest självklara av alla utgångspunkter. Och ja, jag fattar varför det i praktiken har upprättats specifika dagar – jag anser bara att signalerna det sänder är kontraproduktivt mot det mest eftersträvansvärda, nämligen ALLAS LIKA VÄRDE!

”Kvinnor kan” hette en mässa här i vår Skärgårdsstad för några år sedan. Vilket urbota fånigt namn va? Varför skulle vi inte kunna? Vem i hela fridens namn gav sig själv rätten att implementera en motsatt utgångspunkt? Jag är född av en av de vackraste kvinnor jag vet här på jorden, nämligen min finaste mor Anita. Hon och pappa gav liv åt först två söner, sedan två döttrar. Inte någon gång under mitt 45 åriga liv har jag känt att mina bröder skulle ha varit mer betydelsefulla än mig och min syster. Inte någon endaste gång har min mor gett sken av att det finns saker som enbart skulle ankomma på mina bröder för att de är just bröder, dvs av manligt ursprung. Inte någon endaste gång har min mor försökt inleda mig i tron om att världen skulle vara annorlunda mot mig för att jag är det motsatta, dvs av kvinnligt ursprung. Nä, jag är inte feminist, inte något annat av titeln ”ist” heller för den delen. Jag förespråkar varken matriarkat eller patriarkat, lika lite som jag förespråkar titelism (om det finns något som heter det, men rätt många människor är rätt kåta på att sätta titlar på allt och alla). Jag är förvisso kvinna (helt uppenbart) och på senare år har det blivit väldigt mycket mer kvinna av mig pga av allt fluff och ludd som verkar har något med årsringar att göra, men…..I allra första hand är jag människa. Och jag förespråkar alla människors lika värde. För mig är det där lika självklart som god morgon, god middag och god kväll, om ni fattar vad jag menar. Jag förväntar mig respekt, ömsesidig välvilja, attityd, bemötande, möjligheter och gemenskap oavsett vad och det är på samma sätt jag går ut och möter världen.

041

Under mina 45 år under solen har jag aldrig, jag säger ALDRIG, känt mig annorlunda behandlad, förfördelad, kränkt, särbehandlad eller åsidosatt för att jag är just kvinna. Gudarna skall veta att livet minsann inte har varit lätt alla gånger. Jag har stött på hinder, gupp, utmaningar och nederlag precis som alla andra men aldrig, jag säger ALDRIG, har jag inbillat mig att det där skulle ha att göra med någon slags vedergällning för att jag är just kvinna. Min mor brukar säga att man ser det man vill se, att var och en blir salig på sin tro. Att livet blir det man gör det till och att goda handlingar alltid lönar sig i längden. Min mor brukar säga att världen är inte alltid snäll, att det inte finns någon rättvisa att utkräva av tillvaron, att hårt grått arbete är vägen till lycka och inre frid. Att det alltid börjar och slutar med dig själv. Dina val, din approach, ditt mod, din kraft och din vilja att vara aktivt deltagande i ditt eget liv. ”Sitt inte still i båten om du vill någonting”, har hon tjatat som ett mantra genom hela min uppväxt. Min mor är en klok kvinna, faktiskt den klokaste jag vet. Hennes utgångspunkt har alltid varit  att det handlar om vem du är och på vilket sätt du är du, inte vilket kön du föddes till. Du har ansvar att förvalta ditt liv på bästa sätt.

Jag skulle vilja säga att jag är nöjd med mitt sätt att vara Mia. Jag har valt att följa min livsdröm om att göra skillnad för människor, genom att tillsammans med Maria och Lasse starta och driva Svettpärlan. Som företagsledare har jag aldrig, jag säger ALDRIG, under mina snart 18 år blivit undanskuffad, särbehandlad eller kränkt för att jag är just kvinna. Jag skulle aldrig drömma om att ge sken av att det är skillnad på tjejer och killars möjligheter till god utbildning och fina framtidsutsikter. På  Svettpärlan pratar vi inte om vad tjejer kan och killar skall eller tvärtom. Vi utgår alltid från individen och dennes egenheter, önskemål och behov. Oavsett vad. Vi tycker det är självklart att fylla våra elever med trygghet, mod, harmoni, kraft och vilja att möta världen med god självkänsla och gott självförtroende. Att de skall förvänta sig respekt och välvilja för den de är, inte vilket kön de är födda till. Ty segregeringen i samhället, det dialektiska uppdelandet av män och kvinnor är något som ständigt är under luppen för att somliga väljer att belysa det där som ett problem. Jag skulle bara på detta sätt vilja upplysa samtiden om att inte alla upplever det där som just ett problem. Vi är en del som är rätt nöjda faktiskt. Sluta gör er till taleskvinnor/talesmän för mig! Just saying…. Detsamma skulle jag vilja upplysa samtliga som väljer att anlägga sitt eget, inte sällan starkt västerländska, perspektiv på hur kvinnor har det på andra ställen på vår jord. Varför denna övertro till vårt sätt att organisera liv och leverne? Varför tror ni att ni skall rädda dem  från förtryck och lägre status? Vill de överhuvudtaget bli räddade? Upplever de sig vara förtryckta och med lägre status? Vill de verkligen få sin tillvaro förändrad? Vem har frågat dem egentligen? Om de vill och behöver, go for it…..Om man inte vet, sluta upp att värdera, bedöma och döma deras världsbild, liv och leverne. Just saying…….again!

Vackraste vårdagen kom på besök och vårtecken efter vårtecken avlöste varandra. Vakna till solen som kittlar en på näsan, förmiddagspromenixen ackompanjerad av fågelkvitter, hyperaktivitet i den soldränkta myrstacken utanför tomten, Milou som gjorde sina bryggskutt, räfsan i handen och solglajjorna på näsan, grannens bin som surrar hemtrevligt, öppna altandörrar, sängkläder på vädring, fika på trappen och M-stationträning i trädgården. Och så värsta storstädningen på det. Såååå efterlängtat! Finaste svärmor på besök och en klippning av långhårig Gabriel, närbutikshandling och lite skoltrix. Vovvar som vandrar ut och in genom öppna dörrar och så ett underbart besök av lilla fröken Doris med familj. Nu puttrar en het cajungryta på spisen och till den serveras det ikväll penne till boysen och morots- och zucchinitagliatelle till mami. LIte skolfix skall förberedas och stryktvätten tas itu med, innan jag kryper ner bland nyvädrade sängkläder och gosiga vovvar. Hoppas ni alla har haft en ljuvligt påfyllande helg.

Dagens highlight: En supermysig skogstur och fika med familjen Ernestrand

Kram Mia

 

I all sin glossighet

Helg! Suger på ordet och njuter. Vaknade utsövd idag, dock ganska tidigt, sträcktelojt  på mig  i sängen, släppte ut vovvar i trädgården och kröp sedan till kojs igen. Låg kvar bland duniga kuddar och bolstriga täcken och morgonmediterade en stund. Tassade upp till ett tyst hus, men med brasan sprakandes hemtrevligt sen arla morgonstund. Han är bra fin han, min make. En stund på fällen i värmen och sedan tog vi en morgonpromenad med 2x vovvar. Makens kompis Pelle dök upp med sin utomjordiskt söta vovve vid namn Teerak. Fika och en massa bus senare var det dags för promenad nummer 2, denna gång med Milou. TB for på lördagskneg, lätt groggy efter en influensavecka i bingen, maken trixade med datorn med kompisPontus och Gabriel laddade för kalas. En sån där ostrukturerad start denna sköna lördag…..

Übersöta Teerak (Thai och betyder älskling) – lånad bild från Pelle.

Uppsnacket för dagens Stockholmsderby mellan AIK och Hammarby startade tidigt här hemma. Eller, för att vara helt ärlig, det har pågått i veckor. Uppskjuten start gjorde att maken och jag tvingades köra ”sten,sax,påse” om vem som skulle lämna Gabriel på kalaset. Mitt i första halvlek. Jamen gissa på ni, det blev ju självklart rektorskan. Hem och kollade andra halvlek och det blev en sorglig histoira. En utebliven straff för AIK (högst irriterande när man fick en likadan emot sig i första. Konsekvens är att föredra.), flera missade chanser och så ett ledningsmål för Hammarby. Medan somliga spelade fotboll, valde andra handboll. Same same, but uppenbart different. Vilken evinnerlig tur att liten Gabriel inte var hemma. Huset liksom sprutlackerades av en svada av sällan skådat (eller hört) slag. Grrrr……..Visst är det härligt att frossa i lite hederliga i-landsproblem ibland!

Nåväl, kalaset är slut men Gabriel for med kompisKalle hem, så här sitter vi och lördagshänger i soffan. På spisen puttrar en het köttfärsröra och alla ingredienser till den minst lika heta Chicken Sizzlar ligger väl choppade för tillredning. Till detta serveras nanbröd, wraps eller enbart grönsaker. Lördagsmums efter hämtning av Gabriel.

Rektorskan bläddrar i ett av de bästa magasin hon vet. Och jag verkligen älskar magasin. Jag älskar att se deras glossiga utsidor, bläddra i glatta blad och fylla mitt sinne med underskönt vackra bilder. Har absolut ingen längtan efter tidsenligheten att läsa dem på paddan. Jag kan periodvisa hemfalla åt inredningstidningar, men detta magasin finns alltid vid min sida. Italian förstås….

2015-03-07 17.24.29

Dagens highlight: Inga måsten, bara önskemål och behov. Me like!

Kram Mia