Första gången!

Det är mycket nu. Mycket första gången alltså. Nya milstolpar i livet försätter oss gärna i ett sådant tillstånd och för en kontrollneurotiker som den här rektorskan är det där inte helt enkelt. Jag tänker ibland (läs: ganska ofta) att förändringar och jag är ingen självklart bra kombo. Förutom kopplat till mitt jobbjag, ty där är jag något av en mästare på att bara förhålla mig till det som måste förhållas till. Men när det gäller det privata jaget möter jag förändringar med ett stort mått av skepsis, that´s for sure. Nåväl, det där med cocooning, som inte helt sällan far förbi i min hjärna fungerar inte fullt så bra i praktiken tyvärr, varför jag ganska ofta plötsligt bara befinner mig mitt i en ”första-gången-situation” och undrar hur i herrans namn jag hamnade där.

Att ha en 18-åring i huset innebär just en massa första gången som direkt slår över på hans ömma moder. Jag syftar här exempelvis på krogbesök, alkohol, körkort och i helgen har det ju blivit första egna bilturen till diverse olika ställen. Med hjärtat i halsgropen ser jag honom backa ut från vår uppfart och med öppen famn välkomnar jag honom hem med en djup suck av lättnad. Helgen har dessutom bjudit på första bilstädningen, första vindrutetorkarbytet, första fylla på spolarvätska och idag första tankningen samt första bilfärden till plugget i stan. Tillsammans med sin högt älskade moster laddade han i helgen ner parkeringsapp och har kollat upp var han bäst hittar parkeringar. Jag vet att han fixar det här, men jag kan ju aldrig sluta oroa mig. Undra om detta någonsin ska kunna kännas tryggt och lugnt?

Måndagskvällning och en bra dag på jobbet är avslutad. Här hemma brinner båda brasorna, mest för mys eftersom det är angenäma plusgrader och nästintill snöfritt här nu. Ikväll har TB träning och vi andra ska ta det easy. Kolla TV, fixa lite stryktvätt och skoljobb. 4 days to go…..Kram Mia

6 thoughts on “Första gången!

  1. Kan bara tänka mig hur hispig jag kommer vara när barnen här hemma tar steget in i vuxenvärlden bara genom att fylla en siffra som öppnar upp för det som du beskriver.

    Hujedamej , jag fryser nog tiden 😉

    Tänkte bara fråga en sak som du är välbekant med i skolansvärld.

    Får skolan vara utan en utbildad gymnastiklärare i tre månader ?

    Jag minns ifrån min skolgång att vi hade vår klasslärare som gympalärare i låg och mellanstadiet och sedan fick vi gympalärare på Högstadiet och gymnasiet. Som även hade oss i andra ämnen.

    Barnens gympa lärare slutade i julas och det börjar ingen ny förren i mars och en förälder i skolan vill anmäla att det inte finns tillräckligt med lärare på skolan och jag känner mig bara snurrig när snacket går om hur många lärare per elev osv det får vara.
    Har varit mycket mobbning på skolan det senaste och lärare som inte hinner med , sjukskrivs och slutar så det är lite rörigt.

    Fick höra av dotterns lärare att w

    • Usch ja, som tur är går ju den där utvecklingen trappstegsvis så…

      Det finns inget bestämt antal elever/lärare sett i ett nationellt perspektiv och jag har heller inte hört kommuner som skrivit in det i sina styrdokument. Det finns inte ens några nationella rekommendationer. Och tyvärr ja, man kan vara utan utbildad lärare länge – dock får ej en outbildad lärare tillsvidareanställas utan får bara verka som vikarie. Om man inte har en behörig lärare from 2015 får vikarien inte sätta betyg i de årskurser så skall göras – det blir rektor som måste skriva under aktuella betyg. Men rent teoretiskt kan man alltså vara utan behörig lärare länge. Stökigt blir det ibland och det klart att det kan påverka både stämning och annat i skolan och för eleverna. Hoppas innerligt att det där lägger sig….Kram Mia

  2. Jag ser fram emot sommaren med skräckblandad förtjusning, då får vi också en 18åring i huset. Eller vuxen som de säger 😉 På ett sätt skönt, men jag har också tänkt på det där när de ska ut själva i trafiken, krogbesöken.. huuaa! Men det blir säkert bra när man vant sig.
    Kram o ha en bra tisdag

    • Det är ju så vännen, man vänjer sig. Vill bara bli överbevisad om att de överlever första gångerna, sedan kan man kanske börja andas något. Hjälp! Kram Mia

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *