Skolcool – Vad gör man i skolan då det är lov?

Har ”Den blomstertid nu kommer” sjungits hos er? Bra, då innebär det att ni har blivit utsläppta på sommarlov. Visst är det väl en ljuvlig känsla! Att stå här på ena sidan sommaren och ha en helt härligt lov  framför sig. Me like! Kanske undrar ni vad man gör i skolan, då eleverna har gått på lov? Och jag menar, varför inte….Om man undrar vad de gör på banken efter 15 (har de öppet så länge nuförtiden?), så kan man väl fundera kring skolan också. Varmt välkommen till läsårets allra sista Skolcool!

Olika lov kräver olika saker av oss verksamma i skolans värld. Exempelvis består höstlovet av studiedagar, medan loven vid jul, sport- och påsk är lediga. Sommarlovet både börjar och slutar med ferietjänst för lärare – 5 dagar på varje håll. Ferietjänst är en slags studiedagar, då vi förarbetar resp efterarbetar, har fortbildning samt möjlighet till gemensam planering. Oerhört viktiga dagar för oss och kvaliteten i vår verksamhet.

Vi slutade i torsdags och våra dagar är en salig blandning av gemensamt och styrt, till individuellt och valbart. Eget arbete i fredags, gemensam och ytterst effektiv dag igår samt arbetslagsdag idag. Sedan återstår två dagar som man disponerar som man vill. Vi har utvärderat, bestämt hur våra mallar för skriftliga omdömen och IUP:er ska se ut nästa läsår och vi har checkat våra scheman. Kalendarium är upprättat och genomgånget, läromedelsbeställningar gjorda samt förslag på ämnesövergripande teman diskuterade. Skolan är till viss del nerpackad för renovering och våra egna arbetsplatser städade. Likabehandlingsplanens ramar kommunicerade, intranätnyheter berättade och diskussionen om placering av nytt konferensrum avslutad.  Gardiner nerplockade för tvätt, möbler förflyttade och småsaker nerpackade för storstädningen i slutet av juli. Dokument är reviderade och läsårsplaneringar spikade. Imorgon ska nästa läsårs matschema fixas, dokumentation låsas in och skolan rensas från årets informationsgrejer på tavlor, väggar och i hyllsamlare.

Tja, lite har vi att syssla med….Jag gillar dessa dagar då vi snurrar omkring, varvar ner läsåret och hinner prata med varandra. Lite oplanerat snack som inspiration till egna tankar under sommaren och så känslan av att lämna det gågna läsåret bakom sig – på väldigt många sätt. När jag börjar igen i augusti ska jag inte efterarbete något från lå 11/12, ett upplägg som är livsviktigt för mig. Den här tiden på året bjuder inte på några större pedagogiska strövtåg eller mirakulösa idéer. Det är inte nu vi är som mest kreativa eller påhittiga. Det där lämnar vi till hängmattan i sommar och till våra dagar i augusti. Så får det bli….

Eftermiddagen har bjudit på en härlig piratfest på Gabriels förskola och nu softar vi på hemmaplan. Imorgon är sista dagen för såväl Gabriel som mig. Skönt och lite vemodigt, men den känslan sparar jag åt morgondagen. Ikväll ska vi kolla fotboll (igen!!!!). Snälla, låt Sverige ta minst en poäng – en tröstepoäng…. Kram Mia

Företagsamheten personifierad

Don´t ever underestimate your child…., säger denna rektorskan. Vis av erfarenhet skulle jag också kunna tillägga. De kan långt mer än man tror – det har även TB fått erfara nu i dagarna.

Det blev en dyr festkväll i lördags. Inte för att vi gjorde något otillbörligt eller olagligt precis. Inte ens så att vi festade loss utan dess like, nädå…Faktum är att maken och jag spenderade faktiskt inte en spänn, vilket det dock fanns andra som gjorde. Jag skjutsade make till stan, som tog cykel till sitt biljardjubileum och sedan vidare ut till vår p-fest. Han bjöds på mat och dryck och detsamma gällde för mig, som åkte med kompisMaria till vår fest. Vi blev sedan hemskjutsade av idolAnton, så allt som allt 0 kronor, zero de nada didelido zip…..

På hemmaplan fanns det dock någon som hade spenderbyxorna på sig. Gabriel höll på att tjata livet ur sin storebror om att få köpa ett spel på Itunes till sin älskade Ipad. För 7 spänn. Efter mycket om och men loggar TB in och tänker väl att 7 spänn är inte så farligt. Det har han ju med råge själv i sin plånbok i värsta fall och även Gabriel har en del i sin plånka. Vad TB dock glömmer är själva uppföljningsfasen och det var ju lite otur…. För vips hade nämligen vår lille företagsamme prins loggat in på sitt bilspel och börjat shoppa loss grejer till spelet. Till det facila priset av 2 x 749 kronor. Hallå….1500 spänn! Innan TB anar oråd och hinner stoppa honom i nästa shoppingattack. Hoppsan, som det kan bli….

Tur i oturen kan han ju inte bokstäver ännu och då lösenordet för Itunes/App Store innehåller både siffror och bokstäver så är det förmodligen lugnt. Dessutom har hans padda lyckligtvis just precis i detta nu förlagts någonstans, så nu får han hålla sig till Wii Resort och bowlingen där. Kan bli så ett tag nu faktiskt….Rätt ofarligt spel faktiskt. I allafall ur pengasynpunkt.

Så nu längtar jag till löning i övermorgon, eftersom det blir direktdragning på Itunesinköp. 1500 kronor 3 dagar före lön är ju ett toppenidé. Not! Grrrr……Idag har vi haft en mycket effektiv ferietjänstgöringsdag (läs studiedag). Svettpärlan har invaderats av diverse hantverkare för vår lilla renovering och fritids befinner sig på dagkolloverksamhet. Idag Wämöparken, imorgon Grimms Grottor och på onsdag badutflykt. Nice! Imorgon kommer läsårets sista skolcoola hemlis. Welcome back….Kram från den fattiga rektorskan!

Soccermum says….Hard work and dedication

Igår fick jag det bekräftat. Ännu en gång. Inte för att jag sa: ”Vad var det jag sa”, men jag tänkte det desto mer intensivt. Och när det dessutom är på rätt håll så….Hard work and dedication! Lägg de där orden på minnet. Jag är säker på att just de orden är magiska – att de är ”vägen”. Sök dem, finn dem och involvera dem i ditt liv. Jag är säker på att de är mer pålitliga än ett trollspö. Hard work and dedication! Någon klok människa har sagt att:

”Dina egna diamanter finns inte i avlägsna berg eller i fjärran hav. Du finner dem i din egen trädgård, om du bara gräver efter dem.”

Spaden symboliserar för mig på många sätt varje persons mod, kraft och vilja. Diamanterna i detta sammanhang var och ens egenskaper, färdigheter och kunskaper. Allt börjar och slutar med oss själva. Ingen kan göra det verkliga jobbet åt oss. Man bör varken söka sina diamanter eller fel och brister utanför sig själv. Ingenting hos någon annan kan få oss att bli till. Gräv där du står! Sätt ett mål i att nå den bästa (optimerade) formen av dig själv. Nöj dig inte med att endast parera motståndare. Någon kommer alltid att vara större, starkare, snabbare, bättre….Du vet bara inte när du träffar denna ”Någon”. Men du kan alltid bestämma dig för att ingen ska kämpa mer eller slita hårdare än du….

Hard work and dedication! Hårt arbete, slit och kämpaglöd. Alla timmars nötande. Alla tidiga mornar med PT-tid. Allt korrigerande och så börja om att träna, träna, träna på nytt. Delmål och ny kompassriktning. Nöta, nöta, nöta. Diskussion och reflekterande. Bita ihop och kämpa vidare. Frustration. Att våga tro. Orka. Good enough! Timme efter timme. Hitta fokus. Att hantera feedback på rätt sätt. Att orka se sin potential i ljuset av alla svagheter.

Och så ett kraftigt genombrott. TB imponerade stort under gårdagens match – positionering, brytsäkerhet, nickar, tillslag, passningar, ork. Bra feedback från många håll (även motståndarna) – så viktigt för TB att det inte bara är mami som ser det han presterar. Lägg därtill positiv feedback från två a-lagsspelare. Hard work och dedication – det där kan han vår son. Jag har svårt att se att någon kämpar hårdare.

Och tycker ni att jag skryter, så är det inte meningen. Meningen är att ingjuta mod och hopp om att allt är möjligt. Att det inte alls måste handla om att födas av rätt föräldrar eller med rätt talanger. Att det spelar ingen som helst roll vad andra kan eller är, utan vad du själv kan uppnå och bli. Att hårt arbete alltid lönar sig. Att tro och vilja kan försätta berg. Att det ofta dröjer innan man kan få skörda frukten av det man sått, men när det väl är skördetid så är känslan oslagbar. Att trots att det alltid kommer att finnas de som är större, starkare, snabbare och bättre så är det värt att kämpa sig till det yttersta av sin egen potential.

Gårkvällens p-fest var grym. Underbar mat, god dryck, roliga lekar, grymt dansanta människor och härliga skratt. Sovit som en stock och inledde dagen med en härlig löptur. Slapp och frulle innan maken for till sin tränare i Sölvesborg tillsammans med kompisJohan och Gabriel for till Elias på kalas. Själv åkte jag till jobbet och hjälpte duktiga Lasse och Fredde med att städa efter festen. Pantning av petflaskor (312 kr. Törstig familj???) och lite myshandling på Citygross. Lite trötta här ikväll – maten är intagen och disken ropar på mig. Så även stryktvätten…Och så lite fotboll på det. Imorgon påbörjar jag sista jobbeveckan….Me gusta!

Kram Mia

Stora skrattdagen!

Visst är det befriande skönt att skratta. Gärna skratta sådär ohämmat, där skrattet har kittlat sin väg från magen och genom systemet. Skratta så att man får både magknip och andnöd. Det går alldeles för lång tid mellan de gångerna…..När jag så läste den duktiga bloggerskan Rositas inlägg(http://globetrottermamma.com/2012/06/13/sommarlov-vi-vantat-pa-eller/)  om  en8-årig  pojke som såg sin mamma skratta för första gången, blev jag så fundersam. Är jag också en beklämd och tillsluten mamma i jakten på att effektivt få tillvaron att fungera? Glömmer jag bort att glädjas åt alla småsaker (nej, det gör jag inte men visar jag det genom att le och skratta, det är frågan)?  Mamman i texten hade förmodligen en helt annan anledning än jag till att inte kunna skratta. För kan skratta, det kan jag. Och jag har alla förutsättningar att njuta av en härlig tillvaro så….
 
Bot och bättring….stora skrattdagen idag. Att försöka påminna mig själv om att stanna upp lite mer och njuta, skratta och vara i nuet och inte ständigt vara på väg någon annanstans. Klockan på tidig ringning eftersom TB hade morgonmatch och tyvärr…här var det ganska lätt att hålla sig för skratt. Efter avlämning hem och äta frulle med övriga familjen och då skrattade vi gott då lokala blaskan lästes högt för varandra vid matbordet. Stuvade in alla saker i bilen och så iväg för att supporta TB. Vilken kille, vilken match! Han var grymt bra. Så bra att de man minst anar skulle ge positiv feedback, gjorde det av bara farten. Nice! Gabriel och jag botaniserade kiosken och skrattade gott åt när mami skulle skala korven. Vi spelade boll, kollade matchen och njöt till och med under paraplyet när värsta regnskuren drog in.
 
En tur till världens bästa leksaksaffär och inhandling av present samt en ny pool till oss, sen hämta lunchboxen på MC D. Eftermiddagen har bjudit på mys på hemmaplan. TB har ett fult brännsår på låret efter en av sina otaliga glidtacklingar och är sönderskrapad på ett knä, men strålar av lycka. Vad längesedan det var som jag såg lite frid i hans blick. Me like a lot!
 
Maken är nu på 30-års jubileum med lokala Biljardklubben (han var en fena på det och tävlade mycket då vi träffades för 21 år sedan) och själv ska jag snart färda mig för vår årliga personalfest. Pojkarna på jobbet (minus köket) har fixat allt för denna kväll coh jag tackar ödmjukast för att jag bara kan få ramla in på festen. Tack, tack, tack….det behövde jag verkligen. Och känner jag nu mina medarbetare rätt så kommer vi att få en ljuvlig kväll ihop med massor av skratt. Maken tror att han ska cykla vidare till oss efter sin lilla fest och det är ju rätt skrattretande i sig det också. Med tanke på hans ryggproblem borde hannämligen  inte befinna sig i närheten av en cykel, men är man envis som synden så är man….
 
Kram Mia

Lyfter man blicken ser man inga gränser

Sovmorgon! Sommarlov för TB! Och vi andra tog lite ledigt idag. Välbehövligt kan man säga. När gästerna gått igårkväll somnade jag först i soffan, sedan i läsfåtöljen, vid nattningen av Gabriel samt i soffan igen. Vandrade in i sängen och nästa jag minns är att jag sover på kanten i Gabriels säng. Men morgon började sedan i min säng….

Här kommer efter önskemål mitt skolavslutningstal från gårdagen. Håll till godo….

”Lyfter man blicken ser man inga gränser!

Läsåret har ägnats åt att få våra Svettpärlor att bejaka, och då inte bara med munnen, att det är ok att vara olika. Att det skulle bli förfärligt trist om vi alla tyckte, tänkte och agera lika. Att det är självklart att man ska möta andra med välvilja och att man ska förvänta sig att själv bli bemött med respekt. Att värdet av dig som person aldrig kan mätas i popularitet, moderiktig, häftig eller tuff och cool. Inte heller har det att göra med vilka kläder du väljer, vilken frisyr du bär, dina accessoarer eller vilken lagtillhörighet du har. Trots att vi befinner oss på skolans hemmaplan har det inte alls att göra med dina prestationer eller förmågor, dina framgångar eller tillkortakommanden, dina styrkor eller svagheter. Oavsett vad….ALLA människor har lika värde. Du är värdefull för att just du är du! Att lära våra Svettpärlor att INGEN har givit dem rätten att döma, värdera eller trycka ner någon annan. Att det till syvene och sist alltid är du själv som bär ansvaret för det du säger och det du gör. Att det kan kännas fint att stå till svars för sina ord, sina handlingar och sitt bemötande med högburet huvud.

Vi har fortfarande en hel del att lära. Att jobba med bemötande, mellanmänskliga relationer och attityder tar tid. Vi har minst sagt haft ett intensivt och ganska tufft läsår. Att rulla ut ett nytt styrsystem gör man inte i en handvändning precis men det känns bra. Det känns som om vi alla har hjälpts åt med att stanna kvar i småstegsmetoden och inte blivit hysteriska och börjat jobba på bred front.  (Och så lite fortsatt blabb om läsåret som gått, vilka som fått stipendier samt vad vi satsar på till hösten).

För några utav er här blir det lite andra satsningar till hösten. Kära åk 9….Lyfter man blicken ser man inga gränser….

25 elever i åk 9 har kämpat extra hårt under sitt sista år på Svettpärlan. Kampen har varit var och ens och den har sett väldigt olika ut. Att gå i åk 9 är ingen dans på rosor – långa perioder är det faktiskt hårt grått arbete som dominerar. Somliga har kämpat för att nå åtråvärda betyg, andra har kämpat för att bara ta sig hit varje dag. Somliga har kämpat för att bli berättigade sin existens i gruppen, andra har kämpat för att stå ut med andra. På många sätt är ni en brokig skara ungdomar, så tydligt i behov av ett nytt skoläventyr. På många sätt har ni varit färdiga med oss under nästan hela detta läsår. Jag hoppas av hela mitt hjärta att ni känner er redo NU – att ryggan er är packad på bästa sätt. Jag hoppas så innerligt att ni ska hitta hem, till det som passar just er bäst. I nästa äventyr. På väg mot nästa milstolpe.

Så mina råd till er får bli….

1. Betrakta inte världen med huvudet, utan med hjärtat

2. Det hjälper inte hur fort du springer, om du springer åt fel håll.

3. Odla förmågan att välja dina tankar.

4. Att veta det rätta och inte göra det, är faktiskt brist på mod.

5. Riv inga broar. Du anar inte nu hur många gånger du måste korsa samma flod. Eller vilka medmänniskor du kommer att behöva till din hjälp.

6. Ansvaret är inte mindre för att du ingenting sagt.

7. Vårda din chans här i livet. Du kan göra skillnad för dina medmänniskor. Ta ansvar för det.

8. Det räcker inte att äga ett gott förstånd. Det väsentliga är att använda det rätt.

9. Förlåt dig själv. Ha lite mer tålamod och överseende med livet.

10. Se till att omge dig med betydelsefulla andra. Människor som klarar verklighetstestet. Människor som verkligen bryr sig.

