Skolcool – att kunna hjälpa sitt barn i skolan

Jag minns hur min mor Anita satt och förhörde mig inför prov och redovisningar när jag själv gick i skolan. Hur vi tragglade såväl kemiska beteckningar, som glosor och människokroppens delar. Vi studerade blindkartor och jag skulle lista ut vad som var vad (och det där gick nog aldrig speciellt bra är jag rädd). Otaliga var de timmar hon lade på att hjälpa mig och jag vågar påstå att det där, det gjorde att jag alltid kände mig trygg och väl förberedd då jag vandrade iväg till skolan. Jag tror inte dagens barn/ungdomar behöver detta mindre än vad jag själv gjorde. Men i dagens skolsystem krävs det en något annorlunda föräldraapproach för att kunna hjälpa till på rätt sätt. Många av oss föräldrar är produkter av relativt betygssystem (dvs betyget 1-5), ett grupprelaterat systematiskt sätt att rangordna elever genom att mäta dem mot varandra där kvantitativ mätbar kunskap (rätt och fel och antal och fakta) stod i fokus. Numera har vi ett målstyrt betygssystem (dvs betyget A-F) där den kvalitativa och subjektiva kunskapen är i centrum. I detta system pratar vi om hur och varför, jämförelser och förklaringar, analyser och strategier. Som ni säkert förstår är det inte ens möjligt att försöka applicera vår tids kunskapssyn, läxhjälp och förhör på nutidens barn. Vi måste vara tidsenliga och hur är vi det då? Varmt välkomna till veckans Skolcool!

Självklart skall skolan ämnesinnehåll innehålla fakta och ämnesspecifika kunskaper som kartor, kemiska beteckningar, människokroppens delar, glosor och årtal mm, men skolan skall inte kontrollera just dessa saker. Skolan skall kontrollera att eleven kan använda och bearbeta dessa specifika ämnesinnehåll med hjälp av ett antal olika generella och intellektuella tankemönster. Givetvis skall eleverna genom skolans undervisning träna att tänka i dessa banor. Men du som förälder kan också bli en mycket viktig samtalspartner. Att låta ditt/dina barn redogöra för faktakunskaper är en god start. då detta är grundstenen för analys och förståelse. Utmana sedan gärna ditt/dina barn genom att ställa frågor av mer reflekterande natur. Exempelvis:

Varför?

Hur vet du det?

Känner du igen detta från något annat?

Vad ser du för likheter resp skillnader?

Om man ändrar följande ____, vad tror du då händer?

Att försöka locka in sina barn i en analytisk diskussion, istället för att nöja sig med en ”fråga-svarsstund” kring fakta är enormt spännande. Inte alla barn uppskattar detta inledningsvis och långt ifrån många kan utveckla denna förmåga på egen hand. Man kan behöva locka dem med spännande frågeställningar och tankar, kanske till och med påbörja resonemanget själv som förälder eller lärare. Just därför är det så viktigt att vi börjar redan med de små barnen. De behöver naturligtvis inte svara ”rätt” eller ens filosofera verklighetstroget, det man vill åt är ju att de blir vana vid den typen av frågor. Att det där sättet att förhålla sig till kunskap blir så naturligt som möjligt.. Ställt utom allt tvivel är att nedanstående kvalitetsord alltid är användbara:

jämföra, förklara, ta initiativ, perspektivtänkande, förståelse, hypoteser, kreativitet, medvetenhet, tankeprocess, generalisera, argumentera, uttrycka egna tankar och åsikter, variera, strategier, dra slutsatser, med säkerhet, reflektera, analysera, koppla ihop, använda, sammanfatta, ge förslag

Erfarenhetsmässigt kan jag meddela att detta sätt att läxläsa och ja, ta sig an hela kunskapsprocessen är sååååå mycket roligare. Kreativt, spännande och lätt att knyta an till vardagliga händelser både lokalt, regionalt, nationellt såväl som internationellt. Många är de familjemiddagar då vi genom åren har fört resonemang kring ovanstående och att idag se sin store son applicera detta ganska självklart i sina papers och rapporter på gymnasiet är riktigt härligt. Pröva folket!

Kram Mia

 

 

6 thoughts on “Skolcool – att kunna hjälpa sitt barn i skolan

  1. Vilket underbart inlägg! Jag är själv lärare på mellanstadiet och brukar skriva om lite tips till föräldrar, blandat med små historier om vad som hänt i klassen under veckan i mina veckobrev. Jag blir inspirerad att tipsa om dina frågor som ett stöd vid läxläsning i nästa brev till föräldrarna.
    Jättefin blogg! Jag följer.
    Helena

  2. Oerhört intressant Mia. Som alltid. Men jag känner mig så träffad ang. ”min gamla tids läxförhör”, som jag alltså använder mig av på döttrarna också. Så nyttigt att ta del av, och något som känns så självklart ”jaa, klart det är så det bör göras”. Tusen tack för tips, inspiration och vägledning köra Mia.
    Kram!

    • Åh tack Rosita, vad skönt att detta når fram. Eftersom det som allra tydligast mäts i ALLA (även de praktiska) ämnen i åk 9 är kopplat till ett analytisk, resonerande angreppssätt måste kommunikationen få stå i centrum. Om vi kan hjälpa våra barn till att helt naturligt uttrycka sin kunskap genom att förklara sig då når vi längst. Jag ska ge ett exempel – om eleven får en blindkarta kan man be den peka ut viktiga platser så som städer, angränsande länder, vatten, berg etc. Sedan kan man be dem förklara varför man tror att den viktigaste hamnstaden ligger just där den ligger eller vad man tror kan vara landets fördelar kontra nackdelar rent geografiskt. Be dem titta på ex floder och be dem förklara varför vattnet rinner just ditåt etc. Mycket spännande! Kram finaste du

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Current ye@r *