Pearls for a girl

Många undrar, flera skriver grattishälsningar på FB. Detta kan härhöra till det faktum att det igår lördag ställdes till med kalas. Fast fyller år, det gör rektorskan först på onsdag faktiskt. Tanken på att rodda ett kalas till en onsdagskväll och inte minst ta sig till jobbet en torsdagsmorgon kändes inte alltför lockande, varför just denna helg fick tjäna sitt syfte. Att ställa till med kalas är inte min specialitet, alltså kalas för mig själv (annars anser jag mig som en högst effektiv och god festarrangör). Jag gillar helt enkelt inte att vara i centrum som privatperson och har aldrig gjort. Mor Anita har berättat om hur jag nästan ville krypa ur mitt skinn som liten flicka lagom till paketöppning vid födelsedag och jul – tja, ni drar säkert slutsatsen att jag är en högst knepig själ.  I min roll som rektorska håller jag mig dock gärna i centrum och trivs där, men privat….bog nono.

011

Jag bestämde mig dock för att ta tillfället i akt och samla storfamiljen till gemenskap igår. 36 stycken var vi som skålade i bubbel, käkade makens och min buffé, drack Italienskt, pratade, skrattade, kramades och busade. Mor Anita hade skrivit vackraste sången till mig (se ovan. Vill ni sjunga den är melodin till ”Inte ha för stora pretantioner”), Allra Käresta Syster hade bakat min önskedröm till dessert (Hallonmoussedrömrulltårta) och såväl broder Mats som bästisMaria höll vackra tal till mig. Jag skulle mycket väl ha kunnat känna mig obekväm i situationen, men sanning å säga kände jag mig bara så oändligt älskad. Den bästa av känslor!

002

003

005

Kameran hade verkligen ingen framträdande roll igår, jag hade nämligen bestämt mig för att istället bara vara i nuet och uppleva kalaset live. Ovanligt för en bloggerska som älskar att föreviga moments. Presenter fick jag förstås, fast att jag bad om att slippa. Perfekta delikatesslådan the Italian way, snygg ljusstake, presentkort, exklusiva drycker, choklad och så pärlor. Somliga hade uppfattat att det enda rektorskan använder i smyckesväg är just pärlor – för att det är det vackraste jag vet. Guld och silver, ädla stenar och diamanter göre sig icke besväret……Pärlörhängen fick jag i förskott av make och söner och så den bästa av presenter: En resa till solen då min nästa tandrekonstruktion är klar och lägenhet/förråd tömda. Då ska jag vila upp såväl kropp som själ. Tackelitack alla och envar. Ni är bara bäst!

012

Kalaset hölls på Svettpärlan. Så underbart skönt att ha stora lokaler att tillgå. Särskilt skönt var det då vi vaknade natten till lördagen av värsta åskovädret och en blåst som garanterat hade fört det tänkta partytältet i trädgården all världens väg. Lika skönt var det igårkväll då himlen plötsligt öppnade sig i ett skyfall. Finaste TB agerade chaufför, maken och jag plockade undan det sista, packade bilen full av det som inte hade gått åt + alla presenter samt satt i soffan på jobbet och skålade med varandra. Mysigt! Väl hemma kraschlandade vi allesammans i soffan. Det sitter minsann inte utanpå att ställa till med kalas, men det var värt allt det där när olika generationer möts, minnen kommuniceras och kärleken flödar. Hur ofta stannar man egentligen upp i tillvaron och bara njuter? Svaret är enkelt: Oavsett vad så är det alldeles för sällan. Bjuder på några blandade bilder till och önskar er sedan en underbar söndag. Ta väl vara på er och alla era nära och kära. Gemenskap och kärlek betyder mest, glöm aldrig det.

004

Mor och far stämmer upp i sången.

001

Några av festens yngsta deltagare går loss på godispåsarna – finaste Neo och Nelly.

009

Finaste papsen och jag fångade i mörkret.

006

Älskade mor Anita och hennes bror Gunnar (min morbror Dundun). Så fina!  Happy Sunday folket! Kram Mia

7 thoughts on “Pearls for a girl

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Current ye@r *