Anonymitet…..

…..är just idag hett efterlängtat. Åtminstone i min bloggsfär. Idag hade jag verkligen behövt skriva av mig en hel mängd ledsamhet, irritation och ilska. Och det går ju inte. Inte här…..Så jag ber att få återkomma. Återkomma när känslan av att fullständigt skickaneras har bearbetats. När jag har lyckats landa i känslan av att oskyldiga anklagas, att problem alltid existerar hos någon annan (läs oss) och att vi är komplett imbicilla, värdelösa och handlingsförlamade. Och att det bara existerar rättigheter och inga skyldigheter – de nada didelidozip. Tänk att man kan inbilla sig att man i 15 år har drivit en skola framgångsrikt och i själva verket är man en fullblodsidiot som uppenbart inte gör något rätt. Så den ledsna, besvikna och högst uppretade rektorskan väljer att logga ut och dra sig tillbaka istället.

God natt folket……

8 thoughts on “Anonymitet…..

  1. Åh det finns så många avundsjuka människor som inte har något liv, skit i dom! Vis av erfarenhet vet jag att du & dina kollegor gör ett fantastiskt jobb!! Kramar i massor ❤

  2. Mmm – livet blir tufft för dem som plötsligt ska inse att det faktiskt finns skyldigheter också. Tycker det är lite av ett generellt problem vi har i samhället, många som alltsom oftast lassasr över ansvar och problem på någon annan, utan att ens reflektera över vad eget ansvar.
    Nu är det dax att plocka fram alla de där fina mailen/breven/bevisen du fått genom åren Mia, som visar att det du gör uppskattas av så himla många. Kram!!!

  3. 15 år Mia x X antal elever som i sin tur kommer föra vidare de grunder de växt upp med genom en fantastisk skolgång under din ledning.
    Glöm inte detta när du möter på de som inte ser längre än näsan räcker.
    En stor kram och styrka hittar man alltid i motgångar så jag vet att du kommer segrande ut på andra sidan vännen.

    • Åh, vilka härligt peppande ord vännen….. Det är sant. Man borde inte ta åt sig, men när lärare som verkligen vänder ut och in på sig själva samt oskyldiga andra elever anklagas – då mår jag fysiskt illa och blir så upprörd.
      En fot framför den andra så fortsätter vägen….I know!
      Kram Mia

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Current ye@r *