Mitt liv som julkalender….

…och nu pratar vi varken ”Mysteriet på Greveholm” eller ”Teskedsgumman”, även om de båda också skulle kunna passat in på sätt och vis. Nä, jag tänker förstås på Sune Jul. Underbart struliga Sunes Jul som man skrattar sig halvt fördärvad åt. Det ena värre än det andra radas upp, tills det nästan blir en fars. Hur jag än försöker så är det svårt att inte se vissa gemensamma nämnare med det som kallas julförberedelser i Happyvardag. Kanske skulle kunnat bli en helt fab julkalender – borde man fundera på ett manusskrivande kanske? Influensor och kräk, fotbollsmotgångar och brutet näsben, trötthet och nu har väl också Maria och lilla Jesusbarnet försvunnit också. Ja, inte bara de, utan herdar, vise män och alla djuren. Hur farao går det där till egentligen? Packas ner snygg invirade i mjukt papper och i en kartong i januari-12 och sätts ut i en garderob i garaget, för att sedan i december-12 vara spårlöst försvunna? Så nu gör vi som kompisAlis föreslog, nämligen:  ”Fortsätt göra som de tre vise männen… Leta efter Jesus! Gå mot stjärnan! Det funkade för dem!!!” Och där har jag fastnat, go vänner….Just letting you know…Det verkar inte funka lika bra för mig.

Om jag inte visste bättre skulle jag annars ha sagt att det känns som om vi har julförberedelserna under kontroll. Men det vågar man ju knappast….Alla julklappar sveptes tidigt imorse in i sina förklädnader och har gömts undan – annars älskar jag julklappar under granen, men the little fellow tror fortfarande på tomten så….Huset har julstädats och alla tomtar har fått flytta in. Imorgon är det granen som står på tur. Och äntligen, äntligen har den gamla fula gröna julgransfoten flyttat vidare i historien. In har istället den vackra vita ullmattan och en vit stjärnfot flyttat. Jippie!

För övrigt vaknade jag på ett underbart sätt idag. Mobilen ringde och min brorsson Daniel berättade att han och hans fru Em precis fått en liten flicka. Jädrans otur att man är så infekterad att det kommer att dröja evigheter tills vi kan ses och jag får gosa liten prinsessa. Grattis, grattis, grattis…..har sett sötnosen på bild i alla fall.

Och nu slappar jag i soffan. TB är sänkt igen – det märks att han har förlorat mycket blod och så skadan med tillhörande lätta hjärnskakningen gör att han behöver vila med jämna mellanrum.  Gabriel kollar film och maken wowar. En härlig kväll…..om bara lilla Jesusbarnet kunde komma tillrätta….så hade det varit en riktigt härlig kväll.

Kram Mia

 

4 thoughts on “Mitt liv som julkalender….

  1. Åh era stackare! Att du har kraft att hålla på med allt pynt och fix dessutom är fantastiskt. Hoppas ni får vara friska och oskadda till jul!

    Kram/
    Fina Frun

    • Det är bra att skingra tankar och göra annat….Faktiskt inte dumt alls. Och det går sakta framåt, tycker vi. Hoppas vi klarar oss utan bakslag. Kram vännen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Current ye@r *