Sommartider hej hej sommartider…..

Att gå och lägga sig i vintertid och vakna upp i sommartid kan vara det bästa konceptet ever. OM bara naturen lydde klockan, om man säger så. Och jag kan väl inte påstå att jag närde några högre förhoppningar om just detta då jag kröp ner i loppelådan i natt. Detta till trots, jag vaknade i alla fall i morse av att solen kittlade mig på näsan. Morgonmediterade i bädden och försökte sedan fundera ut om maken ställt om klockorna innan han kojade sig. Prisa Gud för självomställande mobiler nuförtiden……så den där funderingen kunde jag ju släppa rätt snabbt. Smög upp medan resten av huset sussade sött och fick därmed en god stund till ostört arbete, en påskdag till trots.

Gabriel kom upprantandes klockan 09 (sommartid alltså) och TB väcktes 9.30 (även detta sommartid). Tänk att det fanns en tid då omställandet till sommartid, eller för all del vintertid också, kunde försätta alla rutiner ur spel. Det märks att även liten son börjar bli stor. Fotbollsträning för GB 11.30 och samling för bortamatch (fotboll) för TB 11.50. Återvinningen, lunch och sedan en långpromenad med vovvarna. Vid hemkomsten hade maken fixat altanfika och gänget lekte i trädgården. Mami satte sig i lä och vände nobban mot solen. Underbart skönt! Och minsann, jag tror Gumman Tö har tagit med sig en hel del sbö under dagsmejan idag. Mer säger jag inte för då öppnar sig väl himlen med värsta snöfallet igen. Vinst för TB´s lag med 5-1 och han var nöjd med sin egen insats. Nu kollar vi fotboll på Viasat Sport och snart skall det grillas hemgjorda nötfärsburgare och frittas lökringar. Sen intar vi mysläge igen. Ledighet is da shit! Och om ni undrar om jag höll shoppingklickfingret i schack igårkväll så måste jag erkänna ett nej….2 av 3 auktioner vunna. Nice!

Kram Mia

 

Fördomar eller….

….. helt enkelt bara eventuellt lite förutfattade meningar. Om stora bilar i allmänhet och stora, svarta bilar i synnerhet. Och nu menar jag inte alls stora, svarta bilar som i betydelsen vräkiga och dyra bilmodeller. Inte heller menar jag idag en van, skåpbilar eller i truckutförandet. Nä nä, jag menar mer typen hög modell, liten förardel och ett stor svart lådliknande föremål baktill. Kan tyvärr inte förklara det bättre än så….Tycker ni att det verkar som om rektorskans särskilda fallenhet handlar om bilar, eller?

Så till dig/er som framförde ett fordon av denna karaktär idag och som uppenbart drabbades av ett litet synfel och missade damen med väldigt olivfärgad jacka (jaja, den var det innan…) och en liten hund vid sin sida. De två som spankulerade där sida vid sida på gång/cykelbanan, på väg hem och som på håll absolut inte kunde missta sig på bilen som kom farandes väldigt mycket emot dem. Bilen som gjorde en nätt liten omkörning på 70-väg och passade på att ta med sig en hel snödriva full av snömodd och annat gojs av bara farten. Och som dumpade den snödrivan rakt i fejset på den ovanbeskrivna damen och hennes hund. Eftersom just du/ni inte valde att stanna och kolla till oss vill jag bara berätta att vi är ok. Att stenen, som var ett av flera gömda föremål i snödmodden, bara touchade en sidan av mina Oakley solglajjor. Förvisso såg den till att de numera kan tituleras obrukbara, men ögat klarade sig sånär som på en reva i ögonvrån och grus/gojs som krävde en avancerad form av ögontvätt. Kanske var det Guds försyn att jag tog solglajjorna idag trots att solen sken med sin frånvaro om man säger så, men att snön är så förbannat vit att jag bländas. 2895 kronor är ju ändå inte så dyrt för solglajjor och damen ifråga har ett tjugotal andra, förvisso av betydligt billigare modell, men ändå. Snömodden hade annars en klart uppiggande effekt vill jag gärna poängtera, då jag var så väldigt svettig efter vår Power walk och att kläderna verkligen har sett sina bättre dagar och färger gör ingenting. Tvättstugan är ju ändå mitt hobbyrum så….Milou blev inte heller skadad, bara väldigt rädd och blöt. Han kommer säkert över detta trauma när vi har promenerat samma väg ett antal gånger, utan att det händer igen….. så oroa er inte över det.

