Delad upplevelse är dubbel glädje, eller?

Man skulle gärna vilja tro det i alla fall. Idag har både jag och lilla Milou träffat tandläkaren – jag Magnus och Milou Karin. Milou sövdes och hämtades sedan hem väldigt groggy framåt kvällningen. Själv bedövades jag och kände mig minst lika groggy efter min sejour. Det var väl så nära glädjen vi kom, om man säger så. Ty båda två har vi ganska ont och vi har märkbart svårt att äta, tugga och svälja. Dessutom har vi båda kostat en rejäl slant idag. Milou han fick gosa in sig hos farmor, själv fick jag vackert infinna mig på föräldramöte. Och väl där förklara varför jag sluddrade lite lätt samt fick torka dreglet ur mungipan då och då. Fräscht!

Imported from Pixbox

Nåväl, nu har jag sörplat i mig en milkshake med sugröret halvt nerstoppat i halsen. Dags att natta kudden och hoppas  att jag vaknar mindre sned och med mindre värk imorgon. Jag gissar att Milou önskar detsamma. Bjuder avslutningsvis på en snurriga vardagsbetraktelse ur rektorskans Happyvardagsliv. Håll till godo! och döm mig icke för hårt…..

”Note to self: Bli inte förbannad över att fläckar inte går bort i tvätten trots att du sprutat på fläckborttagningsmedel för glatta livet. Särskilt inte om detta fläckborttagningsmedel visar sig vara Substral växtnäring. Det är inte alls säkert att dessa två medel innehåller samma verkningsbara substans nämligen. Just saying….”

Kram Mia

6 thoughts on “Delad upplevelse är dubbel glädje, eller?

  1. Stackars er båda, fy bubblan för tandläkarbesök. Ont gör det o kostar gör det, själv fick jag hala upp 7000 kr för en rotfyllning. Hoppas du får sova i natt o mår bättre i morgon. Kramisar Tina

    • Fruktansvärt. Min tandbensinfektion kostar mig i runda slängar 30.000 skulle jag tro. Milous lilla historia kostade 3350 efter att försäkringen tagit sin del. Tja, man får vara glad att det går att göra något åt värken och att som i mitt fall man får riktiga tänder igen så…..Kram söta du

  2. Skönt att du känner dreglet i alla fall så att du kan torka bort det 😉 Häromdagen pratade några kollegor till mig om att man nästan tappar känseln runt munnen när man blir äldre, så det är därför äldre människor kan ha mat/dregel runt munnen utan att känna det…. Hoppas deras tes är fel 😀

    Sv; Helt ärligt är du en av anledningarna till att jag har hängt kvar med bloggen trots att jag velat sluta ett tag, du känns som en ny vän och jag vill inte släppa taget <3 Men jag känner att jag hänger på alltför många bloggar där människorna, hemmen, maten…. ja allt är så himla perfekt (i mina ögon) och jag blir tyvärr påverkad av det på ett negativt sätt. Så jag måste sätta stopp för min egna skull just nu, men man ska aldrig säga aldrig. Jag kanske mognar och kan hantera det så småningom och kommer tillbaka. Men än så länge hänger jag här hos dig.

    Stor kram J

    • Åh fina du….så snällt sagt. Jag blir alldeles rörd. Att du hänger kvar här känns tryggt och bra och jag hoppas du ska finna glädjen i att hitta tillbaka till ditt skrivande. Du och familjen känns också som en vän till mig vetdu. Och här hos mig är det ju ”no filter” så att säga – jag är väl lika brutalt ärlig om ditten som om datten.

      Ja, dreglet. Hua! Hoppas inte det är så….Jag hade döont onsdag och torsdag och så vaknar jag fredag morgon nästintill smärtfri. Sann glädje alltså. Hoppas du får en finfin helg sötnos. Kram i lass

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *