Altanhäng mitt i natten

Det är väl bara så typiskt. Och rent historiskt har det hänt alltför många gånger för att det ska kunna kännas som en ren tillfällighet. Ty när katten är borta är det inte bara dans råttan och hennes små möss ägnar sig åt. Nä då, vi kör all in och passar på med lite altanhäng mitt i natten också.

Visst har liten Gabriel låtit lite halvförkyld de senaste dagarna och nog såg han lite blek ut framåt kvällningen igår. Kanske borde jag misstänkt vad som var på gång, inte minst med tanke på hur det historiskt sett har sett ut när pappan i familjen åker på golfresa. Men jag kämpade emot. Tänkte att det säkert bara var trötthet. Och om det inte blev värre skulle han ju kunna vara i skolan kortdag åtminstone. Vilken idiot man är, va! Innan mörkret hade sänkt sig över den blekingska happyvardagen var medicinering ett faktum. Och där och då insåg jag som först att det var kruppnatt coming up.

Stackars liten Gabriel. Ett sådant hostande och väsande. Mellan 02.20 och 03.30 satt vi nedbäddade på altanen och jag kan upplysa er om att det var kallt. Och väldigt mörkt. Jag var rätt glad att jag dissade Beckfilmen tidigare under kvällen. Man är liksom inte modig ensam hemma vid den tiden på dygnet och då man dessutom måste sitta och stirra rakt ut i mörkret. Faktum är dock att det renade lite för honom och sedan sov han hyfsat. Själv huttrade jag fullt påklädd under flera täcken och filtar. Det känns som om jag inte har tagit värme ännu. Och brasmys är förstås inte att tänka på, då liten Gabriel behöver ha det svalt för att underlätta andningen. Brrrr….

Så, istället för att vara kokerska på Svettpärlan har jag idag vabbat. Tack snälla Lasse för att du täckte för mig. Imorgon tar syster Yster vabbandet och jag kockar. Om onsdag vet jag inte….en dag i taget intalar jag mig. Aktivitetsnivån har inte varit mördande här idag. Vi har mest legat i soffan och kollat tv. Slumrat lite och käkat glass. När TB kom hem efter skolan hade han köpt med sig en present till sin lillebror. Gissa en som blev överlycklig. Han är så omtänksam att jag nästan får tårar i ögonen. Gabriel kontrade då med att måla en tack-teckning till sin älskade storebror – en teckning med pool, fotboll, studsmatta, vi och så några tjejer. Hahahaha sötnos! Nu ska jag fixa lite mat och sedan ska TB transporteras till kvällsträning. Undra just hur jag ska orka håla ögonen öppna. Jag är verkligen på tok för gammal för sådant här nattsudderi.

Kram Mia

 

6 thoughts on “Altanhäng mitt i natten

  1. Hoppas att denna natten var lugnare och att lillkillen är på bättringsvägen.
    En sådan innehållsrik helg ni fick och skor kan man väl aldrig få för många av inte 😉
    Kanske blir det lite gott och hembakat idag när systern din är hemma med Gabriel . Han är ju en hejare i köket :)
    Kram

    • Tyvärr blev det inget bakat, men de hade så mysigt så det är förlåtet.
      Underbar helg och fina dojjor….Jag är supernöjd…
      Kram Mia

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Current ye@r *