När den Floridianska drömmen möter den svenska Happyvardagen

Natten till sista onsdagen i juli rasade ovädret här i vår Blekingska Happyvardag. Det var estimerat regn och åska samt svalare temperaturer. Med en ljuvlig AC i sovrummet sov de flesta i familjen sig igenom blixt och dunder och den enda vakna funderade inte ens på att jaga iväg familjen ut i bilen (jaja, det var så vi blev uppfostrade av mor Anita). Jag låg där i sängen och tänkte att 5 veckors KBT i Florida har burit frukt – jag har blivit modig. Eller i alla fall lite….När dagen grydde sov vi som stockar och lagom till morgonpromenaden lättade molnen och solen brände så småningom bort alla cirrus. Plötsligt var det en ny sommardag här på solkusten.  Me like!

Det blev altanhäng en stund, lite hemmatrix och sedan cyklarna ner till bryggan. Här hängde vi med nyfunna vänner av alla de slag. Med oss hade vi förstås våra viktiga attiraljer – svensk Hallonsoda, amerikanska cockies och Scooby snacks, svensk skärgård och amerikansk solkräm. Den bästa kombon så här en het julidag. En stund hemma och så ner till bryggan igen. Ljuvligt. När kvällningen nådde oss tog vi en tur till kyrkogården för att hälsa på såväl Lasse som Calle. Lite klipp och trix, rensa bort och lämna vackraste hjärtestenen hos Lasse. Lugnt och harmonsikt, liv och död på ett ganska naturligt sätt. Det har alltid varit viktigt för oss att våra killar ska vara en naturlig del av detta och idag fick vi möjlighet till ett djupt men livsviktigt samtal med Gabriel, allt utifrån hans frågeställningar. På vägen hem kompletteringshandlade vi på City Gross och sedan fick vi minsann bada igen.

Klockan sex hämtade vi upp finaste svärmor för en golfrunda med efterföljande kvällsbad på Trumme. Gabriel spelade riktigt fint och lyckades sedan med volt från bryggan på Trumme. Mycket nöjd kille, ömma modern mer med hjärtat i halsgropen med men….Väl hemma blev det en underbar mexbuffé och sedan fotboll i trädgården Ett lika viktigt taktiksamtal med mor Anita kring liv och död, sorg och saknad  och i takt med att mörkret sänkte sig insåg vi att ovädret kom allt närmare. Åsk och blixt och dunder, tunga regndroppar och så den tilltagande brisen. Trots min älskan av vackert väder önskar jag mig ett rejält riv inatt så att vi får fint väder igen. Soliga dagar och oväder på natten, en perfekt kombo signerad Naples. Bilden nedan är utsikten från vår altan – rätt nice!

Kram Mia

 

När solen sänker sig i viken…..

Men hallå, livet och sommaren och kärleken och…..Mitt hjärta svämmar över, känslorna nästan överfaller mig om och om igen. Jag känner lyckan bubbla i mig, fylls på av allt och ingenting. Känner hur axlarna hänger avslappnat. utan att för den skull vara tunga. Andningen befinner sig på normalbasis nu i magtrakten och hela mitt system andas harmoni. Jag kommer på mig själv att svara lätt och avslappnat, fångar alla ögonblick jag kan med ett leende och tänka att vad det än är, så löser det sig. Fyller dagarna av sådant som jag borde unnat mig för länge sedan. Tänker knappt, bara går på magkänsla och tanken om vad som skulle vara bra för mig/oss/vi. Både gårdagen och dagen idag har följt detta mönster. Igår for vi till kompisMelvin under stora Möcklöbron och blev helt betagna av deras sommarparadis. Drack iskall hemgjord jordgubbssaft och åt kanelbullar, badade i viken och pratade en massa. Tack söta familjen Ramvik för att ni tog hand om oss – så efterlängtat av oss alla.

Gårkvällen bjöd på en liten dipp, men som ni vet är sådant undantaget som bekräftar regeln, och när morgonen sakta grydde visade det sig att ”trollet” hade spruckit (som så många gånger förr) i dagsljuset. Puh! Jag inledde tisdagen med en promenad runt Trumme med Milou och sedan snabba kortrundan med löpardojjorna för enbart rektorskan. Ett morgondopp hann jag med, jajamen i träningskläderna, och sedan klifsade jag hem i mina Nike Free 3.0. Dusch och frulle under parasollet i trädgården.Jag skulle inte kunnat önska mig en bättre start på dagen.

Grabbarna spelade sedan golf och jag for till jobbet en sväng samt gynnade Ica Maxi förstås. Därefter fick jag hjälp av bästisMaria med lite utskrifter sedan var det bad för hela slanten. Sol och bad på bryggan, lite nya badgäster och jag gissar att några hade span. Hehehe… När TB for till träning landade maken och jag på altanen med lite dryck och tilltugg. Fick ett mess av finaste familjen Bovbjerg om vi ville med på en båttur och vem tackar nej liksom. Iväg for vi tillsammans…..

Vi tog vattenvägen förbi Trummenäs och Säljö Udde in mot vår vackra Skärgårdsstad, Karlskrona.

Magiskt sken i motljus. Vi for genom Stumholmskanalen och bara njöt av att cruisa omkring.

Sedan for vi hem till Torsnäsviken igen. Dags för kvällsbad och att åka ring efter båt. Spännande! Premiärtur för såväl Gabriel som rektorskan – snacka om att det flyttades gränser idag alltså.

Så där roligt hade jag. Och medan solen sakta sänkte sig över Torsnäsviken låg vi och guppade omkring i havet. 27 grader och nästan vindstilla – vad mer kan man önska sig? Tusen tack världens bästa familjen Bovbjerg – vi har så mysigt med er. Ni är bäst! Väl hemkomna roddade vi snabbt ihop lite burgare till grabbarna och en tonfiskdito till rektorskan. Varsin iskall dricka och så hängde vi på altanen en stund. Bleke på viken och en ljummen bris i ansiktet. Hoppas innerligt att det estimerade ovädret inatt och klass 1-varningen inte alls hittar hit. Kram och sov sött vänner….

Att orka tänka inredningstankar i sommarvärmen

Gör man det? Är du en av dem som orkar klura på den där nya idéen och sedan genomföra den? Köper du inredningsmagasin och låter dig förföras av allt du skulle vilja ha? Fixar och donar, fyndar och flyttar runt? Skapar rum utomhus och myser till det? Själv är rektorskan gärna den som klurar på idéer och som låter sig inspireras av såväl magasin som av fina bloggare, men tyvärr är hon lite av tummen-mitt-i-handen (eller snarare allahandensfingrarmittihanden). Helt sanningsenligt blir det en hel massa snack och väldigt lite verkstad här i den blekingska Happyvardagen. Nåväl, sån är jag. Jag trivs normalt sett väldigt bra med det jag har och kör lite finlir då och då för att piffa till det. Att dessutom resa bort lååångt och lääänge har sina fördelar. Även i detta avseende. Allt känns liksom nytt vid hemkomst….

När man befinner sig på bortaplan i nästan 5 veckor hinner man sakna sitt hem. Jag kom på mig själv med att nästa ha glömt bort exakta placeringar på vissa prylar. Så dyker man upp hemma samtidigt som blommorna kommer från sitt sommarpensionat och kanske (jag säger bara kanske) har man råkat få mer sig några prylar hem från sitt semesterresemål också. Det är då man får leta fram de undangömda inredningsskillsen och försöka bara få till det helt enkelt. Det fanns de som hade väldans roligt åt vissa av mina inköp i Florida, så där skrattretande roligt. Någon himlade mest med ögonen. Men hem kom de, mina pinnar. Och hela var både de och kruset de skulle stå i. Varsamt, mycket varsamt packade jag upp dem från det sirliga sidenpappret. Skruvade av korken och satte dem i kruset. Et Voíla! Hela huset doftar av magisk Coconut Rum från Tommy Bahamas. Förvisso krävdes det lite omorganisation och ibland, bara ibland får maken värsta nysattacken men det får det vara värt. Ett semesterminne utöver det vanliga…..

