Soccermum says…..

….time for part 2 grabbar. Äntligen säger TB! Det där med sommaruppehåll är inget som vår son gillar speciellt mycket och när sedan sommarcupen blev inställd för deras lag kan man börja snacka om antiklimax. Det känns som om det har varit bra motigt för killarna denna säsong, inte bara på plan utan också med en hel del variabler runtomkring.Och trots att det hjälper föga i situationen(kanske tom är ganska annoying) så predikar soccermum accepterandet av motgångars och missflytets existens. Hälsa på känslan, bejaka dess existens och inse vad du kan lära dig. Motvind ger nämligen både starkt psyke och starka ben, that´s for sure. Om du använder det rätt förstås.Det hjälper naturligtvis föga att förbanna läget och gnälla, men…..

Vi tvingade TB till 5 vilodagar i början av uppehållet, då kroppen behöver boota om sig – precis som vilken dator som helst. Därefter fick han själv lägga upp sin mittsäsongsträning efter eget önskemål. Det har varit löpträning förstås, PT träningar med såväl Daniel som Mats H och så lite konsultation med övriga fotbollssläkten. Otaliga timmar har lagts på egenträning av de moment vi fått med oss av eminenta PT´s – både i trädgård och på en fotbollsplan nära oss. Sedan en vecka tillbaka är också lagträningen igång och idag…idag smäller det för höstpremiär i serien. Here we go…..

Och med det är det numera ställt utom allt tvivel vad som styr Happyvardag igen. Träningstider, matcher, körningar och när vad skall intagas för bästa resultat – precis allt det där vanliga som känns så tryggt och bra. Idag pratar vi extra om vikten av att inte förvänta sig mirakel av sig själv när man är lite matchotränad. En sommarcup eller träningsmatch hade därför varit önskvärt, men nu gör vi det bästa möjliga av situationen. I övrigt önskar vi oss en härlig höstsäsong, med chans till många lärotillfällen inför det som komma skall. Det gäller att stå väl rustad inför en sammanslagning inför nästa säsong (två klubbar skall bi en) – att bredda sin kompetens, att optimera sina förutsättningar och att kunna bida sin tid. Hårt arbete lönar sig nämligen alltid.

Idag har vi också skickat hem Oliver till Danmark, efter några härliga dagar här hemma. Och plötsligt blev det så tomt. Igår kvällsbadade vi hos syster yster medan TB och Oliver var på fotboll. Sen middag och en trött mami, blev detsamma som sovmorgon idag. En skön morgontur på 62 minuter och så frulle. Idag har sol och regn avlöst vartannat, men nu är det nog läge för lite altanhäng, ser det ut som. Om några timmar tar vi oss en tur mot Kristianstad och sedan är det heja, heja grön/vita grabbar.

Kram Mia

Shape up a little bit….

Precis just idag kändes det där som en god idé och man måste ju smida medan järnet är varmt, så….Klockan hade precis passerat 06.30 när jag letade mig upp till träningskläderna och begav mig ut med Milou. 59 minuter senare äntrade jag hemmet och satte mig för en morgonmeditation på altanen. Dusch och packa ihop lite jobbsaker, sedan iväg. Smet in på Maxi för en kompletteringshandling och så till jobbet. 45 minuters jobb iform av stämma av läget, personalsamtal inför hösten (vik och tjänsteändring), mail och messinfo till personalgruppen och så plocka ihop lite prylar. Klockan 10 var jag åter på hemmaplan, redo att väcka husets övriga familjemedlemmar och sedan intaga frallefrulle.

Resten av dagen har innehållit min favvosysselsättning, nämligen städning. Nu doftar huset av Glade Clean Linen, Ajax Liljekonvalj, Grumme Grönsåpa och så lite Comfort Strawberry&Lily kiss – underbart nice! TB och Oliver är på äventyr i staden och maken på dito på golfbanan. Gabriel har en välbehövlig slappardag. Ja, så ligger landet i Happyvardag för dagen den 30 juli 2012.

Ikväll blir det Pasta Bolognese och en fräsch sallad (främst till mami). TV-soffan kommer säkerligen att locka, fast jag egentligen tänkt mig en tur till vedhögen. Men men….nån måtta får det väl ändå vara med uppstramningen och effektiviteten. Jag har ju faktiskt semester ännu så…..

Kram Mia

Paltkoma i Copenhagen

En gigantisk sådan. Paltkoma alltså. Den kan ha börjat straxt efter frukost i torsdagsmorse för att släppa först nu söndag förmiddag. En alldeles underbart härlig paltkoma, vilken jag varken har dåligt samvete över eller förbannar. Ibland måste man bara unna sig det där lilla extra, även om jag är den första att hylla en happyvardag. Och förvisso behöver ju inte en happyvardag omöjliggöra en happy semester så…..Mat och sol och vin och slapp i kubik…

Tidigt i torsdagsmorse lämnade vi Blekinge bakom oss och for på sightseeing genom Skåneland, för att straxt vid lunch äntra KöpenDanmark som Gabriel säger. Klarblå himmel, strålande sol och så fina familjen Jensen – som upplagt för succé, det förstår ni säkert. Vi hade väl inte mer än hunnit innanför dörren och kramats då Gabriel snabbt svidade om till badbrallor och var redo för dopp i poolen. Och där höll han sedan hus mest hela vår härliga weekend. Den killen vet hur man kramar ut det mesta ur en sommardag, var så säker….


Så torsdagen handlade alltså om poolande och en utflykt till altanen på övre plan för en sen lunch bestående av lax-och räksallad och iskallt rosé. Mums! När kvällen nalkades lämnade vi kidsen på hemmaplan med pizza, gotte och läsk, medan vi vuxna tog cyklarna genom Charlottenlund ner till Strandvejen och restaurang Mash där. Mina vänner, den i särklass bästa restaurang vi någonsin besökt. Mash, ett amerikanskt Steakhouse när det är som bäst. Smakfullt inredd restaurang med uteservering, perfekt läge vid Öresund, underbar service och så en meny med en himla massa valmöjligheter. Me like a lot! Här tog vi en drink utomhus, åt sparris med räkor, gratinerad hummer och sniglar samt sköljde ner det med Champagne. Till varmrätt var och ens val av kött och tillbehör, där rektorskan valde grillad kycklingsbröstfilé med chilifries, bea och caesarsallad. Ett härligt spanskt rött fick följa med på den färden. Till dessert valde jag  glass, maken sorbet och makarna Jensen ostbricka. Vi satt förstås utomhus denna första riktiga sommarkväll och när mörkret sänkt sig över parken, tog vi cyklarna hemåt, för att avsluta kvällen på altanen med en drink. Att jag somnade som en stock sedan behöver jag nog inte förtydliga, va?

Fredagen mötte oss med 28 grader, sol och klarblå himmel. En och en annan vindpust välkomnades därmed för ovanlighetens skull. Dagen ägnades åt seriöst poolande för de flesta utav oss, utom Oliver och TB. Våra stora grabbar, som föregående kväll agerat barnvakter på ett yperligt sätt, fick möjlighet att forma dagen som de ville. De tog då tåget in till Köpenhamn, gick på Ströget, käkade och sedan på Tivoli. Vi andra vi jobbade alltså på vår paltkoma genom frukt och dryck vid poolen, en Pasta Pomodore med rosé till lunch och så lite fika på eftermiddagen. Gabriel hann med 7 långa badstunder med diverse hopp, dyk och andra konster. Lagom till kvällen for vi till affären och införskaffade nödvändig proviant för kvällen, där Le Chef fick  fria tyglar.

Underbar kväll där vi satt på altanen i shorts och linne/t-shirt fram till midnatt. Det serverades Antipasto, Moules Marinieres samt grillad fläskfilé alt grillad tonfisk med potatisklyftor, kall sås, varma Juliennegrönsaker och en krispig sallad. Lite Chardonnay och sedan en Valpolicella Ripasso. Och ja, vi blev rätt mätta denna kväll också….

Regn och åskväder tidigt på lördagsmorgonen, men sedan sprack det upp och blev soligt och varmt. Frukost på altanen och framåt dagen packade vi ihop oss för hemfärd efter en helt fantatsisk vistelse hos ett perfekt värdpar. Tusen tack familjen Jensen för allt. Vi har blivit så bortskämda att jag nästan får nypa mig i armen, så jag liksom inte har drömt allt. Ni är bäst!

Nu är det söndag förmiddag och paltkoman har brutits på ett brutalt vis. Tidig start på dagen, morgonmeditation på altanen med ett visst regn hängandes i luften samt en lång powerwalk med Milou. Idag väntar hushållsarbete, kanske en runda i vedhögen och så lite jobbfix. TB och Oliver (ja, honom tog vi med oss till Sverige) ska på bio ikväll och vi andra ska kolla OS. Absolut inget alkoholhaltigt kommer att serveras maken och mig och det får nog bli sallad i en evighet nu. Hihihihi…..På återhörande gott folk….Kram Mia

Välkommen till oss kära sommar….

….så kul att du äntligen kom! Som vi har väntat och längtat. Och för all del misströstat också. Maken vill låta påskina att jag har varit lite omedgörlig (intressant ordval, inte sant?) de senaste veckorna, men han har varit rätt stingslig han också. Vädret har ju en tendens att påverkan oss människor och denna sommar har det då rakt inte varit till vår fördel. Men nu….Nu är allt förlåtet.

Tidigt alarm idag då maken skulle ut och crispa lite på golfbanan med Lasse och Putte. Själv åkte jag med maken bort till golfbanan och tog sedan en rejäl löprundadärifrån innan frulle. Kändes fint. Sprang längs med havet och såg solen sakta leta sig igenom ett cirrusdis, genom en sovandes camping och så förbi lilla bondgården. Stretch och meditation på altanen, dusch och sedan väcka kidsen. Frulle på altanen och sedan iväg på PT-träning med TB. Och oj, som de svettades han och Daniel. 64 minuter stenhård kvalitativ träning – det gjorde ni dunderbra helt enkelt!

Resten av dagen spenderades med finaste Neo, Nelly, Helle och Manny i deras sommarstuga på Aspan. Suverän grillunch, massor av lek och bus och så bad i både hav och pool. Några turer med gummibåten ut till flotten och så bad därifrån. Och så fika förstås. Tack snälla för en underbar dag hos er – We´ll be back!

Just nu är vi i packartagen här i Happyvardag. Imorgonbitti lämnar vi Blekinge, far igenom Skåneland för att landa hos fina familjen Jensen i Köpenhamn. Här ska det solas och poolas, slappa och leka och så äta och dricka gott. Det står visst både restaurangbesök och Barbeque på programmet. Underbart mysigt!

På återhörande helt enkelt….Kram Mia

De de dom dom dom dem dem de

Att nynna en låt, en strof, en refräng. Ett sätt att minnas viktiga ting, som exempelvis tyska prepositioner. Vem kan inte sjunga sjunga de som styr ackusativ på melodin av Blinka lilla stjärna – räck upp en hand!Prova själv: Durch, für, gegen, ohne, um…..Visst förundras vi ibland av hur barn kan lära sig låttexter utantill på både sitt modersmål och andra språk. Borde man inte använda sig av den metoden oftare då? Och kanske i helt andra sammanhang? Det där tåls att tänka på….(och där dök visst dativen upp: Aus, ausser, bei, gegenüber, mit, nach, zeit, von, zu – likväl som BEDA/RIA upp som på beställning: An, auf, hinter in, neben, über, unter, vor, zvischen)

Och Björn Ranelid….Vilken kille! Vilken hjälte! Det måste erkännas att jag inte alls har haft någon som helst uppfattning om honom tidigare. Medan många förfärades över, eller engagerade sig i, om man väljer att se det så,…ja, vad var det egentligen? Något med Let´s Dance, eller vad? Strunt sak samma, fram till i fredags har han liksom varit Mr Nobody för mig. Och så får jag höra en intervju med honom, givetvis i P4 Skåne från Kivik. Och jag blev nog banne mig nästintill förälskad, på studs. Bara så där….Och vad sa denne man som så fullständigt svepte iväg med rektorskan? En ledtråd, det handlar om det svenska språket, grammatik och användarvänlighet. Me like!

Han håller på att göra TV angående detta. Om hur våra barn och ungdomar måste få erövra språket – vårt språk, svenskan. Att man måste kunna grunden för att skapa sin egen personliga språkstil. Att språk är spännande och roligt och långt mer än torra lektioner med traggel. Att valet av var i en mening du placerar ett ord får stor betydelse för hur mottagaren tolkar ditt budskap – inte minst om det är någon med annat modersmål. Och sedan de, dem och dom – något som ofta skrivs fel av både barn/ungdomar och många vuxna. Här kommer ett litet exempel:

De åker bil. De åt middag. De bor i Blekinge.

Dom kan användas i ovanstående istället för de. När jag gick i skolan fick man inte skriva dom, eftersom det ansågs som talspråksformen av just de, det är annorlunda nu. Dem är dock något helt annat. Dem används i betydelsen till, för, åt vem osv…

Exempelvis: Jag sprang efter dem. Vi köpte glass åt dem.

Så många människor som skriver dem i betydelsen de och jag får nästan nippran. Jag skriver nog själv inte heller dom. Vissa saker har jag enormt svårt att se i skriven text utan att vilja korrigera. Språkpolis Ranelid…nä, tror han kommer att vilja lära oss viktiga knep på ett roligt sätt. Missa inte hans program. Den killen vet vad han pratar om. Och han kan förmedla det på ett roligt sätt. Språkpolis Mia….nä, inte min roll. Jag skriver också fel och framförallt skriver jag på mitt personliga sätt – här på bloggen alltså. Skriver jag formellt, använder jag en långt mer högtravande svenska. Det är viktigt att behärska ” att skriva till rätt mottagare” – det hoppas jag att vi alla verksamma i skolans värld ska lägga ännu mer vikt vid. Inte minst nu när vår nya läroplan, Lgr11, förespråkar språkutveckling inom alla ämnesområden.

Solig sommardag i den blekingska skärgården idag. Åh, så efterlängtat….Vi startade dagen tidigt med maken till golfbanan och jag på morgonpromenad. Därefter meditativ stund på altanen innan kidsen skulle upp och nicka. TB hade morgonträning 10-12 och då verkställde jag den biljanta idén att klippa gräset. Snyggt blev det. Och varmt var det. Därefter har vi poolat hos syster yster och finaste Matilda. Tack för att ni orkar med oss….Nu ska här snart avnjutas lite Caprese, Pasta Bolognese och lite pizzaslices. Sen ska jag ge mig ikast med vedhögen. Tänk 6 m3 alldeles för mig själv. Det är kärlek det……

Kram Mia

 

Ett himlabrev

Hej Kalle!

Jag tänkte att jag skulle skriva om kärlek. Och upptäckte plötsligt hur svårt det var att finna de där utvalda orden. För hur säger man egentligen till nån att vår väg tillsammans för länge sedan tagit slut? Och hur säger man till nån att ens hjärta hela tiden bara längtar tillbaka ut…tillbaka till den där gemensamma vägen?Jag har försökt förklara för mig själv i så många år nu och vissa dagar har jag liksom bara inget tålamod med mig själv. Så mycket kärlek vi har pratat genom åren, du och jag. Du 11 och jag 14 år, genom livets skiftningar och en och en annan prövning. Tänk om man hade dokumenterat….Vilken bok, vilken filmatisering det hade kunnat bli! Vissa ord har etsat sig fast för alltid i mitt inre – för alltid en del utav mig. Dessa ord har kommit att bli allt mer värdefulla med åren som har passerat….Som små skatter vårdar jag dem i mitt hjärta.

….alla de år som har passerat sedan…Sedan tragedin slog till och som en rakkniv skar genom tiden. Skilde nuet från det förflutna, snittade bort det som kunde ha varit från verkligheten, lika rent som en kirurgs skalpell. En ren chockreaktion betyder i sig egentligen inte så mycket. Vår tid ihop slutade så abrupt att jag  numera har en tendens att alltid förknippa dig med chock.Tiden som har passerat och som lärt oss den uråldriga sanningen – att livet går vidare. Att solen stiger upp i en värld utan dig och går ner igen flera timmar senare. Att livet ibland kan kännas som en rofylld plats, där en flod av oskattbara minnen blandas med saknad och tacksamhet över det som återstår av liv. Att de bästa stunderna numera är stilla ögonblick instoppade i hörn av det vi just benämner livet.

I lördags tog vi vägen förbi Yngsjö havsbad på hemväg från Skåneland. Solen, havet, vinden….plötsligt var det år 2000 igen. Känslorna övermannade mig, grep tag i mig så hårt att jag knappt ens kunde minnas hur man andas. ”En gång ägde du världen…..”Jag föll rakt ner genom min rädslas golvplankor. Stod där sårbar och förvirrad. ”Jag minns dina ögon i juni, de var fulla av liv och skratt.” Önskade så febrilt att livet hade velat annorlunda. Sången som sjöngs för mitt inre kändes dock som en gammal vän: ”Jag tvår mina händer i kärlekens namn. Du kan vinna allt du förlorar ibland. Du faller omkull, men du reser dig igen. Det är inte över – det är bara så det känns”.

Så stora känslor som ska rymmas på raderna i ett brev. Jag ville ju egentligen bara berätta att vi har tagit några kliv på vägen – att vi äntligen kan prata om dig utan att fullständigt bryta ihop. Att vi numera kan låta TB ta del av våra minnen av dig – situationer, känslor, händelser, anekdoter. Något slags ”I will tell your story to keep you alive”. Det känns fint på något sätt..Och även om du föralltid kommer att fattas oss. Även om det är ett stort tomrum i vårt liv (och vi har slutat försöka fylla det) och en källa till många tårar, så känns du ibland närmare än någonsin. And still….I miss you like crazy….

Puss o Kram och Arriverderchi  från Mia, ”Sickan”, TB och GB

Kronovalls Vinslott, Thåström, Anna Ternheim och bloggdejt

Jag vet inte riktigt var jag ska börja….Huvudet är fullt av intryck som kör någonslags frigörande dans. Hur i herrans namn ska jag kunna återge detta för världen? Hur ska jag kunna sätt ord på mina känslor, förmedla något som ska kännas läsbart? Och för all del läsvärt också. Orden bubblar ur min mun, så mycket som vill bli sagt. Så många människor jag önskar denna upplevelse. Häng med….

Vi tog vägen genom Blekinge och in i Skåneland. Följde Ystadvägen och fick en förnimmelse av att vara med i en Wallanderfilm. Hittade vår avfart, for förbi Fågeltofta kyrka och så där….där öppnade sig vår allé. I knapp styrfart lät vi nutiden passera revy, rent metaforiskt lämnade vi våra bördor och vår ryggsäck, öppnade våra sinnen för de historiska vingslagen. Emottogs på Kronovalls Vinslott, hittade vår svit i Parkvillan och styrde kosan mot Stallet. Landade i Slottsparken med en Kivikscider och den mest välsmakande pizzan ever. Och det var där och då vi inledde sången om långsamhetens lov –  inte för att vi var stressade innan, men som på beställning slog kroppens funktioner om till sparlåga och andningen kom sig att påbörjas redan långt ner i magen. Att låta blicken flacka och tankarna vandra fritt. Att fylla sina sinnen. Att fantisera. Att må bra….

17.30 var vi ombedda att infinna oss till kvällens begivenheter. Vi vandrade allén upp i armkrok maken och jag och slank in precis lagom för bordsplacering och menygenomgång. Närproducerat, tack Kronovalls…that´s my kind of thinking. Underbart kunnig och rolig kock samt Sommelier, en perfekt komponerad förrättsbuffé och så sitt eget val av vin. Varmrätten serverades vid bordet på det mest finurliga sätt jag stött på och därefter dessertbuffé och kaffe i salongen. En högst spännande temameny och låt mig nöja mig med att säga att den här lite kräsna rektorskan sannerligen flyttade sina matgränser denna afton. Sannerligen! Till både makens och min egen stora förvåning….

Förbandet var signerat Anna Ternheim och det var bara  ett supersoft, härligt gung över hela slottsparken. Det är något med hennes röst… Kraftfullt viskande, lockande – lite förföriskt på något vis. Mystiskt. Jag lät mig svepas med i något slags transliknande gung, där tankarna mer eller mindre ofrivilligt gjorde en kullerbytta och tog mig med på en tur till minnernas kvarter. Och så stod han där plötsligt….Mr Thåström himself. Denna exceptionella musiker. Ett slags väsen. Och han bjöd på min mest magiska musikupplevelse någonsin.

När mörkret hade sänkt sig över slottsparken och den sista sången klingat ut spankulerade vi mot slottet igen och intog en härlig vickning i salongen. Och om ni undrar hur vi kunde vara hungriga igen, så vet ni vad….Det undrar även jag. Ännu….Kvällen avslutades med en perfekt promenad längs en mörk, men långt ifrån kuslig, allé till våra gudomligt sköna sängar. Snark……Vaknade upp till fågelkvitter och en stilla morgonbris och vi bestämde oss för att hänga på låset till frukostbuffén. Vi var helt klart först och fick botanisera ifred länge – åt i godan ro och njöt av stillheten. Insåg att det här….det här är livskvalitet på hög nivå. Det här kommer vi att leva på länge.

Tack Kronovalls Vinslott med personal – ni levererade verkligen! Ni erbjuder något som i dagens samhälle bäst kan beskrivas som en raritet, nämligen en perfekt harmonierad balans. Här pratar vi definitivt kvalitet istället för kvantitet. Trots att man möter en stilfull slottsmiljö blir stämningen aldrig högtravande eller spänd, ej heller posh. Långsamheten som intagit ens kropp, känslan av samhörighet med en tid som egentligen har flytt och så finessen, det stilfulla, samklangen. Känslan av att varje liten detalj är i nogrannhet utvald och har sin alldeles egen betydelse för en helhet…en helhet i perfekt harmonierad balans. Ingenting verkar existera för sin egen skull. Inget finns till som utfyllnad. Vi är långt ifrån nutidens groteska frosseri och massproduktion. Kronovalls levererar det nogsamt utvalda – det där som får ens smaklökar att göra volter av glädje. De kan koden. De har funnit nyckeln. De vet vad de gör, när, var, hur och varför. Och inte en enda gång känner jag mig påpassad, bara ombrydd och uppassad – en konst svår nog att lära sig behärska i servicebranschen.Deras värdskap lämnar inget mer att önska. Inom mig ber jag en stilla bön om att få möjlighet att återvända till denna underbara plats…..

Och som om detta inte var nog…..Jag fick äntligen träffa min bloggkompis Sofia, i bloggvärlden känd som Mrs B. Denna härligt levnadsglada tjej som visade sig vara precis så trevlig som jag liksom läst genom hennes texter. Kom tillbaka till bloggen darling….I miss you and your words….

Hemma igen…..Kidsen hade längtat efter sin mami och papi och vi blev ordentligt kramade. Tusen tack morbor Lasse och farmor Eva för er hjälp. Guld värt…Ja, Milou hade nog också längtat efter oss, även om han har lite sämre tidsuppfattning än kidsen och blir lika glad om man kommer från brevlådan som om man varit i Florida i 3 veckor. Härligt det där….Och så blev det ju sol och blå himmel i eftermiddag. Altanhäng i bikinistass alt badbrallor och eftermiddagen avslutades med bad i syster Ysters pool. Bäst var det var öppnade himlen sig och renet öste verkligen ner. Kvällens grillade biff med pepparsås (till grabbarna) och mina cajungrillade tigerräkor fick preppas och grillas inomhus. Tur man har ett välutrustat kök. Och en alldeles egen Le Chef….

På återhörande vänner….Kram Mia

 

Slottsweekend på G

Idag packar rektorskan in sig själv och maken i bilen för att fara söderut. Inte söderut som i till sydligare breddgrader=sommarvärme och semesterresa, utan som i en liten utflykt till Skåneland. Kidsen får stanna hemma med morbror Lasse och farmor Eva.

Färden går mot Kronowalls Vinslott på Österlen och här ska det njutas slottsweekend. Upplägget för denna weekend är signerat Thåström himself, vilket i sig känns urcoolt. Att han sedan ska köra en slottsspelning är ju bara grädde på moset liksom. Dags att lägga sista handen vid packningen och preppa lite för kidsen med barnvakter. Vi hörs snart igen, vänner. Take good care! Kram Mia

 

”Regnet det bara öser ner….

