Soccermum says….att vänta på besked

Inget är som väntans tider. Fy farao. Det där kan man ju skriva under på på dirren alltså. Det känns som om vi har levt med den här sammanslagning av två föreningar så länge och det har känts så himla positivt. Och nu, ja nu känns det bara som ett evighetslångt lidande. Ett ändlöst vändande på variabler som skulle kunna vara till fördel eller till nackdel, helt beroende på vem som värderar dem,när och hur. Frågan om vem som har fått förfrågan om vad flyger fritt runt i cyberrymden och spänningen killarna emellan har varit påtaglig. Ingen verkar egentligen veta när och hur man ska få ett besked. Ett besked om man är en av de få lyckliga som har blivit uttagna i till en JA- eller PA-trupp. Eller vad som ska hända med dem som inte får plats.

Att tankarna ansätter dem är långt ifrån svårt att förstå. Och att som förälder stå jämte och försöka agera coachande är minsann inte heller så lätt. Mantrat ”Förvänta dig inget, men var beredd på det mesta” har använts så många gånger den senaste tiden att jag helt självklart skrev det som avslutande hälsning på ett personalmeddelande igår. (Och det kan jag upplysningsvis tala om inte var den mest lyckosamma avslutning jag skrivit. Definitivt inte kring det meddelandet innehöll. Som tur väl var korrläser jag ju alltid den typen av skrivsaker innan jag trycker på skicka. Puh!). Även om jag som förälder kan tycka att TB:s livsvärld innehåller så mycket mer än bara fotboll, så är ju sanningen den att fotboll är det absolut viktigaste för honom. Det är hans värld. Det är hans liv. Det är hans önskan om aktivitet. Vem skulle jag vara att bagatellisera den? Jag lyssnar, peppar och försöker hjälpa honom att se i perspektiv. Och jag ber om och om igen samma bön….Låt honom vara en av de lyckliga uttagna. Det hade nämligen varit det yttersta av kvitton på att hardwork och dedication lönar sig.

Låt oss bara få veta snart! Låt oss bara hoppas att trupperna är uttagna enligt god praxis och framför allt enligt de kriterier klubben så tydligt kommunicerade till oss föräldrar på mötet i början av oktober. Låt det inte finnas några tvivelaktiga val. Måtte de har gjort tydliga avvägningar och checkat läget. Måtte inställning, fokus, träningsvillighet, engagemang och potential vara värt något. Och låt oss alla minnas att det inte är vid 16 vi ska ha nått vår topp – att det inte är vad vi är, utan vad vi kan bli som är viktigt.

Regntung tisdag i Happyvardag. Dagen har ägnats åt tröstande och ibland tjuvhållande vi dagens vaccinationer på skolan. Lite allmänt skrivarbete och härligt firande av två goa medarbetare – nämligen Rasmus 20 år och Mickael 40 år. Dags för hemgång. Ikväll ska en stryktvätt få sig en omgång och sen hoppas jag på lite läsmys framför brasan. Hoppas ni har det fint vänner….Kram Mia

2 thoughts on “Soccermum says….att vänta på besked

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Current ye@r *