Trots att en del av mig just där och då skulle velat skrika rakt ut att du/ni absolut inte kan vara det krispigaste chipset i påsen, så säger jag istället rent terapeutiskt ”Jag förlåter dig/er. Det är ju trots allt påskafton. Och man kan ju ha superbråttom när man är ute och kör bil en påskaftonsförmiddag. Eller hur?

Påskafton idag mina vänner och bortsett från ovanstående lilla missöde har vi haft en härlig ledig dag.  Det är så underbart mysigt med lånevovvar här på besök. God långfrulle och tidningsläsande, lite nyttigheter som motion (blev minst 8 km idag också) och så lite hemmatrix. Rektorskan hade lyckats förtränga TB´s fotbollsmatch, men fick alltså en glad överraskning (TB själv hade förstås järnkoll). Och Gabriel fick massor av utemys och bus. Lovely! Nu börjar vi kura skymning här hemma och maten preppas för fullt. Idag blir det den lilla påsk-kalkonen som ska avnjutas med diverse härliga tillbehör. Förutom x antal olika önskemål kring mat i familjen kör maken numera också LCHF för att komma tillrätta med en krånglande mage, så här blir det numera buffé 7 days a week. Halleluja!

Den trevliga påsken tillönskas er folket…..Kram Mia

 

Kejsarens nya kläder

Långefredag idag och vi inledde dagen med sovmorgon och långt morgonmys i bädden. Det där är man ju knappt bortskämd med precis. Förmiddagen gick som i slow motion med lite hemmatrix, långfulle och så botaniserandet i nya klädlådan (dvs TB´s arvegods till sin lillebror). Och jo men, lite tröjor gillades och även några par shorts hittades. När lilla mami sedan plockade fram guldkornen blev liten Gabriel helt överlycklig – ett Sverigeställ med nr 10 och Ibra på ryggen samt ett Sverigeställ i svart, dvs Isakssons målvaktsset. Och jag kom ihåg dessa heta inköp som igår. På en sommarvistelse i Malmö och TB gav sig icke, han bara skulle ha båda ställen. Nu saknas det bara målishandskar som liten har bestämt sig för att shoppa imorgon. Är det inte lite märkligt att alla kläder alltid passar mina söner så himla bra på längden, men att de är så förbannat vida på bredden?

Vid lunch kom finaste Lasse på besök och sedan åkte jag med honom en bit mot staden och tog en motionsrunda hem. Väl hemma hämtade jag upp Gabriel och vovvarna och gick på skogspromenad i snöfallet. Resultat: 8km – jag är nöjd. Och så himla mysigt! När vi kom brann det i båda brasorna och vi kan lätt strutta omkring i fotbollsställ utan att frysa. Till middag serverade Le Chef idag en het Fläskfiléwok med en sval dijondipp och lite nypillede rejier med chiliaioli till surdegsbaguetten. GB nöjde sig med en cheesepizza.

Och ja just det…Kejsarinnan har också lite nya kläder att visa upp. En härlig sommarklänning (som dock känns väldigt avlägsen att kunna använda) och en stjärnfylld scarf. Klart marint tema. Surprised någon? Ikväll ska jag se om jag kan hålla styr på lilla shoppingklickfingret…..Kram Mia

Redo för take off…..

Wish……BästisMaria med familj for tidigt imorse till det stora landet i väst och jag kan väl säga att det krävs en synnerligen fin personlighet för att inte bli dödens avis. För första gången på fyra år skall nämligen familjen Happyvardag snällt hålla sig på hemmaplan under våren och därmed fira påsk på hemmaplan. Nu är ju påsken inte något speciellt avgörande i sammanhanget, men ändå….Inte nog med att jag redan sedan planeringsstadiet av deras resa har behövt deala med min kärlek och längtan till Florida, nu ska jag dessutom stå ut medan de är iväg i nästan 3 veckor.

Men vad gör man inte för sina små älsklingsungar. TB ville under inga omständigheter vara ifrån sin fotboll fler gånger och vem är jag att klandra honom. Under alla mina aktiva år skulle jag hellre amputerat en arm, än farit på semester under säsong så….Det får helt enkelt bli sommarsemester för oss och den skall finplaneras nu under vår påskledighet. Skärtorsdagen har firats med jobb och påskmys i skolan. Tidig hemgång och lite hemmafix, innan jag for till mor och far med lite prylar. Nu har våra lånevovvar Axel och Elsa kommit på besök och vi hoppas att de ska stanna några dagar. Ikväll vankas det Taco- eller Fajitassallad, rostbiffsrullar med heta kräftor i ailoi alt melon och vitlöksost samt förstås varma nachos med hemgjord salsa och dijondipp. Och jag tror minsann att vi skålar in påsken med lite bubbel…..alldeles särskilt eftersom TB är träningsledig.

När kvällen randas är man sedan redo för take off på riktigt. Blåkulla, here we come….

Att bli kallad på samtal

Klockan 14.20 idag var jag, av personalen i vårt F-5 spår, ombedd att infinna mig i skolans konferensrum. BästisMaria (som också är skolans administrativa chef) var först ut och vår fastighetsansvarige Lasse efter mig. Utan att veta ärende egentligen. Dock måste jag så här i efterhand medge att det har varit något hemlighetsfullt över detta arbetslag idag – alldeles särskilt sådär mellan klockan 13 och 14.

Påknack och med ganska bister uppsyn möttes jag av alla samlade på bordets ena ände. Själv fick jag intaga andra änden. De förklarade att det var hög tid för ett PU-samtal och vips följde en mängd frågor av blandad natur. ”Trivsel” ” Hur jag arbetar mot Likabehandlingsplanen” ”Samarbetet med kollegor” ”Punktlighet/passa tider” ”Min vision för personalen” ”Om profil och mat” mm mm. Medan jag svarade antecknades det febrilt och mumlades lite i gruppen. Själv försökte jag fjäska med ett påskägg till dem. Efter viss överläggning fick jag veta deras uppfattning om mig.

Så underbart fina ord och jag bara älskar mina utvecklingsmål. Om ni har några funderingar på bilderna föreställandes rektorskan så råder jag er att sluta med dem. Båda två verkar vara tagna i festsammanhang och har inget som helst med mitt medvetande att göra.(På den första sjunger jag Ville Valross med diverse utklädningsföremål i ansiktet. Man tager vad man haver. Vid bild nummer två vilar jag med all sannoliket bara ögonen lite). Två presenter fick jag också – något gammalt (det gäller visst inte bara vid giftemål….hehehe…) i form av hederliga gamla diabilder från ”Vi Läser” och något nytt i form av ett vackert ägg från Alvas Hus.

Mina fina underbara medarbetare. Med orden: ”Det är inte ofta du får höra sådant här” såg ni till att ge mig både ståpäls och tårar i ögonen. Ni kan inte ana hur mycket jag behövde det där. Precis just nu. Snacka om god tajming. Från djupet av mitt hjärta: Tusen tack. Ni gjorde verkligen min dag. Det här kommer jag att bära med mig väldigt nära mitt hjärta. Alltid. Jag är verkligen lyckligt lottad som har er som medarbetare.

Nu lillördag och TB ska på löprunda och bastumys med a-laget. Hrm…..Gabriel ska på kalas och spela Lasergame. Hrm 2……Själv ska jag gå på lokal och äta med Allra käresta Syster och på det mina vänner, på det finns det inget hrm….i hela världen. På återhörande vänner. Kram Mia

Vindskydd vs Väderkvarnar

Ett gammalt talesätt lyder ungefär såhär: ”När det blåser snålt bygger en del vindskydd medan andra bygger väderkvarnar”. Kunde inte sagt det bättre själv faktiskt. Det är så tydligt att vi människor väljer att möta de faktum vi ställs inför på så väldigt många olika sätt. Idag mer tydligt än någonsin för rektorskan. Att få de människor jag är satt att leda att möta varandra med ömsesidig välvilja och respekt, är för mig en prioriterad uppgift. Jag brinner för det mellanmänskliga relationsarbetet och jag tror att man genom kommunikation kan nå oanade höjder. För mig är kommunikation ibland monolog, ibland dialog. Kommunikation som i kommunicerandet av vad som gäller, med förklaringar, motiveringar eller exempel om så behöves. Dock sällan eller inte alls likställt med korta kommandon. Jag tror på rak, tydlig och ärlig kommunikation – ett samarbete för att nå önskvärda mål och beteenden.

Och jag är så evinnerligt tacksam över att det finns människor som stöttar och feedbackar vårt/mitt arbete. Detta mail fick jag idag och det gjorde min dag-helt klart. Tack finaste H!

”Hej fina fina Mia samt alla andra underbara pedagoger på Svettpärlan!

Ledsen – ja!

Berörd – ja!

Tacksam – ja!

 

Ledsen, för att det är en problematik som tyvärr existerar allt för ofta inom både skolans och samhället värld.

Berörd, ja, det handlar om våra barn och hur de väljer att vara med/mot varandra.

Tacksam, absolut för att jag vet att barn, vi föräldrar och pedagoger tillsammans kan lösa detta. Jag är så glad över att ni är så perceptiva och fångar de indikationer om utanförskap som florerar.”

Definitivt ett exempel på en sann väderkvarnsbyggare. Två jobbedagar gjorda, två kvar till påsklov. Jag har galet mycket att göra på jobbet och hemma kämpar jag med flytet för att få vardagen att gå ihop med alla träningar/körningar/mattider/motion/jobb som måste fixas etc etc etc. Men ljuset har nått oss och solen har strålat på oss i dagarna två. Snön smälter undan allt mer och fåglarna kvittrar ikapp. Måtte det vara våren som är på ingång…. Kram Mia

Gissa MGN?

Det jag minns allra mest ifrån matematiken måste vara MGN (minsta gemensamma nämnare) och det uttrycket har jag gladeligt tagit med mig in i diverse andra sammanhang. Och idag tänkte jag att ni skulle få gissa vad som är just MGN i mina små nyförvärv. Det kan vara så att jag har sagt att jag inte är världsbäst på shopping, men när jag shoppar så shoppar jag definitivt i sjok. Och just nu kände jag mig nödgad att förstärka min vårgarderob. Inte just för att den är överanvänd, utan mer för att det eventuellt skulle kunna vara ett bra tecken. För våren att dyka upp, alltså….

Kjol, finstickad tröja och byxor från Ellos samt en snygg väska från House of Lola.

Röd/vit randig blus och vårig väska från KappAhl.

Och så ett nyförvärv till min lilla skobank. Från Ellos. Så what? Vad är den gemensamma nämnaren i mina inköp? Förstår att det är mycket svårt att gissa…..så jag svarar väl själv då: Randigt! Det är nästintill absurt hur många randiga plagg jag har i min garderob, men jag har minsann bara ett par randiga skor. Nästan.

Lördagen gick i ett huj. Sovmorgon och sedan långpromenad med Milou i sol men minus 10 grader . Ett stort rens i Gabriel garderob med de sedvanliga bryten över kläder som inte längre passar och nya kläder som definitivt inte passar Mister klädkräsen alls. Från och med nu ska han med vid alla inköp, det är då ett som är säkert. Ett besök hos finaste Helle och Manny med Neo och Nellan för att överlämna några kartonger och flera påsar med kläder. Herregud vad skönt att man har någon att lämna över till – det rättfärdigar liksom alla mina inköp. Hehehe….TB spelade eftermiddagsmatch och laget vann med 5-2. Härligt! Kvällen ägnades, efter en härlig måltid bestående av Entrecote, pommes och hemslagen bea (TB och maken) samt pankopanerad torskrygg med en Caprese (rektorskan), åt sportrace i soffan – Arnold Palmer Invitational i Orlando och Holland mot Estland i VM.kvalmatch. Hup Holland!

Tidig söndagsmorgon, lite läsfåtöljsmys och sedan städning av huset. Hemmaekonomin fixades i ett huj och sedan var det dags för helgens höjdpunkt – Gabriels träning. Idag var det spännande skottövningar med både balans och annat involverat. Jag är lika impad varje gång…..Snabbhandling, långpromenad med Milou och så tvätten. Nu är maken på lokala Thaien och hämtar hem söndagsmiddagen. Mumma! Den måste nämligen intagas på specifik tidpunkt för att matcha TB´s fyspass ikväll. För egen del återstår då endast tvagning av kropp och hår, en tur till återvinningen och så ett Taxi3-uppdrag. Hoppas ni alla har haft en god helg – en kort jobbevecka står för dörren. Nice!

Kram Mia

 

One year ago….

…we said ”Bye Bye Sweden” and left for a 3 week holiday. Vi packade bilen och for till finaste familjen Jensen in Copenhagen, för att den 23/3 flyga mot det stora landet i väst. Som vi brukar göra vid den tiden på året. Veckorna innan hade förstås varit hektiska på många sätt, inte minst eftersom vädret påbjöd att vårfixa trädgård, plocka fram altanmöbler och göra skiftombyte i våra garderober. Bara tänk så härligt det är att vädra skor, jackor och kläder – för att inte tala om sängkläder och mattor. Så här såg det ut ungefär…..

Idag skriver vi den 22/3 och det är inte mycket som är sig likt jämfört med föregående år. Vi är inte på väg till Köpenhamn och definitivt inte till Florida (inga fler sådana semestrar mitt i försäsong och seriepremiär för TB). Vi har absolut inte vårfixat trädgården, ej heller plockat fram altanmöbler. Och något skiftombyte i garderoberna har inte känts speciellt aktuellt. I år ser det istället ut såhär….

Snöflingor stora som disktrasor dansar (läs gärna piskar) då och då (läs med väldigt jämna mellanrum) och det blåser rejält. Minus 3 grader och med blåsten blir köldeffekten…..hrm….kallt.

Vacker vinterväg hem till familjen Happyvardag. Man skulle kunna missta sig och tro att det är december istället för mars.

Mitt på dagen idag sken solen så här vackert. Om det inte vore för att det är den 22/3 så skulle jag minsann sagt att det var en synnerligen vacker vinterdag….

Vabbat har jag gjort idag med. Förkylning/hosta är bättre och febern borta men igårkväll fick Gabriel värsta allergireaktionen. Hela ungen svullnade upp, bit för bit, från magen, via ryggen upp längs halsen och sedan i ansiktet. Röda stora sjok med massor av små blåsor i. Lätt stresspåslag när det nådde hals och ansikte, men efter en kur allergimedicin (tur man har det hemma trots att ingen egentligen är allergisk. Thank´s sis!) började det lägga sig. Idag ser han bara ut såhär…En förmodad infektionsutlöst allergireaktion. Tack för det liksom….

I snöyran preppar vi nu kvällens middagsbuffé. Det blir grillade baby back ribs, surdegsbaguette, frittade schrimp popcorn, bakad potatis med currykyckling, sallad, varma nachos och lite goda ostar. Brasmys, Gladiatorerna och så fotboll förstås. Hoppas innerligt Sverige tvålar till Irland…….Och så lite helg på det. Kram Mia

Skolcoolvabbar

Säg den lycka som varar för evigt……Efter EN jobbedag/skoldag blev liten Gabriel knalldålig igårkväll. Hög feber, halsont och så huvudvärk förstås…..så här är det alltså vabbtorsdag som gäller och det kommer med all säkerhet att även bli en vabbfredag imorgon. Den vabbande rektorskan har på hemmaplan hunnit med att skriva ut skriften om ”Pedagogiska Utredningar och åtgärdsprogram”, sammanställa frågeformulär inför pedagogiska kartläggningar, matcha vår dokumentpärm mot Schoolsofts dokumentbank, skriva ihop en arkiveringsskrift, några föräldrasamtal och några pedagogdito, Lite dokumentation och så matchning av Svettpärlans alla dokument mot Lgr11. Men oj vad jag saknar mina arbetskamrater, mina goa elever och hela vår livsvärld. Så idag skolcoolvabbar jag och återkommer med ett informativt inlägg när hjärnan är inställd på arbete istället…Typ nästa torsdag, kanske!

Snön har vräkt ner i mer än ett dygn nu och hela världen är åter vit. Brrrr…..Urgh…..Fy… Att det var Vårdagsjämning igår är faktiskt inte alls lätt att förstå. Maken har kört omkring med vår monstersnöslunga här i em och själv var jag halvvägs i diket med bilen då TB skulle hämtas från bussen. Någonstans inom mig hoppas jag på en inställd kvällsträning och därmed avblåsandet av Taxi3-uppdrag. Jag skulle liksom bara vilja hålla mig inne, i hemmets trygga vrå. Fånigt va? Men det enda jag ser framför mig är nämligen alla de skador vädret kan ge…..Som t ex på min kompis Tesse som för några veckor sedan bröt armen och som lagom till dennes läkning nu skadade benet. Stackars krake….Jag lider med dig vännen…..

Kram Mia

 

 

Smidig som ett kassaskåp

That´s me folks. Och på den gamla goda tiden då rektorskan utövade sin favoritsport (fotboll, om nu någon mot all förmodan skulle inbilla sig något annat) föll det sig helt naturligt att tala om fotbollsspelare som stela varelser. Vi tränade och spelade fotboll. Punkt! Ja, lite stretching och nedjogg existerade förvisso men det var inte med fokus, om jag säger så. Jag minns exakt när träningen skulle revolutioneras och vi fick ”gymping” inlagt. OMG! Jag kan ha varit en av dem som protesterade och tyckte att dansövningar har en helt annan funktion. Ingen pratade om yoga eller förebyggande styrka eller….Och hade någon gjort det skulle jag mycket möjligt ha kunnat kategoriserat det som direkt fjolligt. Sorry! Just idag känner jag att det kan ha funnits tillfällen genom livet som jag borde varit lite mer uppmärksam på min kropps signaler. Att jag kanske borde ha hållit mig lite mer ajour med idrottsforskning. Och definitivt att jag borde göra vissa investeringar i min kropp, istället för att enbart belasta den med en massa uttag. Hade det funnits, hade jag anmält mig till den kroppsliga varianten av Lyxfällan. På dirren!

Hrm…..Vänta nu…..Hallå TV! Det där skulle kunna vara ett riktigt hett programuppslag. Jag ser framför mig Paolo Roberto och Mia Törnblom. Vilken kombo till att vända ut och in på människors livsvärldar. Hjälpa dem på rätt köl igen. Med rätt balans av peppning och utmaningar. Med coaching. Och med den brutala sanningen som vägledare – Det finns inga genvägar.  Ja, nu var det ju inte alls det som inlägget skulle handla omegentligen, men jag har ju en tendens att fladdra iväg i tanken. Uppenbart i fingrarna också, med tanke på frekvensen på tangenterna. Inlägget skulle ju handla om det envisa gnagandet i nedre delen av ryggen (ja, fysTommy. Jag vet att jag har slarvat med bålstyrkan. Jag inte bara vet det, utan jag känner det med all önskvärd tydlighet just nu också) och den förbaskade ischiasnerven som har kommit i kläm någonstans mitt på höger skinka. På något underligt vis hade jag helt förträngt alla typer av stretchande övningar, men bästisMaria upplyste mig snällt idag. Så här ligger jag på röda mattan i storstugan. I diverse märkliga ställningar, där den gemensamma nämnaren tycks vara benen i vädret. Och jag gissar, mina vänner…..Jag gissar att jag verkligen är det smidiga kassaskåpet personifierat.

Happy Lillördag till er alla! Kram Mia