…å, jag blir blöt om mina skor och strumpor…” Nja, strumpor använder jag förvisso inte, men mina träningsskor var i alla fall plaskblöta efter dagens promenad. Och inte var det av sådana härliga dropapr som på bilden…

Regntung sky här i Happyvardag idag och ett antal skurar har ramat in dagen. Vi är sega och går på sparlåga, tröttheten har liksom övermannat oss. Medan grabbarna tog en lugn start på dagen med pappa och farmor, for jag med mor och far för att storhandla åt dem. Vilken upplevelse en regnig dag mitt i pensionen på Maxi….Grattis! Men det var så härlig att se lilla mor Anita så pigg, så vanlig, så på hugget, så jag glömde liksom bort stressen och trängseln och allt tjatter.

Soffhäng, filmtajm, Tour de France på TV och likaså matcher från Gothia Cup och så min härliga bok. En spicy chickengryta med ris till middag och så nu kanske en liten kvällsglass. Tja, sämre kan man helt klart ha det. Imorgon har vi fredag igen….

Kram Mia

Vilda Västern i Happyvardag

Jag är en tema-älskare! Jag älskar att ha ett tema för festen, undervisningen, kläderna, inredningen…ja, name it! Jag älskar känslan av sammanhållenhet och den röda tråden – att kunna förhålla sig till något specifikt. Fyrkantigt och bra, passar en rektorska….

Snygga Camilla och Chrille dök upp när det igår var det dags för sommarens stora begivenhet – spelkväll med familjerna Olofsson och Svensson/Kihlberg. Vuxna och barn i en salig röra och allt på temat Wild, Wild West! I år var det Happyvardags tur att stå för värdskapet och vi piffade och preppade och och donade. Det bjöds på drink med tilltugg på altanen. Hövdingen himself lade sista handen vid grillningen och sedan dukades stora Westernbuffén upp. Här fanns det heta Buffalowings, kryddstarka chicken drumsticks, grillade burgare och ett helt gäng med revben. Köttfärswraps, hemgjord koriandersalsa och grillade majskolvar. Frittade lökringar, mozarellasticks och Jalapenopoppers. Sticks av morötter, selleri och gurka. Blue cheesedip, het mexdipp och dijon förstås. Guacamole, varma nachos och en krispig sallad. Öl och vin och läsk och….Till efterrätt hade rektorskan bakat kladdig chokladtårta och hallon/chokladpaj. Tillsammans med vaniljsås, sprutgrädde eller glass ramades måltiden in. Kaffe avec och stora godisskålen. Tja, ingen lämnade nog bordet hungrig i alla fall….

Putte och Linda gosar.

Snygga Westerngirls…Mia, Linda och lilla Millie

Och så vad det dags för stora spelmästerskapet. Som vanligt var det ”Med andra ord” och som vanligt körde vi tre lag – Le chef, TB och Putte i ett, Linda och Christer i det andra och Camilla och jag i det tredje – totalt barnförbjudet med andra ord. Kidsen kollade film och spelade egna spel. Och som vanligt vann lag 3 (Camilla och undertecknad) i utklassningsstil! 3 spelomgångar och 3 vinster förra sommaren, dito igår. Rätt coolt!

Lag 1 grabbarna hade då och då flow…

Föll på mållinjen omgång nummer 1….

Rätt överlägsna de där lag rosa…..En snygg Camilla och en rektorska

Typ vi då….

Och så glad av lagledaren för lag 1=Putte!

När klockan närmade sig 02.15 åkte gästerna hem och TB och Gabriel knallade till sängs…Japp, ni läste rätt – våra grabbar är festprissar som gärna är med och stänger festen. Lååååång sovmorgon idag med andra ord. Underbart härligt! Lite disk (hehehe) och lite städning av golv, sedan kom min goa kompis Louise med familj hit på playdate. Fotboll, studsmatta, tv-spel, lek och massa fika för grabbarna medan mammorna pratade av sig många års frånvaro. Så himla mysigt! Nu ska här bara plockas fram left overs till mat idag och kvällen ska tillbringas i soffan.

Kram Mia