I am strong when I am on your shoulder…..

”You raise me up…” Vilken magiskt vacker låt. Jag lyssnar, rycks med, sjunger ut. ”I am strong when I am on your shoulder. You raise me up, to more than I can be…..”Tänker på min fina lilla mamma, mor Anita, och blir så varm om hjärtat att det nästan ångar om mig. Tänker på nära och kära som får mig att känna precis just så – att jag blir stark i deras  närvaro. Magiskt, märkligt, energipåfyllande. Undra om vi människor egentligen förstår hur viktiga andra människor är för vårt välmående, för vår kämpaglöd, för livet. Ibland tror jag att man fastnar i sin egen lilla bubbla och glömmer att lyfta blicken något. Men om vi ställer oss själva åt sidan för en liten stund. Om vi vågar inse att livet aldrig kan reduceras till att handla om bara oss själva. Om vi vågar se hur delar fogas till helheter och hur vi alla är små pusselbitar som på olika sätt och vid olika tillfällen passar så olika bra in i olika situationer.  Att vara stark när någon annan är svag. Att kunna finnas där för någon annan. Att våga förlita sig på någon annan då man själv känner sig svag. Livet. Tillsammans. Du vet väl om att du är värdefull.

004

Finaste mor Anita och pappa Holger. Som alltid har funnits där och gjort min tillvaro så mycket enklare. Och nu, nu är det min tur. Min tur att ta hand om dem. Att finnas där när  helst de behöver en. Att lyssna, hjälpa, puffa och stödja. Att se sina föräldrar möta nästa årsring och på många sätt leva i en allt mer krympande tillvaro, det är inte enkelt. Jag vill så gärna ge tillbaka lite av allt vackert som de gett mig i min uppväxt. Jag älskar det faktum att de fortfarande finns i livet och är så pigga som de är. Men ibland håller mitt hjärta på att gå sönder. Halsen snörps ihop, tårarna bränner i mina ögon och jag får uppbåda all mänsklig kraft jag kan för att inte bryta samman. Som idag när vi besökte kyrkogården mor Anita och jag. Vi fixade på Kalle grav och gjorde fint hos honom, lade en krans på min biologiska fars grav (han dog i en bilolycka då jag var 14 månader gammal) och hälsade på Lasse. Där och då vid vår slutdestination bröt lilla mamma ihop. I min famn. I en avgrundsgråt utan dess like. Jag höll krampaktigt om henne. Pussade henne på huvudet. Omslöt henne med min värme och kärlek. Viskade i henens öra att han har det bra där han är. Att han finns inom oss för alltid. Vi stod där länge. Förenades i sorg och saknad. Såg mor Anita torka sina tårar. Titta upp mot himlen, skickade en slängkyss och samlade nytt mod. Och plötsligt stod det klart för mig, att det nu var hon. Hon som blev starkt av min närhet. En fantastisk känsla. En känsla jag burit med mig hela dagen. Genom optikerbesök för mor, via kyrkogården till en helghandling på Maxi. I bilen hem höll hon min hand, kramade den lätt och så hjälptes vi åt med uppack på hemmaplan. När vi så återvände efter några timmar för att lämna en av våra bilar till dem (de fick skrota sin och pappa behöver verkligen något att ta sig till affär och PRO med, så vi efterskänkte en av våra till dem) blev det en varm innerlig stund, med många skratt och lite bus mellan pappa och maken. Jag tänker att vi har världens mest fantastiska relation, att tillsammans blir vi starka. Vi avslutade med att ”kramanders” – ett uttryck som levt många år i vår familj, när man kramas många tillsammans i en grupp. Jag är en väldigt lyckligt lottad människa….

Imported from Pixbox

Fredagen startade med en underbar morgonprommis med finkusinen Lotta borta på Trumme. Svalt och lite bitigt i kinderna, men så gott frullen smakade hemma hos oss sedan. Tack söta Lotta för idag, så värdefullt för mig. Och så en heldag med mor och far. Dagen slutade sedan med en fredagsmiddag – Oxfilé Provencal för grabbarna och Laxdito för somliga andra. Ost och kex och röror och så lite iskallt Chardonnay. Nu har vi landat i soffan och vi laddar som bäst för morgondagen. Big happening is coming up……

Kram Mia

5 thoughts on “I am strong when I am on your shoulder…..

  1. Blir alldeles varm i kroppen när jag läser detta.
    Jag förstår din mammas avgrundsgråt, en förälder ska inte behöva begrava sitt barn… oavsett ålder.
    Kram J

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Current ye@r *