Skolcool – Centralt innehåll vs Kunskapskrav

Vad ska man syssla med på lektionerna i de olika ämnena och hur ska detta sedan kunna bedömas för att så småningom sättas betyg, är två mycket centrala frågeställningar i skolans värld. Så centrala att varje lärare du möter, varje rektor, ska kunna rabbla detta om man så väcker dem mitt i natten (hehehe hur många gånger har man inte hört detta genom sin egen skoltid, fast då var det vi elever som skulle kunna rabbla verb som styr dativ, kungalängden, kemiska beteckningar, multiplikationstabellen etc). Pay back time …Varmt välkommen till veckans Skolcool!

Principen i Lgr11 är enkel och solklar – faktainnehåll i undervisningen och kunskapsmål i ämnet är skilda saker. Faktainnehållet framträder under rubriken ”Centralt innehåll ”, vilket återfinns i varje ämnes kursplan och kunskapsmålen framgår såväl i kunskapskraven för betygen E,C och A samt i dess tillhörande matriser. Kunskapsmålen innebär att olika typer av ämnesinnehåll ska kunna användas för att exempelvis analysera förhållanden och leda till att eleven utvecklar kompetens att föra olika typer av förklarande och argumenterande resonemang. Det här innebär mina vänner, att när faktakunskaper inte är kunskapsmålet  är det ju inte faktakunskaper vi skall kontrollera då bedömningar skall göras och betyg sättas. Viktigt att poängtera att det är alltså inte heller det ni som föräldrar skall syssla med då ni ska hjälpa era barn alt förhöra dem. Är ni med? Här kommer en förklaring till….

I kunskapskraven står det exempelvis så här:

”Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända situationer på ett i huvudsak fungerande sätt.” (Matematik betyg E åk 6)

”Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang samt använda etiska begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.” ( Religion betyg E åk 9)

” Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt med viss språklig variation” (Svenska betyget E åk 6)

” Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, bidra till att skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument eller digitala verktyg pröva hur olika kombinationer av musikaliska byggstenar kan forma kompositioner som har en i huvudsak fungerande form.” (Musik betyg E åk 9)

(Stegringen till betygen C och A handlar sedan inte om nya förmågor utan ett förfinande av de redan nämnda. Exempelvis istället för ” huvudsak fungerande sätt” via ”väl fungerande sätt” till ”mycket väl fungerande sätt” eller ”med viss språklig variation” via ”förhållandevis god språklig variation” till ”god språklig variation”.)

Med detta som bakgrund förstår ni säkert varför jag helt frankt påstår att ett prov, som avslutning på en kurs och som skall leda till bedömning alt betyg, som enbart innehåller vanliga faktafrågor (glosor, kemiska beteckningar, blindkartor, kroppsdelar, årtalsbenämningar etc) är helt värdelöst ur bedömningshänseende- ty faktakunskaper är inte kunskapsmålen längre. Det var det då vi gick i skolan, men så är alltså icke fallet. Varför så många lärare fortfarande envisas med den typen av uppgifter är för mig en gåta – varför ödsla så mycket dyrbar tid för eleverna att plugga till något som ändå inte mäter det det ska. Enligt Lgr11 måste vi börja i en annan ände. Vi måste uppehålla oss kring frågeformatet och vad som är vettiga slutprodukter (prov, redovisningar, förhör etc). Bara för att vi inte ska mäta/bedöma/betygssätta faktakunskaper och ämnesinnehållet innebär det förstås INTE att vi INTE ska undervisa om det. Tvärtom! Utifrån det centrala innehållet måste vi självklart undervisa om såväl kemiska beteckningar som grundämnen och dess egenskaper, om glosor och dess betydelse samt användningsområde, om platser och lägesförhållanden och storleksrelationer och livsmiljöer, om viktiga årtal och den historiska referensramen, om kroppsdelar och dess funktioner likväl som om grammatiska strukturer och stavning. Självklart måste vi också i vår undervisning beröra saker som likheter och skillnader, orsaker och verkan, resonera om samband och dra slutsatser, använda alla de ämnesspecifika begreppen vi lärt oss genom att förklara och ge exempel, uttrycka ståndpunkter, jämföra, pröva idéer och formulera såväl frågor som teser. Hur man gör detta står varje lärare fritt. Man kan ha genomgångar eller visa film, använda instuderingsfrågor eller utföra katederundervisning, ha diskussioner eller flippa klassrum. Man kan arbeta ämnesspecifikt eller tematiskt/ämnesövergripande – åldershomogent eller åldersblandat. Vi har ett fantastiskt handlingsfrirum att spela med som ni säkert förstår. Men det som ska kontrolleras för bedömning och betygssättning är aldrig faktakunskaper och ämnesinnehåll, utan hur väl varje elev använder sina ämneskunskaper för att ”kunskapa” med dem. Det riktningen får aldrig gå förlorad.

Med denna info förstår ni säkert att det inte är möjligt att som förälder hjälpa sitt/sina barn genom att korsförhöra dem på faktakunskaper. Vi måste ställa de rätta frågorna för att hjälpa dem att förädla sina färdigheter att ”kunskapa”. Hur gör man det då?….Tja, nästa vecka ska jag ge lite konkreta tips kring det. Med detta sagt hoppas jag också att precis varenda lärare och rektor förstår att Lgr11 måste tolkas och förstås som en helhet och sedan varje del för sig. Till att börja med vore det nog högst lämpligt att alla verksamma i skolans värld verkligen läser in sig på Lgr11. 2011 infördes alltså ett nytt styrsystem med såväl ny skollag som ny läroplan med tillhörande kunskapskrav som ett nytt betygssystem. Det är naturligtvis aldrig enkelt att byta styrsystem, ändra inriktning eller applicera ett nytt tankesätt men valet att just av den anledningen låta bli är förstås aldrig godtagbart. Låt mig säga så här, utan att slå mig själv för bröstet, jag kan min sak. Jag vet både vägen och målet. Jag har analyserat, reflekterat och lyft på en väldig massa stenar. Tvingat hela min härliga personalgrupp att göra detsamma. Har det varit enkelt? Jag svarar själv, inte ett dugg. Det har varit hårt grått arbete. Det har varit både svett och tårar. Väldigt högt till tak ibland och krypgrund ibland. Utan omsvep kan jag meddela att det säkert har funnits dem som förbannat min existens, ty det är ju alltid lättare att göra precis så som vi alltid gjort förut. Men vi har tagit oss ut på andra sidan – vi på Svettpärlan alltså. Vi har insett att det är stört omöjligt och helt galet fel att försöka använda sig av kvantitativa mätmetoder i ett kvalitativt betygssystem. Att skolan av idag handlar om att vi som lärare ska leta bevis för vad elever kan och inte tvärtom, dvs vad de ännu inte kan. Vi ska uppmuntra, stödja och formativt vägleda dem framåt mot det yttersta av deras potential – inte såga dem och på förväg begränsa dem genom att fokusera på form istället för innehåll, fakta istället för färdigheter, slutprodukt istället för vägen som är mödan värd. Spännande, mina vänner. Åh, vad jag älskar mitt arbete som pedagogisk ledare…..

Torsdag, snöovädret fortsätter som en enda lång följetong här i den blekingska Happyvardagen. Taxi3 är in charge, helghandlingen är utförd och övningskörningen likaså. Fysiskt har rektorskan utfört kroppsarbete med såväl skottning som vedinbärande, dock inga gångna eller skidade kilometrar.  Middag har idag intagits på flera olika tidpunkter för att matcha allas önskemål, behov och krav på att lösa situationer – för somliga har det ännu inte blivit något ätbart. Tur att det inte drabbar någon smalis, utan hon som kan behöva lite svält. På återhörande. Imorgon är det fredag och jag hoppas att många bitar skall falla på plats under dagen. Håll tummarna! Kram Mia

 

2 thoughts on “Skolcool – Centralt innehåll vs Kunskapskrav

  1. Jag är så glad att jag har vuxna barn. Just det där med läxor är så tråkigt! Tjat och gnäll och inte kunde man hjälpa dem. Jag får nästan allergisk reaktion bara jag går in i en skola! 😉 (Mina barn, iaf tre av dem, är inte likadana!)

    • Åh vad trist söta du……Själv älskar jag ju skolan och har vigt mitt liv åt att fler ska kunna känna så. Kram och god fredag sötnos

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Current ye@r *