Kulingvarning

Ett vansinnigt festligt ord det där, kulingvarning. Pirrigt, scary, skratteggande. Jag vet inte hur många gånger jag lyssnat på väderleksrapporter och sjöväder och just det ordet har fastnat hos mig. Har jag någonsin nämnt att jag älskar ord? Kanske är det för att vi bor här i skärgården som intresset för väder är stort, eller också är det helt enkelt bara det faktum att jag är väderberoende. Jag vaknade mitt i natten av känslan av att taket var på väg att blåsa av. Och panelen runt fönsterna as well. Helt galet vad det ven runt knuten och rutorna verkligen skallrade. Naturens makter är mäktiga……låg vaken länge och lyssnade, stirrade ut i mörkret och drog upp täcket till hakan, kurade ihop mig och svävade fritt bland tankar och känslor. Älskar det där tillståndet mellan sömn och vakenhet, där man nästan väljer sina drömmar genom att välja sina tankar. Knasigt va?

002

Blåsten har följt oss genom dagen och jag kan lova att blåst=kylslaget hem. Bara att hoppa i varma kläder och börja bära in ved. Hua! Men så sagolikt mysigt när det sedan sprakar hemtrevligt på två håll i huset, värmen sprider sig och man kan kura ihop sig på fällen framför en av brasorna. Särskilt efter en lång vovvepromenad. Vi tog vägen genom skogen för att få lite lä, men när vi nådde havet höll vi på att blås bort i vindfånget. Lätt peelade i ansiktet kom vi sedan hem med vackra videkvistar att placera ut i huset (och nä, jag har inte brutit av grenar från växande träd. Jag siktade in mig på de fällda träden i deras väntan på flisbilen som jobbar hårt här om nätterna). En känsla av vår mitt i den kylslagna söndagen.

001

I övrigt är tempot mycket lågt här i Happyvardag idag. Vi strosar omkring i myskostymer, gosar med våra vovveskägg och sjunger ledighetens lov. Ibland läser jag några sidor i min lovlitteratur ( en ansenlig mängd inläsning men som tur väl är gillar jag ju det där) och ibland tar jag mig en bloggpromenad. Däremellan händer det att jag mest vilar ögonen. Det är något fridfullt över den känslan. På repeat idag går Ulf Lundells album Evangeline med favvisar som ”En sprucken vas” och ”Gå upp på en klippa”. Idag skulle finaste kompisKalle ha fyllt 43 år (jag hoppas att det har ställts till med ett hejdundrande himlakalas för dig idag. Målar upp en bild av dig och Lasse och Humlan och så ler jag…..) För nytillkomna läsare kan jag berätta att han var min barndomsvän som blev makens andra hälft när vi träffades. Kalle dog i en bussolycka den 27 februari 2001. Som ni förstår är jag och februari ingen bra kombo, ingen bra kombo alls faktiskt.

Imported from Pixbox

Dagens highlight: Temposänkningen. Eftermiddagsluren. Ett långt skumbad. Jag behöver verkligen några dagars bara vara.

Kram Mia

6 thoughts on “Kulingvarning

  1. Kuling har vi nog inte haft, men ganska kul 😉
    Vi passade Yngstas hund och gick en lång runda. Vinden var inte nådig! Jag frös ett par timmar efter vi kommit in! Först när jag virat in mig i en filt och småsovit så var jag lite normaltempererad igen 🙂

  2. Ja verkligen ett konstigt ord… Hu… Jag vet inte vad jag ska skriva mer efter det. Förstår att februari är en månad som känns riktigt tung. Så tråkigt att höra.
    Skickar en riktigt varm kram!
    /Anna

  3. Tvi, förstår att du ogillar februari <3
    Jag gillar oväder på ett konstigt sätt, samtidigt som det kan vara läskigt… man kan ju inte rå på det, inte påverka någonting utan bara slungas med.
    Kram J

    • Hua, nä fy för denna månad. Jag gillar cokså när det är busväder – särskilt om jag får hålla mig inomhus. Kram Mia

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *