Autokorrekt

Rektorskan har ägnat de senaste dagarna åt autokorrekt. Hon har ju en tendens att varva upp tillvaron eller för att vara helt ärlig, växla upp sitt eget tempo och ständigt hinna lite till, lite mer, lite snabbare. Det där är bara min personlighet. Jag är väldigt ofta effektiviteten personifierad, vilket i sig är bra och produktivt men som kan få så evinnerligt tråkiga konsekvenser ibland. Genom åren har jag lärt mig att allt tidigare märka av mina egenheter, att vara uppmärksam nog på när den positiva effektiviteten istället övergår i en stressad dito och då lägga i bromsen. Jag har lärt mig på vilket sätt jag lättast återtar kontrollen, varvar av och hittar såväl tillbaka till rätt andning som rätt tempo. Jag har uppenbart lärt mig autokorrekt med andra ord…..

003

Det är lätt att annars mest förlita sig på andra eller att förbanna läget, men det är ju föga framgångsrikt i längden. Jag valde att hoppa av vissa planerade saker, stiga av styrelseuppdrag och att våga göra en to-do-lista över ett något längre tidsperspektiv. Att jobba ikapp och hitta flytet i vardagen är prio 1 för mig. Alltid! Jag har kommit fram till att det där är en av mina allra viktigaste variabler för välmående. Träning och motion har jag inte praktiserat på mycket länge, men det finns med på to-do-listan i alla fall. Många viktiga saker som man egentligen inte kan välja bort (utan att det får mer märkbara effekter)  är jag up-to-date med, vilket i sig känns enormt härligt. Jobbmässigt har jag en bit kvar till flytet, men skam den som ger sig. På det personliga planet har jag återupptagit min morgonmeditation innan uppstigning och jag har bestämt mig för att varje kväll landa framför tv:n en stund oavsett program – som ren avkoppling. Utan skoljobb för ögonen eller datorn i knäet. Bara kura ihop sig under filten och njuta.

005

Var och en är i första hand ansvarig för sin egen lycka och sitt eget välmående. Först när man har detta under egenkontroll kan man se till att hjälpa andra. Låt oss aldrig glömma det. Låt oss aldrig förlita oss på att andra ska fixa det där åt oss. Genom att våga bejaka sina goda sidor och mindre fördelaktiga diton, se sina egenheter i vitögat och inse att ingen, jag säger ingen, är fullkomlig optimerar vi våra förutsättningar för ett riktigt gott liv. Vi har själva ansvar och vi är skyldiga oss själva att vi tar det där på största allvar. Denna tisdag har jag jobbat i ett lagom tempo, förvisso har jag snurrat omkring och löst en hel del saker a la minut men jag har inte haft andan i halsen en enda gång. Bra där! Efter hemkomst blev det vovvepromenad i iskallt solsken (märklig kombo det där….), fix med uppack av väskor och tvätt samt middagsprepp innan vi for hem till familjen Olofsson för signering av ett styck anställningsbevis. Jippie! Varmt välkommen ombord på skutan fina Linda!  På bilden nedan ser ni Linda med dottern Milly och så rektorskan då vi höll cowboyfest på Näset. Väl hemma igen njöt vi av pasta Bolognese alt pasta Cabonara med nybakad baguette. Nu är TB på sen tisdagsträning och vi andra ska just bänka oss för att heja fram Arsenal mot Monaco i Champions Leauge. Happy tisdag folket!

Dagens highlight: Våra lånevovvar som skulle åkt hem idag får stanna till imorgonkväll. Sicket bonusmys!

Kram Mia

4 thoughts on “Autokorrekt

  1. När både jobbet och vardagen har flyt mår jag som bäst. Eftersom jobbet upptar ”ganska” många timmar av en dag så är det också viktigt att det fungerar för helheten. Ännu viktigare när man är sin egen (har jag märkt på maken)…
    I dag ska jag ta tag i min to-do-lista vad gäller årets städning 😉
    Kram J

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *