Somliga är helt klart mer eftertraktade än andra här i familjen Happyvardag, just idag blir detta mer tydligt än någonsin. Det är som om somliga har fått luft under sina vingar efter en kall och trist vinterårstid, som om ljuset livar upp och inbjuder till att vidga sina vyer. Det där makes sense för mig och egentligen är jag väldigt glad och tacksam över att det är så, samtidigt som jag minsann sitter här och känner mig lite övergiven. Gabriel fick igår ett fint erbjudande av kompisMelvin om att hänga med honom hem efter skolan och sedan åka med honom till innebandyträningen. Gissa om han blev lycklig. TB slutar sent och kör direkt till sin fotbollsträning och som han har längtat efter en veckas sjukfrånvaro. Maken blev precis för en stund sedan hämtad av Andy för att åka till Jonas och fika. Poff….borta….tyst, ensamt och lite märkligt minsann. Det tillhör inte vanligheterna att mami är lämnad åt sitt öde mina vänner. Så här sitter jag i ensam majestät i Happyvardag. Brasan sprakar lite hemtrevligt, ljusen är tända. Regnet smattrar mot fönsterrutorna och det viner lite i knutarna. Somliga är visst mer eftertraktade är andra……

Jag har haft en löjligt stirrig dag på jobbet där jag verkligen inte har uträttat en enda sak som jag hade tänkt. Så blir det ibland. Hemskjuts av sjuka elever (jepp, den servicen tillhandahåller Svettpärlan), skjuts av elever till pingishall, tvättat en liten elevs mössa och vantar som blivit smutsiga och som det gräts stora tunga tårar över, lekt elektriker  och däremellan fattat lite snabba beslut. Tror bestämt att det får bli några timmar ”på jobbet” ikväll – tur att man har fördelen att kunna arbeta hemifrån. Dags att preppa för middag som ska intagas efter diverse träningar och sedan fara mot innebandy för hämtning. Jag ber en stilla bön om att regnet inte ska fortsätta övergå i snöblandat (som det tyvärr ser ut som just nu). Jag har nämligen fått sommardäck på bilen…..

Kram Mia