Att berätta om något jag älskar

Denna torsdagskväll har ägnats åt något riktigt härligt och energipåfyllande. Något som vi inte gör mer frekvent än en gång om året. Något som inbegriper en massa nya möten och värdefull feedback från människor som är minimalt ”färgade” av det som ska ”bedömas”. Ikväll har vi haft vårt årliga Öppet Hus på Svettpärlan. En träff där blivande förskoleklassföräldrar och en del barn kommer på besök och får en massa info, en guidad tur runt våra lokaler och har möjlighet att ställa frågor innan de väljer att tacka ja till en plats hos oss alt väljer att stå kvar i kö.

Det var med spänd förväntan, som vanligt, som vi plockade och preppade på plats straxt efter 17 idag. Vi klurade på vilka som skulle kunna tänkas komma och hur många förstås. Och välbesökt blev det. Lokalen fylld, massa pigga och glada människor och känslan hos oss i personalen att vi verkligen ville förmedla hur mycket vi älskar vår arbetsplats. Rektorskan fokuserade sin info på vad jag själv värdesätter i valet av förskola/skola till mina söner och hur vi har valt att omsätta det där hos oss. Jag hade valt ut våra keywords och uppehåll mig vid dem med liv, lust och brinnande engagemang (gissar jag, för jag kände nästan svetten bryta fram på valda ställen under pågående framträdande. Och nej, inte av nervositet. Jag älskar ju att stå där i rampljuset och saluföra vårt älskade Svettpärlan).

Ja, jag älskar Svettpärlan. Jag älskar allt det vi står för och det sätt vi har att möta elever, föräldrar och personal just där de befinner sig i livet. Jag älskar att vi har fått ihop en fantastisk kombo av kunskap, omsorg, lärande och gemenskap. Och jag älskar att redan när man kliver innanför dörren så omsluts man av kärlek och närhet. Jag är stolt – galet stolt till och med. Över allt och alla som är med och förverkliga vår livsdröm varje dag i varje vecka i vart skolår.

Lånade Lindas bild från dagens hälsopass ”Hela Svettpärlan hälsar”. Vi startar varje torsdag på gården med lite olika fysaktivieteter. Rätt mäktigt med 256 elever och 30 personal Och så dagens bakgrund. Kan man annat än älska det? Jag är så nöjd med kvällen och jag gissar att jag kommer att somna med samma fåniga leende på läpparna som jag sitter här i Lassesoffan med nu.

Kram och natti natti folket. Imorgon håller vi fredag….

 

6 thoughts on “Att berätta om något jag älskar

  1. Det är så härligt att läsa om hur du brinner för ditt jobb!!
    Jag misstänker att det är en privat skola du är rektor på?
    Det kan ju vara en rätt känslig fråga bland ”skolfolk” ibland, men jag tar chansen/risken? 😉 *missförstå mig rätt*
    Men jag har märkt att det är en het potatis när man diskuterar ämnet när man diskuterar val av skola för sitt barn.
    Vi har satt upp vår dotter på en privat skola inne i stan, dvs Kalmar, till högstadiet. Då vi känner att det automatiska kommunala valet idag inte är ett bra alternativ.
    Min systerdotter går nu på denna skola och både hon o hennes föräldrar är såååå nöjda!
    Skolan står för delaktighet och man värnar mycket om den sociala kompetensen och respekt för varandra och ödmjukhet för andra.
    Så det är ju lite intressant när man läser det här inlägget, för jag tror på skolan som sådan. När där finns engagerade pedagoger och ledare.
    Precis så som du beskriver! Det är i såna skolor vi vill sätta våra barn i.
    För mig är det iaf en oerhört viktig fråga och jag kan inte bara låta det vara och inte göra ett eget aktivt val. Det handlar ju om mitt barn o hennes framtid.
    Hoppas du har en skön kväll i soffan, det är du värd!
    Kram Anna

    • Jepp, Anna! Det är en friskola. Och jag startade den med min bästis Maria och min bror redan 1998 så vi har några år på nacken nu. Jättekul att få driva skola och handplocka son personal – och hela skolans värld är något jag verkligen älskar. Här hemma är det där med friskolan ganska avdramatiserat eftersom här finns ganska många. Själv känner jag att det är det mest tidsenliga att få välja vad man vill ha. Det är ju ändå 2015. och det finns många bra kommunala skolor också, eller kanske främst duktiga pedagoger även på kommunala skolor. Huvudmannen i sig spelar ju ingen roll egentligen…..Helt rätt inställning av dig gällande din tös. Det där gillar jag….Kram Mia

  2. Inte fy skam att ha den utsikten från sin skola/arbetsplats.
    Så härligt att höra hur du brinner för ditt arbete, men den är väl ett av dina livsverk 😉
    Kram o ha en härlig helg /J

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *