Snuvad på konfekten….

De senaste dagarnas hausse om det inkommande snöovädret i kombo med storm och därmed en klass2 varning, har liksom avstannat. Tyst, ja väldigt tyst har det blivit. Bortsett från den envist och ihärdigt vinande blåsten som gör att precis allt skallrar i vårt hus (dock inte knäna på rektorskan, vilket jag inte ännu har bestämt mig för om jag ska gilla eller sörja).  Så när som på det så är det tyst. Och SMHI har ju haft fel förut, dock är det min absoluta uppfattning att deras felprocent måste vara långt högre (eller säger man större om felprocent?) under sommarhalvåret. Just nu verkar det som om snöovädret har strandat mellan Bornholm och den polska kusten……Som det kan bli! Så det ser alltså inte ut som nedan…..

Tja, vad är väl ett oväder? Det kan ju vara alldeles förfärligt trist och svårt och jobbigt. Eller alldeles….alldeles förfärligt mysigt. Hur eller hur…..Här i Happyvardag hade rektorskan preppat för värsta anstormningen, nästan i krigsberedskap som maken så nice uttryckte det. Så nu har vi en ryslig massa mat att göra av med innan jag får närma mig en affär igen och det mina vänner, det blir ju en utmaning i sig. Värmeljus har vi minst en årsförbrukning kvar av och veden klarar sig nog här inne i flera dagar nu. Vad i herrans namn ska jag nu hitta på att göra? Hehehehe!

Tisdagen har alltså bjudit på vab och till att börja med verkade Gabriel vara sämre idag, men vips vände det straxt innan lunch och nu är han riktigt…riktigt normal faktiskt. Skönt! Dagen har ägnats åt golvstädning och sedan allt preppande för ovädret. Lägg därtill författandet av en ”Arkiveringsskrift” till skolan så kan ni säkert själva förstå hur kreativ jag har varit. Not! Höll på att dö tristessdöden mitt i skrivandet….Men nu är det gjort och det är väldigt skönt. Kvällen bjudet på soffhäng och Taxi3-uppdrag. Imorgon kanske vi drar till skola och jobb (eh, det är väl samma sak eller?) igen. Längtar!

Kram Mia

En vabbande moders tankar

När barnets ”sjuka” inte kommer så där pang, plötsligt, just på rödbetan utan mer är frukten av en längre tids envisa förhoppning om att det skall gå över, då kan man ju inte säga att man är förvånad precis. Eller att man inte riktigt kunde se det komma. Det verkar ju liksom lite dingdongDaisy över det. Och vem vill framstå som lite crazy? Nä, man får väl helt enkelt ganska lågmält konstatera att det var ganska väntat. Att vi försökte hålla det stången. Tja, att familjen Happyvardags enträgna ”friskdans” helt enkelt inte bet. Det är så man får säga en dag som denna…..

Liten krasslig Gabriel kom inte till ro förrän klockan 02.30 inatt och sedan var han i det närmaste oväckbar lagom till vi skulle skjutsa TB till bussen imorse. Rektorskan själv såg vid det tillfället ut som om hon hade kudden kvar i fejjan – håret på ända, väldigt svåröppnade ögon och så en likblek hudton på det = riktigt hot chica med andra ord. Dagen har, som ni säkert förstått, spenderats på hemmaplan – något av en evinnerlig tur för samtliga inblandade parter. Att vabba med en snart 7-åring är dock verkligen a piece of cake kan jag upplysa alla småbarnsföräldrar om. Lite dutt och gull, lite myspys i soffan och så lite service iform av mat, glass och dryck. Inget bära, bära, bära, bära ledsen och övertrött liten bebbe. Inget gissa-vad-som-gör-ont-på-barnet what so ever. Bara en enkel upplysning som tröst för er därute….

Vi har alltså haft en ganska mysig dag. Just nu sitter vi framför brasan med lite olika pysselböcker där det övas bokstäver och siffror, mattetal och små läsord, teckningar som ska färgläggas och klistermärken som ska in på rätt sidor. Lite skoljobb har jag hunnit med, likaså en del hushållstrix. Och så lite vilande av ögonen framför Toy Story triologin (älskar de filmerna…). Känner mig nästan lite påfylld och det känns minsann inte så lite lyxigt att få sådan go tid tillsammans. Så när måndagen nu snart övergår i kväll laddar vi för ett nytt oväder som skall dra in över oss under natten till imorgon. Det är klass 2 varnat för hård blåst i Skåne och Blekinge och upp till 3 dm nysnö som ska falla (ja, eller falla och falla- piska in från sidan är nog en mer korrekt beskrivning). Veden är inburen, mat hemhandlad och värmeljus i mängder framplockade. Lösa saker i trädgården säkrade och bilarna parkerade för att lätt kunna få ut snöslungan. Håll tummarna för oss….

Kram Mia

Soccermum says……att känna fotbollssuget

Har man fotbollsspelande söner råder det ingen sysselsättningsbrist – vare sig för dem eller för oss som föräldrar. Och jag skulle banne mig inte kunna  tänka mig något roligare. Det är inte sällan jag skänker en tacksamhetens tanke till den makt som regisserat mitt liv till detta stadium, ty fy farao för att behöva sitta av tiden i en ishall, en friidrottsarena eller på ett ridhus. En simhall skulle jag möjligen kunna stå ut med. Att helgen har ägnats åt fotboll i olika former behöver jag därmed säkert inte förtydliga på något annat sätt.

Match för TB igår, massa fotboll i trädgården för Gabriel på em och så en härlig match på tv:n. Tyvärr blev Gabriels träning inställd imorse och han grät verkligen krokodiltårar – som han har tränat hela veckan för att få visa sin tränare Daniel att han har lärt sig klacka (och i jakten på den kunskapen skjutit ner så mycket vi har längs bord, bänkar och väggar hemma). TB ställde dock upp som ”fotbollstränare” ute i trädgården och vips var detta lämnat till historien. Eftermiddagen har ägnats åt ny match för TB och själpåtaget bollkalleuppdrag för Gabriel. Lägg därtill lite spel med kompisarna Eskil och Nelio och vi fick med en nöjd kille hem. Nu visar tv:n fotboll och golf (zapparnas konung är igång) och i Gabriels rum pågår någon typ av turnering med FIFA på Wii. Så visst lever vi fotboll här i Happyvardag och vi stavar bara till försäsong ännu. Och när jag sprang där på konstgräset, förvisso iförd skidkläder som skulle matcha en Skinnarmoexpedition enligt min älskade make, fick jag en sådan enorm längtan efter att spela fotboll. Inte leka med Gabriel. Inte lattja lite sådär. Jag menar verkligen spela fotboll. Pau riktit (blekingemål för på riktigt). Så till den grad sugen att jag drog iväg ett skott på halvvolley som precis strök ansiktet på den lille målvakten. Huuuu!!!!Hjälp! Rackans att man ska vara så gammal…..Eller tur det kanske?

Nä, det är inte direkt ”scoring conditions” ännu med minus 3, isvindar och mer snö på väg men det faktum får vi bara välja att förhålla oss till ett tag till. För det är det värt. Den där dagen man får gå på gräs för första gången. Den där känslan när man spelar i shorts och tröja, istället för långkallingar, underställströja och vantar/mössa. När det är seriepremiär och serien drar igång. Det är då jag ännu mer ska längta efter den tid som flytt och numera bara älska att vara en soccermum….

Happy Sunday folket. Imorgon sparkar vi igång en ny jobbevecka och jag håller tummarna för att Gabriels förkylning ska stanna vid just en nätt liten förkylning. På återhörande. Kram Mia

Fulltankad

Helgen har inte nått mer än lördag eftermiddag och vi är redan fulltankade med frisk luft. Det är en härlig känsla – den trötthet som frisk luft faktiskt ger. Här somnade liten Gabriel precis då hinderbanan skulle gå av stapeln i Gladiatorerna igårkväll (och gissa om han blev överumplad och överlycklig då han fick på reprisen idag) och det innebar att kvällen inte heller blev sen för rektorskan. Klockan på alarm 06.10 idag och jag kan säga att det var friska minus 10 när vi for till matchsamling för TB. Match redan klockan 9.00 mot Karlskrona Boys och i takt med minutrarnas gång sken solens strålar allt skönare. Tyvärr förlust mot detta seniorlag, men bitvis riktigt bra spel. TB var nöjd med sin insats och kroppen verkar svara fint just nu. Gott!

Resten av lördagen har bjudit på slapp, brasmys och en långpromenad för Milou och mig. 8 km och lite trix med post samt blommor hos svärmor och svärfar. Solen värmde gott och vinden var inte lika bitande kall. Nu har hela familjen samlats i soffan för att kolla Arsenal mot Swansea – en sann upplevelse att följa idrottsevenemang med denna galna idrottsfamilj. Efter matchen väntar cajunkotletter, stråpotatis och pepparsås till grabbarna och en krispig sallad med blandade räkor till mami. Lite film, lite golf, lite smågodis och en glassbytta – så avslutar vi nog denna påfyllande, härliga lördag. Hoppas ni har det lika skönt vänner……

Kram Mia

Att skära sig….

Somliga människor bör hålla sig så långt ifrån knivar och andra kritiska (som i lömska) köksmaskiner som möjligt. Rektorskan tillhör garanterat den skaran ”somliga”. Då maken legat i flunsan i veckan, fick rektorskan hoppa in i köket. Och visst, vissa saker klarades av med bravur….andra med lite större frågetecken. En skalkniv placerade jag snyggt rakt ner i fingret – ett rakt och ganska stiligt snitt faktiskt. Några minuter senare passade jag på att köra av ena fingertoppen i en vass mandolin – lite mer gojsigt och osnyggt. Helt klart en ny kryddning i salladsbuffén. Hahahaha…..

Så idag har jag varit lite vingbruten som mor brukar säga. Att klara av sina dagliga behov och arbetsuppgifter med bandagerade pefingrar är ganska klart lättare sagt än gjort. Pilla reíjer, laga ,mat, diska och duscha med smurfblå handskar är en helt ny upplevelse. Detta till trots…..vi har just nu avnjutit lite lime-och chilistekta tigerräkor med ailoi och lite surdegsbaguette. Mums! Nu samlar jag visst kraft inför den stundande hinderbanan.

Happy Friday folket…..Kram Mia

 

Skolcool – Pedagogstatus!

Det fanns en tid då det fanns ett likhetstecken mellan ”lärare” och ”hög status”. En tid då det lärare sa och gjorde var sanning, ett slags rättesnöre, inte bara för de yngsta eleverna utan också för elevernas vårdnadshavare. En tid då skolan nästan var navet i samhället – en institution som ingen funderade på att ifrågasätta. Och hur vi tog vägen via ”troligtvis sant” och ”man är kanske inte nöjd med precis allt men…” till att ”experterna finns utanför skolan” och ”det är klart att vi har rätt att kräva att få igenom vår vilja”, det är inte helt lätt att förstå.I en tid då ”skolan” verkar vara svaret på samhällets alla tillkortakommanden, kan jag meddela att vi som är verksamma i i skolans värld snart vänder ut och in på oss själva i jakten på att vara alla till lags. Det är inte sällan man önskar sig lite extraordinära skills och ett och ett annat trollspö. Och vårdnadshavare som frågar hur vi har tänkt, istället för att kritiskt ifrågasätta oss. Varmt Välkommen till veckans Skolcoola hemlis!

Jag önskar mig (och alla andra som arbetar i skolans värld) mer status, mer förståelse och mer förtroende. Jag önskar att fler vårdnadshavare, politiker och tjänstemän skulle våga lita på oss och vår förmåga att veta vad?, när? hur? och vem? Jag önskar att vi någongång skulle kunna få en längre sammanhängande period av arbetsro. Amen! Jag ber er läsa Jenny Strömstedts krönika (i Expressen ). Det är en härlig känsla i ”pennan” hos den kvinnan…..Kram Mia

 

”LOT-avdrag – för lärare som offrar sig för framtiden

Studentmottagningar och avslutningskonserter står som det iskalla försommarregnet i backen. Inte ens min svenskamerikanska ungdomsvän har tid att prata i telefon från det välmående samhället norr om Los Angeles. Hon har just bakat 157 brownies som ska transporteras till barnens skola där det är ”Uppskatta läraren vecka”.

Alla föräldrar, läs mammor, pyntar klassrummen med blommor och låter barnen skriva hyllningsdikter för att lärarna ska förstå att utan dem blir deras barn inget. I just denna kommunala skola ställs det höga akademiska krav på kollegiet. Å andra sidan får de en ständig respekt tillbaka, samt några relativt meningslösa men trevliga girlanger.

I Sverige samlar vi till en flaska olivolja en gång om året (kvar från klassreseförsäljningen). Sen blir vi förbannade på allt de inte gör.

Till exempel bör lärare alltid skicka veckobrevet på kvällstid så att det inte försvinner i dagens mejlflod, samt se till att få läskvitto. De som inte öppnat dokumentet ska gärna påminnas inför matsäcksdagar trots att det för säkerhets skull satts upp plakat på entrédörren med 300 punkter stor text.

 

Försvunna ytterplagg är ett läraransvar och om barnet inte dyker upp på skolan på utsatt tid, alltså barn äldre än tretton, är ett omedelbart telefonsamtal till båda vårdnadshavarna en så kallad hygienfaktor som en revisorspappa uttryckte det. Trots att barnet har mobiltelefon och bör kunna kontrollera av nyss nämnda nära vuxen.

Mobiltelefoner är för övrigt ett gissel som måste konfiskeras – av lärarna som ändå får förstå det nödvändiga i att avsätta tio minuter av varje lektion åt telefonhantering. Lärarna ska självklart sörja för att barnen får tillräckligt med rörelse, musik, konst och ekologisk mat. Rimligt är också att barnen lär sig simma, trä på en kondom, ta sig upp ur en isvak samt sy stjälkstygn innan de fyller femton.

Allt detta ska dessutom betygssättas enligt en ny skala som får föräldrar att ringa långa förvirrade samtal på kvällstid när läraren egentligen hade tänkt glo tio minuter på Sverige-Island. Kanske handlar samtalet om matrisen för skriftliga omdömen till exempel i slöjd: ”Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon miljöaspekt väljer eleven tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val. Eleven kan i slöjdarbetet utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial”. Ett kryss där är tydligen betyget C. Jaha? Varför inte B? Nähä.

 

Att lära ut värdegrunden i ett demokratiskt samhälle känns verkligt viktigt. Men det är här gränsen mellan föräldraansvar och lärarens uppgift blir ännu luddigare. Enligt lagen har skolan skyldighet att få stopp på nätkränkningar som har anknytning till skolan, även om de sker på fritiden. Nu menar skolinspektionen att lärarna ska ut och surfa på Fejjan samtidigt som de rättar 30 uppsatser om Antiken, för att ha koll på drabbade elever och mobbare. Mulitasking by tvång.

Vuxna bör visst finns där unga är. Men, lätt andfådd efter den långa uppräkningen av läraråtaganden, ställer jag samma fråga som skolfolk ställt sig länge: Själva plugget då?

Lusten att förmedla kunskap om stenåldern och Ludwig Wittgenstein, algebra och sillens inre organ? Hur ska den få tillräckligt med näring när pedagogen är upptagen av att ge kramar och ramar och skriva VAB-intyg? Nej, just det. Regeringen har visst insett att intygsskrivande är ett ineffektivt sätt att jaga fuskare och vill befria lärarna från just den uppgiften.

Men varför inte strippa arbetsbeskrivningen lite till? Eller helt enkelt ge skolorna råd att återanställa rejäla elevvårdsteam med kuratorer, psykologer och massor av fritidsledare som kan vara bryggan mellan abdikerade föräldrar och pedagoger som inget annat vill än att barnen ska lära för livet.

Eller så går man motsatt väg och inför LOT-avdrag. Lärare Offrar sig för Framtiden. För en skatterabatterad peng kan lärarna erbjuda både hemtransport av barn från skola samt socialt arbete i hemmiljö.

Jag proklamerar härmed en ständigt pågående ”uppskatta läraren vecka ”. Låt stå!”

Tidningsrubriker

Maken och jag har en förkärlek till att leka rubrikleken då vi läser tidningar av olika slag. Denna lek finns i två varianter och går ut på att att den ena läser antingen innehållet eller rubriken och den andre gissar då antingen rubriken eller innehållet. Särdeles kul att köra denna lek om det handlar om ”Se och Hör” och andra tidningar i den genren. Imorse dök det plötsligt upp en rubrik i lokala blaskan som inte lämnade sådär våldsamt mycket åt fantasin. En rubrik med ett ord som jag har så svårt att förlika mig med i både tal och skrift. Nog för att den kan vara högst intresseväckande och nog så lösnummersäljande, men usch…..Kalla mig gärna pryd. Och gammalmodig. Men nej, den där första sidan gillade jag verkligen inte….

Lillördag och idag är det körledigt för Taxi3. Ganska välbehövligt om jag får säga det själv. Maken ligger hemma i en ilsken influensa så idag har jag jobbat som en galning för att kunna kocka imorgon.Det blir en het Gulasch och nybakad baguette. Tack söta Lasse och Nettan för hjälpen i köket idag. Väl hemma tog jag Milou med mig på en långpromenad hem till svärmor och svärfars hus. Lite post, lite trix och så ljus och sol och frisk luft. Lovely! Nu har familjen intagit lite middag och kvällen skall ägnas åt tvätt, fotbad (TB) och lite soffhäng. Hoppas ni har det fint vänner…..

Kram Mia

Spara vs Slösa

Är det någon mer än jag som kommer ihåg dem? Spara och Slösa i Lyckoslanten? Och vem är i sådana fall du? Själv är jag nog mer åt Spara-hållet än Slösa, men för att vara helt ärlig skulle jag tro att jag även här är något av en periodare. Jag shoppar i shok helt enkelt och däremellan kan jag vara helt ointresserad. Min förkärlek ligger definitivt mot skor och väskor, kläder och inredning något mittemellan och ganska ointressant är smink, hår-och hudvårdsprodukter mm. Min riktigt slösaktiga sidar handlar definitivt om den vardagliga mathandlingen,d är jag mer än gärna fyller upp kyl, frys och skafferi till bristningsgränsen – en egenhet som maken irriterar sig rejält på.

Så när 2013 gjorde entre bestämde jag mig för att bli lite mer återhållsam. Att inte handla precis varje dag och att se till att merparten av inhandlad föda intages och inte slänges. Det har faktiskt gått riktigt bra och trots att vardagens mat ofta består av left overs och lite gott och blandat (inte godissorten alltså), så äter vi inte på något vis sämre än innan. Och jag känner mig inte så lite nöjd med mig själv…..

Tisdag och idag smet jag hem vid 13 eftersom gårdagen var gigantiskt lång och kvällen ikväll skall ägnas åt pedagogmöte. Lite handling och hemtrix, innan jag snörade på mig skorna för en promenad med Milou. Och om jag inte nu visste bättre så skulle man kunnat tro att det var riktigt skönt ute – nästan vindstilla och sol. Skenet bedrar, tyvärr. Minus 14 inatt sätter tydligen sina spår. Hu! Nu vankas det lite käk till familjen – själv var jag riktigt sparaktig idag när Allra Käresta Syster försåg mig med godaste salami- och briepajen till lunch och jag är fortfarande mätt. Thank´s Sis.

Kram Mia

Fryspunkten i pannan!

Ni hajar vad jag åsyftar va? Ni vet den där punkten som plötsligt kan bli sådär iskall vid intagandet av en härlig Frozen Margarita, eller för all del en läskande Slush, så att man blir nästintill paralyserad. Jag minns en alldeles speciell kväll, en midsommarafton i Detroit. Året var 1994 och maken och jag spenderade sommaren på plats i USA med fotbollsVM som höjdpunkt. Vi besökte Pontiac SilverDome, såg Sverige slå Ryssland med 3-1 , dansade, kramades med spelarfruar/ledare och sjöng att Schwartz är Gud. Efter matchen firade vi med kompisPeter (fotograf och några av hans kollegor), då Mr Hyttfors föreslog en Bubblegum Margarita. Och eftersom landet var USA var den som ni säkert förstår en Bubblegum Margarita Big Style. Och japp, fryspunkten uppnåddes…aouch! (Lånade en bild av finaste Lotta som precis varit i Florida…)