Söndagen har bjudit på sovmorgon och sol på altanen, vovvemys och lite trix med stryktvätten. På eftermiddagen kom finaste kompisTimo hit på fika och fixade till bildörren som strulade. Ett eftermiddagsdopp i havet med svärmor och sedan prepp av dagens wokmiddag. Efter maten blev våra lånevovvar hemhämtade (så tomt här nu…Tusen tack för lånet.) och det innebär alltid en smärre kris för Gabriel. ¨Han och jag traskade genom skogen, hämtade upp familjen Bovbjerg och tog mysigaste kvällsbadet för i år. Nu slappar vi i soffan och laddar för att hälsa på kompisMelvin i hans sommarstuga imorgon. Underbart efterlängtat. Hoppas på sol och härliga bad även imorgon. Håll tummarna! Kram Mia

Sicken go lördag

Ni kanske undrar om jag har vaknat alls denna lördag, I have. Maken och jag har sovit som stockar till bruset av vår nyinförskaffade AC. Maken somnade med fjärrkontrollen i handen. Vad är det med män och deras fjärrisar (eller fjärrkunn som Gabriel säger)? Nåväl, klockan 09.00 behagade vi slå upp våra små ljusblå. Lovely! Vi vaknade till en molnig himmel och något svalare luft, varför jag efter intagen frulle och skickandet av make till golfbana och TB till AudioVideobutiken drog igång städning. Plötsligt öppnade sig himlen dessutom. Perfekt städväder, tänkte jag. Efter en intensiv runda genom husets 150 kvadratmetrar var jag inte precis lika säker. OMG, vi snackar rinnsvett på de flesta delar av kroppen. Men fint blev det och gott luktar det. Dock inte jag då….

Därefter återföll  jag genast till mitt semesterläge. Jag tog fem minuter i solstolen (jepp, avslutad regnskur och nu varmt men molnigt). Underbart skönt. Sedan for vi till vårdcentralen 24/7 för borttag av en stycken speta i foten på Gabriel. Världens bästa sjuksyrra jobbar där. Att hon är min storasyrra är liksom bara bonus. Lite bad och altanhäng med gapskratt och sedan for vi hem med två kassar dryck inhandlat på ICA. När det närmade sig kvällning kommer finaste svärisarna och vi tog vovvarna med oss till Rävskär för bad. Därefter gick vi alla till badbryggan och kvällsbadade med  familjen Bovbjerg. Suveräna människor – älskar att hänga med dem.

Blöta, men inte kalla, vilket i sig är ganska ovanligt för att vara Sverige landade vi hemma hos oss med målet att grilla hemgjorda burgare. TB hade redan preppat middagsfixet (fin kille det där. Undra vem som fostrat honom? Hehehe, skojar bara….)  och i ett huj fick vi fram en härlig kvällsbuffé till oss och svärisarna. Åt och drack och pratade och skrattade. Värdefull påfyllnad. Idag igen! Det är mitt nya livsmotto- Varje dag! Att inte ta sig själv och livet på för stort allvar. Att njuta av stunden istället för att tänka på före och efter. Att bara leva och njuta. Somliga har inte den möjligheten längre så….Jag har lovat dem och mig själv  att fortsätta leva och älska livet även för dem. Den livsinställningen känner jag mig extremt nöjd med.

Så nu tar vi lördagskväll. Disken är fixat, vovvarna kvällskissade. Alla mina pojkar har landat vid olika tv-apparater/spelkonsoller. Själv sitter jag på altanen, blickar ut över mina domäner. Se dimman dallra omkring i knähöjd. Känner den lätta kvällsbrisen mot kinden. Inser att mörkret inte är alls långt borta. Förnimmer sommarkvällens speciella doft. Tänker att  livet är bra härligt ändå. I varje stund, varje upplevelse är livet så finurligt. Hoppas ni får den bästa nattsömnen vänner. Jag avslutar med en bild på mig och mina fina söner.

Kram Mia

No more heta Sahara-nights

Vet ni egentligen vilka små egenheter ni har lagt er till med kopplat till sömn och sänggående? Egenheter har ju liksom en tendens att kunna bli rätt eniverande för ens omgivning och alldeles i synnerhet gäller det sådant som har med  icketillfredsställande av sömnbehovet att göra. Eller helt ärligt, har jag märkt. Och eftersom jag själv är en mycket beskedlig kvinna i mina bästa år och som på ett mycket vänt och försiktigt sätt går till sängs, vaknar som jag somnade (om jag inte just får ett infall av att helt tvångsmässigt sträcka lakan och bädda om sängen mitt i natten) och som varken gör ljud eller annat blir det så tydligt när någon annan beter sig helt annorlunda. Jag pratar förstås om maken, dvs han som jag delar säng med. Han är lite mer petig med detaljerna om man säger så. Det ska vara mörkt, inte minsta ljusstrimma från någon laddare eller så, och tyst samt förstås svalt. Nästan så att man fryser nästippen av sig. När någon av hans preferenser icke är tillfredsställda märks missnöjet tydligast genom att maken förvandlas till en elvisp med klara missljud. Högst charmant!

Hemkomsten från Florida är aldrig enkel. Jetlagg, trötthet efter en galen resa och så omställningen av temp. Inte nog med att vi får njuta av tropiska temperaturer (och det gör jag så gärna så. Gärna, ofta, mycket och länge. Tack!)här i vår svenska sommar, man får dessutom även njuta dem inomhus. Hrm…..efter tre nätters elvispande nätterna igenom fick jag tidigt imorse nog. Medan maken och TB for till staden för att avsluta en fastighetsaffär samt fika med vår rådgivare LarsJohan, kollade jag upp alternativ till dessa nätter. Och nä, jag kollade varken upp partnerbyte eller dejtingsajter. Ej heller funderade jag på ombyggnation för att få ett eget sovrum. Men då mina stora grabbar kom hem efter lunch hade rektorskan upplägget klart för sig. Det blev en spontantur till Kalmar och inköp av ett portabelt AC-aggregat till sovrummet. Och tro på fanken, han var inte svårflörtad maken, inte alls faktiskt.

Så nu är det slut på de heta nätterna i vårt sovrum. Maken har kopplat in och arrangerat och det är en enorm temperaturskillnad kan jag meddela. Utflykten till Kalmar innebar också en inköpsrond på MediaMarkt, ett besök på Tokiga Ture för köp av Palle Kuling pärlor (ett godis som uppenbart icke saluförs någonstans i Karlskorna. Märkligt!) och ett i vår älskade Thaiaffär. Vi avslutade allt förstås med pizza. Mums!

Väl hemma igen dök de upp med en ny TV-leverans till TB. Den han köpte sent i våras hade pixelfel och nu fick han sin nya. Vi tog sedan vovvarna med oss för lite bad nere på Rävskär och idag gick Milou i innan Axel (helt chockerande) och Axel dök i från stenen. Elsa vaktade badhanddukarna. Så himla charmiga vovvar. Därefter tog Gabriel och jag kvällsdoppet nere vid bryggan. Simmade ut till flotten och satt och filosoferade lite. 25 grader i vattnet kändes härligt uppfriskande. Vi hann sedan också med en tur till bästisMaria för att hämta en bok jag ska få lov att läsa. Ett glas vin, lite chips och massor av prat innan vi for hem igen. Nu kollar alla lite tv och längtar till sänggående. Huset känns redan så svalt. Hoppas att den känslan i praktiken innebär att den klagande elvispen är ett minne blott. Jag återkommer i ärendet. Kram Mia

Sinnebilden av den svenska sommaren

För mig då. För mig som precis nyss är hemkommen från den Floridianska sommaren. och jag vet, det finns de som undrar hur i herrans namn man kan lämna den underbara svenskheten sommartid för sommar utomlands och det är en helt berättigad undran. Svaret tåls dock att upprepas: Man kan aldrig vara säker med det svenska vädret. För två somrar sedan svor vi ve och fasa, höll på att frysa knäna av oss och rostade nästan av allt regn och det var just där och då som vi bestämde oss här i Happyvardag. Det är inte möjligt för oss att vänta, vänta och ibland vänta förgäves på sol, sommar, värme och salta bad. Den längtan blir för tärande helt enkelt. Vi vill vara säkra på att få sommar på sommaren. Och det har vi sett till att få i två år (med förvisso suverän sommar även i Sverige, men som sagt. Man kan ju aldrig räkna med det.)

Att komma hem till en fullt utvecklad sommar är ljuvligt och något jag kan varmt rekommendera. Första dagen blev mest catch up hemma, men igår torsdag  tog vi sikte på vägen genom skogen till bryggan vid havet. På cykel i det knastrande gruset, där dammet stod som en ridå i den ihärdiga värmen. Pratandes och skrattandes. Med badväska och kyldito modell svenska mått och så lite kortlek och tidningar, filt och solglajjor. Klockan som precis hade passerat lunch och frukosten som precis hade hamnat i magen. Underbar start på dagen…..

Vi hämtade upp kompisarna Lucas och Linus och så badade vi. Härliga svalkande bad, kanonkulehopp och så simmade ut till flotten för lite dyk. Om och om igen….

Den medhavda fikan bestod av mormor Anitas hembakade muffins (från frysen) och så hennes nykokta jordgubbssaft. Finns det egentligen något bättre? Finns det något annat som liksom symboliserar sommar som just det där?

På eftermiddagen gick vi ner till Rävskär med alla vovvarna. Axel älskar att simma och bada och dyka, Elsa håller sig enbart på land och Milou kan möjligtvis sträcka sig till att bada tassarna. Men bäst var det var gick Milou med ut i vattnet och när han såg Axel simma iväg följde han detta goda exempel. Så söta. Väl hemma fick de alla tre sig en sval dusch och så isvatten i skuggan.

På kvällen var vi hembjudna till fina vännerna Lasse och Eva. En härlig sommarkväll på deras altan. I shorts/kjol och tischa, inte ens en medhavd liten kofta eller tröja. Solen värmde gott och vi njöt verkligen.

Det bjöds på drink och melon och en massa prat och skratt. Reseminnen och dess berättelse stod vi för.

Sedan serverades det underbar ljummen varmrökt lax, med en helt suveränt fräsch potatissallad, kall sås, sallad, rökta räkor och varma grönsaker. Så somrigt, svenskt, härligt!. En härlig motpol till allt annat vi ätit under 5 veckor.

Dessert och dessertvin samt senare lite ost och kex tillsammans med ett underbart glas Amarone. Jag behöver nog inte säga mer va? Vi var mätta. Och trötta. För att inte tala om hur påfyllda vi var. Tusen tack vänner för en ljuvlig kväll. Vi somnade som klubbade sälar sedan.

Idag är det fredag och vi har en härligt oplanerad dag framför oss. Igår diskade jag undan allt pappersjobb, alla räkningar, all catch up redan i arla morgonstund här hemma. Idag ska make och TB på lite uppdrag i staden, vi andra kör på sol och bad och vattenspridebus. Några ska spela golf under kvällningen och jag gissar att vi ska njuta av lite nygrillat till middag. Svensk sommar när den är som bäst, med andra ord. Happy Friday på er folket!

Kram Mia

 

Catch up

Åh, vi somnade sött framåt midnatt igår och vaknade sedan rätt grusiga i ögonen av alarmet vid 7.30. Rektorskan hade haft några trippande natturer till toaletten men efter en stunds mornande piggade vi på oss. TB for till höstupptaktsträning och maken till något liknande på golfbanan. Gabriel sov som en stock mitt i en brottningsmatch med täcket och rektorskan tig itu med lilla to-do-listan. I mycket makligt tempo vill tilläggas. Finaste svärmor kom ner och klippte Gabriel, jag storhandlade på Maxi och finaste lånevovvarna kom på besök. Dagen varvades sedan med tvätt, inplock av kläder och skor, samtal med försäkringsbolag, bilrep och makens gamla jobb, lite mail till advokater och annat och så hämta lilla mamma för att fixa deras ekonomi. Och prata och kramas förstås. Så viktigt för henne att få uppleva att vi for på semester och faktiskt kom hem livs levande – det där tar nog ingen utav oss för givet längre. Vi överlämnade presenter till dem (så stolta över att få visa upp sig i kläder och skor från Florida. Smäller högt i pensionärssvängen kan jag tro) och sedan for hon och jag för att handla till dem. Tja, vips var klockan 17.30 och jag vet knappt om vi åt något fram till dess. Hrm…..Tiden går fort när man har roligt.

Och någonstans där kom jag ihåg att jag lovade mig själv fortsatt semester på hemmaplan så jag struntade i to-do-listan och vi bytte istället till badkläder, tog vägen genom skogen och hämtade upp Bovbjergs för lite kvällsbad vid deras brygga. Klart uppfriskande, inga 94F precis med ändå härligt för att vara här. VovveAxel hoppade i och tog en mysig simtur – busade med oss, gäckade och simmade iväg. Sedan klev han lycklig och nöjd upp. Vi blev kvar på vännernas altan sedan. Mycket prat, spel och fotboll och sedan knallade vi hemåt. Kvällssolen kittlade oss på näsan, det doftade sommarSverige och lyckokänslorna nästan överföll mig. Igen! Nu har  vi käkat orientalisk kycklinggryta med ris och disken är avklarad. Vi hänger i soffan omringade av vovvar och mys. Ikväll har vi siktet inställt på sänggående klockan senast 23.30. Imorgon avser jag att fortsätta min Catch up i bra balans med att njuta av sommarlov på hemmaplan.

Kram Mia

Himma igen

Floridiansk tid startade vi måndagen klockan 07 men helt sanningsenligt övergick söndagen i måndag och både maken och jag var vakna. Nästa hela natten var vi vakna, helt ofrivilligt. Känslan som uppstår då man blir matförgiftat kvällen innan hemfärd är rätt kaotisk kan jag säga. Bläh! Så att det blev en tuff hemresa har ni säkert redan listat ut. Resan i sig var  en bra rutt och bra tidsintervall, men att vara utan mat och dryck i minst ett dygn gör en inte direkt pigg och rapp. När sedan tågte mellan Kastrup och Karlskrona började strula vid Hässleholm visst jag inte först om jag skulle skratta eller gråta. Väl hemma vid straxt före 18 kunde vi konstatera att vi varit på resande fot i 26 timmar. Kalufsen såg ut som om jag hade kammat den i smör, ögonen hängde värre än på ledsna hundar, kroppen släppte ifrån sig en lätt svettdoft och jag lovar att jag hade päls på tänderna. Hua!

Men hem ljuva hem. Även om jag verkligen har älskat vår vistelse i Naples så är det något visst med hemma. Nu är klockan över 23.30 och jag måste nog snart lägga huvudet på kudden och krascha gissa jag. Många saker är uppackade (eller vad sägs om högavis med nya kläder, mysiga produkter och så….håll i er…..30 par skor. Fast alla är inte mina. Jag vann inte ens den interna shoppingligan. Sådetså…), tvätthögarna sorterade och morgondagens to-do-list är skriven. Mest samtal att ringa men ändå. Klockan ringer 08 eftersom TB har träning imorgonbitti. Han längtar febrilt. Jag hoppas magen mår bättre imon och att ögonen inte hänger så förbannat. Och att jag inte ska sakna mina små älsklingar ovan som fick stanna kvar i Florida allt för mycket. Utförligare blogg kommer imorgon vänner. Kram Mia

 

Att suga ut det gottaste…..

Att närma sig slutet är en märkligt tudelad känsla, samma återkommande känsla år efter år på våra långsemestrar. Det känns som om vi har varit här i en evighet, det vanliga livet känns så oändligt långt borta. Någonstans försöker vi intensivt hålla kvar vid hoppet om att de sista dagarna skall snigla sig fram. Och samtidigt, i en annan del av hjärnan, gror det ett litet uns av längtan efter allt det där där ”himma”. Det poppar upp minnesbilder, flashar en känsla av att vakna till fågelsången utanför det vidöppna fönstret, tassa upp och slå upp altandörrarna på vid gavel, njuta av min havsutsikt. Förnimmer doften av hemma, värmen i alla omfamningar av nära och kära och det harmoniska i vetskapen om att sommarlovet fortsätter en stund till. Plötsligt skall dessa två, från varandra ytterst avlägsna, känsloyttringar balanseras – att samla in lite till och konservera likväl som att inte kunna komma hem fort nog. Galet motsägelsefullt på något sätt mina vänner.

Varje år, samma sak. Känslan av att suga ut det gottaste för att kunna konservera inför det som komma skall vinner alltid. Det är just det vi har sysslat med de senaste dagarna och kommer att göra av återstoden as well. Helt planenligt gör vi de saker alla i familjen Happyvardag har verbaliserat som viktigt att hinna med och det är en salig röra av saker. När lördagen signalerade morgon och uppstigning drog rektorskan på sig löpardojjorna och luftade såväl lungor, som kropp och själ en 55 minuter lång löprunda. Jag utforskade lite nya marker åt bästisMaria som skall hit till våren och jag nästan flög fram (lätt överdrift, men trots stadiga 30 grader kändes det riktigt bra). Frulle och lite tvätttrix innan vi drog iväg för att köpa solkräm (igen. En halv förmögenhet läggs på det. Men skydd är bra. Skydd ska man inte glömma). Fick tips på  en ny beachaccess med toalett och dusch och vi for dit – Lowdermilk Park. Riktigt nice, men knappt en parkering då vi kom vid 11 och dessutom en ganska crowded beach. På plussidan stod dock helt klart det härliga sandrevet en bit ut, långgrunt och möjligheten att köpa lite käk och iskall dryck. Vi är  liksom inga kylväskematälskare i vår familj precis.

Så vi njöt en lördag i juli. Njöt av 98F i luften, sol och klarblå himmel samt 94F i vattnet. Badkarsvarmt inser ni nog. Mycket märklig känsla att förflytta sig från ett element, dvs luft, till nästa, dvs vatten, och förändringen är knappt märkbar. Vi guppade omkring länge och väl där i vattnet, satte också ut solstolarna ut på sandrevet och lät de små vågorna skölja över oss. Pratade om livet i allmänhet. Delade tankar, känslor och minnen från såväl semestern som det vanliga livet. Oceaner av tid tillsammans som familj, helt hänvisade till varandra, ger så värdefull insikt och perspektiv. Att höra en 8-åring och en 18-åring, var och en på sitt sätt efter mognad och erfarenhet, sätta ord på saker ger mig nästan pytteskinn. Våra fina grabbar, TB och Gabriel, skulle inte kunna vara mer stolt över er.

Framåt kvällningen, lagom till att skinnet stramade lite, for vi via PGA Superstore för att säga hejdå till vår man i butiken, dvs Dan. Uppenbart hade maken också bestämt sig för lite inköp till. Hehehe! Hem och badade poolen, slappade med ett glas vitt och lite tilltugg innan dusch och påklädning var ett faktum. Sista familjemästerskapet i golf stod på programmet och vi for till den ”nila slottbanan” enligt Gabriels önskemål. Den killen spelade mycket stabilt med många 2:or och två HIO. Härligt! Klockan 19.30 gick vi ut och trots värmen och fukten, inte en enda mygga gav sig på oss. Love this! Efter golfen for vi till  Five Guys för sista besöket och njöt av goa burgare. Hemma vid 21.50 och då påbörjades stora packningsäventyret. Oh holy Moly……, men vi är inte ovänner ännu. Just saying. Avslutade kvällen @poolside med varsin drink vid kl 23 hade vi fortfarande 90F. Det är en högst behaglig tillvaro vi för.

Idag skriver vi sista söndagen på vår longstay. Rektorskan vaknade i ottan och valde att bloggpromenera istället för en fysisk promenad. Frulle, lite tv-golf och plock med tvättade kläder och packning. Därefter packade vi för? Javisst, beachen förstås! Det blev Lowdermilk Park idag också. Samma upplägg, samma spot on the beach som igår. Massor av sol och bad, strandtennis, amerikansk fotboll, fika och sedan lite käk på caféet. Tänk att en grillad vurre kan smaka så oändligt gott! Hem for vi vid 14.30 då maken fick en liten solstingskänning. Poolande, tvätta av handdukar och så städ/undanplock. Lite viktiga telefonsamtal hem, ett glas vin och småprat i vår Lanai. Kvällen spenderades sedan på Tommy Bahamas med fantastiskt käk. Vilken underbar avslutning på en suverän semester med Allra Käresta Syster med familj.

Så när måndagskvällen smyger sig på, då äntrar vi flyget för att ta oss från Fort Myers, via Atlanta och Paris till Copenhagen och sedan tåget därifrån hem. En nätt liten utflykt på dryga 20 timmar, men jag gissar att home sweet home är värt det där. Resan har motsvarat alla våra förväntningar och vårt kollektivboende har fungerat alldeles utmärkt. Vi har haft en bra fördelning mellan det gemensamma och varje familj för sig, tycker jag i alla fall. Många goa stunder sparar jag som fina minnen att ta fram när man som mest behöver det och jag hoppas att de andra känner detsamma. Naples är fantastiskt och vi kommer självklart att återvända, när är dock mer osäkert. Förar året hade vi redan bokat nästa semester innan hemfärd, men till nästa år har vi lite andra parametrar att ta hänsyn till så….Jag känner mig dock helt lugn i det där.

Så älskade, kära Naples – tack för allt. Vi har njutit nästan oförskämt mycket. Min själ har funnit frid, min kropp likaså. Vi har laddat våra batterier och är supernöjda. Det är alltså inte med sorg i hjärtat vi reser hemåt, tvärtom. Pojkarna saknar sina polare, sin fotboll och sitt vanliga liv, maken sin golf och sina golfpolare. Vi säger Bye, Bye och på återseende så småningom. Tack alla ni som har följt med oss på denna longstay. Tack för härliga kommentarer – jag älskar när man ger sig till känna och skriver en rad eller två. Tack för pepp när Gabriel var sjuk och rektorskan var orolig. Och på återseende hoppas jag, då vi är åter hemma i vår blekingska skärgård, vår Happyvardag.

Puss och Kram Mia

Här är där man är….

Nuet. Här och nu. Att leva, tänka, tycka och känna. Inte fångas av det som varit, ej heller rädas det som komma skall. Att bejaka det som gäller, anpassa sig, acklimatiseras. Inte ständigt vara på väg någon annanstans. Aktivt deltagande. Uppskatta det som gäller här och nu. Inse vidden och vikten av perspektiv. Allt det där borde vara något helt naturligt, en självklarhet men så är tyvärr icke fallet. Alldeles på tok för sällan är det just så, ”Här är där man är”, som man tar sig an sin tillvaro. Inte sant? Ibland blir detta så extra tydligt…..

Rektorskan har ju en förkärlek till det effektiva, det välorganiserade, det strukturerade. Inte sällan händer det just därför att hon ligger 5 kurvor före, med syftet att eliminera slumpar. För varje gång jag åker på långsemester blir jag alltmer varse om detta. Och i takt med att barnen blir äldre är det allt lättare att uppskatta nuet och den rådande kulturen. Jag gillar det. Jag gillar att släppa taget om allt det jag är i vanliga fall och bara go with the flow. Efter bara ett par dagar på plats kunde vi ganska enkelt känna att nuet blev vår utgångspunkt och att här är där vi är. Gabriel har knappt tittat åt de få hemmagrejer vi plockat med oss, utan väldigt enkelt acklimatiserat sig till det som finns att tillgå här. På restauranger har såväl han som TB lätt vågat pröva nya saker och genast hittat nya favoriter. Det är verkligen första gången det där har fungerat så bra. Vi har ägnat massor av tid till att prata med varandra och verkligen lyssnat på varandras önskemål och behov. Genom att våga uppleva nya saker skapas nya viktiga erfarenheter OCH perspektiven djupnar samt breddas. Det är häftigt.

Här är där man är eller kanske med ett litet uns av längtan efter det som inte är precis här just nu. Det är så mycket som är fantastiskt bäst med Naples, Florida och så finns det ju en hel del saker som är otroligt bäst hemma också. Vi har brottats lite med hemlängtan lite till mans vid olika tillfällen genom vår vistelse här, men vi är ändå överens om att det kan inte finnas ett ställe som på ett bättre sätt läker kropp och själ, som fyller på oss med värdefull energi och som ger oss oceaner av tid, bara vi tillsammans. Det där får aldrig förringas. När vardagen snurrar som snabbast (japp, till och med en Happyvardag gör det) så är det så lätt att bara köra på, ta varandra för givet och ha fokus på praktiska detaljer och lösningar. Så här är där vi är, några dagar till och sedan ska vi fara hem och njuta av sommarSverige. Njuta av att kunna ha öppna dörrar, träffa nära och kära, laga ”himmamat”. Gabriel kommer att kasta sig över telefonen för att leka med kompisar och TB kommer att hänga med fotbollspolare, träna och ta tag i golfspelandet. Jag vet att jag är redo att möta vardagen igen. Jag är lugn och harmonisk, har gjort upp med youtubefilmerna i mitt huvud med minnen och känslor som behövde placeras på rätt ställen. Min tacksamhet vet inga gränser. Lyckan över allt vi har fått uppleva liksom bubblar inom mig. Jag är redo…..

Fredagen började med en skön Power walk och långfrulle, fortsatte med några timmars poolhäng och sedan nästan 4h på beachen för att sedan avslutas med en underbar Sunset Cruise och efterföljande middag på Pinchers Crabshack. I strålande solsken gled vi ut från Naples Marina. Med en iskall Margarita i hand åkte vi förbi det ena vackra huset efter det andra. Bäst var det var ledsagade en delfin oss, visade upp magen och skrattande dök i igen. Vi såg Manatees, guppade i vågorna och såg till sist solen sänka sig i den Mexikanska Gulfen till tonerna av lite svängig musik. Galet mysigt!

Nu är klockan mer än lovligt sen och därför ska vi straxt krypa till kojs. Imorgon väntar tv-golf, beachen och sista familjemästerskapet i minigolf. Nice! Sov sött! Kram Mia