Idag blev fryspunkten mer utspridd, om man säger så. Det blåser fortfarande isvindar och idag förärades vi dessutom med minusgrader, nämligen bestämt 4 sådana. Och har man hund måste det promeneras. Gym och spinningcyklar och löpband i all ära, men se där går man miste om naturens små hinder, eller prövningar om man så önskar. Så 8 km mestadels motvind med inslag av sidvind med kastbyar senare kan man konstatera att fryspunkten fördelades mellan ögonbryn, kinder, näsa och läppar. På mig alltså, har ännu inte lyckats få ur Milou hur det kändes för honom men….Någon jag känner har sagt att motvind ger starka ben och jag brukar alltid lägga till: ”och starkt psyke”. Så efter dagens alla pluseffekter med min kropp i rörelse ser jag framför mig hur himla enkelt det kommer att vara iförd löpartajts, tischa, solglajjor och mina älskade FiveFingers sådär i slutet på maj – när solen värmer skönt och det endast då och då sveper förbi en liten bris. Det är då jag fullkomligen kommer att sväva fram. Hahahaha wish!

För övrigt har jag haft en helt fantastiskt skön helg. Perfekt balans mellan catch up (både jobbmässigt och hemma) och en lagom slapp och go stämning. TB´s lag vann med 3-0 igår och han fick spela en del. Han stortrivs verkligen – Gabriel var enormt på hugget vid dagens fotbollsträning och även han verkligen stortrivs i sitt nya lag. God mat har ätits, brasorna har värmt oss gott och soffan har socialiserats. Nu ska vi snart fixa ”himma-pizza” och jag gissar att det blir en skinka och Peperoni till TB, en plain cheese till GB, en extra allt till maken och en Frutti di Mare till mami. Mums! Så därmed är batterierna laddade och jag känner mig både påfylld och redo att ta mig an en ny vecka. Den känslan är verkligen oslagbar…..

Kram Mia

Undra om han visste vad han gjorde…..

….den där pappan, när han med avsikt att slippa fara till TV:n tur och retur ett okänt antal gånger/dag lärde lille Gabriel hur man ändrar kanal med fjärrkontrollen. Undra om han förutspådde detta?

Undra om han har någon strategi för hur själva återtagandet av makten skall gå till? Själv är jag mest orolig för vilka andra knappar Gabriel ska komma åt och därefter lär väl tv och boxar och spelkontroller leva sina egna liv. Jag har med all önskvärd tydlighet meddelat att jag tar min hand från kanalbyten och fjärrkontroller – får magknip bara jag tänker på det nämligen.

Stormiga isvindar här i den Blekingske skärgården idag, faktiskt än värre än fredagens. Vi tog sovmorgon och låg sedan kvar och surfade runt med laptopen och ipaden. Milou och jag tog en timslång promenad innan frulle och man kan säga att jag var väl avkyld då jag kom hem igen. Lagom vid lunchtid var det dags för TB´s fotbollsmatch – ännu en helg med a-laget och det blev 20 minuters matchtid. Se, pröva och lära. Oerhört värdefullt! Tänk att det finns ledare/tränare som Daniel, Thomas och Roffe. I´m impressed! När vi kom hem igen, Gabriel agerade nämligen bollkalle matchen igenom och spelade själv på plan i halvlek, hade maken tänt brasorna. Så här hänger vi nu i värmen. Till kvällen skall det serveras hemgjorda nötfärsburgare (utan inslag av hästkött) till make och TB samt torskrygg till Gabriel och mig. Lite goda tillbehör som nybakat hamburgebröd, pommes, en krispig sallad samt en hel del annat smått och gott som visst blev över igår. Hehehehe…Alltid så när rektorskan måttar maten. Hehehehe….

Och jag meddelar endast på detta sätt att vi inte kollar Mello ikväll, men väl livesänd golf och med all säkerhet ett och ett annat idrottsevenemang. Hoppas ni alla har en härlig lördag….Kram Mia