11. Ta till dig av sökandets fysik – en naturkraft som styrs av lagar lika sanna som tyndlagen. Var modig nog att lämna allt bekant och tryggt bakom dig. Ge dig iväg för att finna dina inre och yttre saningar. Var beredd på att se allting som händer dig på resan som en ledtråd och låt människor du möter få vara dina lärare. Var framförallt beredd på att förlåta vissa väldigt jobbiga sidor hos dig själv. Först då kan du bli hel. Först då kan du hitta hem. Först då kan du växa som människa.

Det är dags vänner…Det är dags att veckla upp den plastfolierade tillvaron på Svettpärlan. Det är dags att kartlägga din livsväg så här långt. Ett slags bokslut. Det är dags att väva ihop dina drömmar och din självbild med dina ord, dina handlingar och ditt bemötande. Minnen! Det är dags att ta på livet med bara händer, utan någon skyddsfilm emellan. Det är dags att klara verklighetstestet. Därmed är det plastfolierade stadiet passerat. Livet är ditt. Vårda det väl. Och vet för guds skull om att:

Att inte förlora dig själv, det du står för och det du har – dina livsinventarier – kommer förmodligen att bli din viktigaste seger ever.

Må livet vara snällt mot er. Det är över nu…..”

Långt? Jag vet! Men för mig är det viktigt att anpassa talet efter aktuell klass/grupp. Och vissa saker var liksom bara tvungna att bli sagda …Men nu är det som sagt var över. TB är trött men mycket lycklig. Det är dags för nästa äventyr – bara ett sommarlov iväg.

Sovmorgon alltså idag och sedan en jättedisk och lite tillsnyggning av mina golv. Kompletteringshandling i lokala butiken och nu ska jag socialisera lilla solstolen i eftermiddag. TB tränar ikväll och sedan ska vi njuta god mat och heja på Sverige mot England. Hoppas ni har det fint vänner….Happy Friday to you all! Kram Mia

Det är över nu….

Nästan alltid när läsåret når sin skolavslutning och vi står där och lyssnar till fantastisk barnsång då blir jag lite tårögd och vemodig. Avsked är svårt och livets gång i att mötas och skiljas känns nästan övermäktig. I år måste jag erkänna att jag känner  nästan bara en stor lättnad. Det är över nu….Ett i allmänhet ganska intensivt och tufft läsår  och för TB i synnerhet en prövning i konsten att balansera mellan att bli berättigad sin existens i gruppen och att ändå visa sina kunskapskvaliteter och färdigheter. Vi är enormt stolta över honom – 260 poäng och med sin självkänsla i behåll. Respekt!

Skolavslutningen blev en precis lika fantastisk stund som tidigare år. Det sjöngs Nationalsång och en härlig blandning av barnsommarvisor och popportpurri. Martin läste en underbar dikt, några sjöng och spelade och Ebba sjöng med den vackraste stämma jag vet. Åk 9 framförde sin spexvisa som adjö, åk 8 bildade rosport och åk 9 vandrade igenom för att ta emot sina betyg. Åk 8 sjöng en egenskriven låt till åk 9 som bara var helt otroligt bra. Rektorskan höll sitt tal och Den blomstertid nu kommer avslutade dagens firande. Jordgubbstårta, saft och kaffe tillsammans och så många kramar, lite tårar och farväl. Det är verkligen över nu….

Här ska vi straxt examensfira vår fina TB med baguettefest med hela tjocka släkten. Solen skiner och vi kommer att kunna sitta ute. En perfekt tillställning med andra ord. Här kommer lite bilder från dagen idag.

TB och Freddan

Förväntansfulla barn och pedagoger på väg ut till vår läktare

Present – egendesignad longboard av kus Matilda+ en ansenlig mängd pengar.

Baguettefestbuffé i Happyvardag ikväll.

Lite goa röror, ost och kex. Mums!

Och så gotte på det…

Stolt far med sin son…

Och minst lika stolt moder med sin förstfödde.

Nu ska jag snart natta både mig och liten Gabriel. Huset är lite uppoch nedvänt och disk har jag i massor – men det sparas till morgondagen. Vi har tagit ledigt imon och även om jag just nu när en förhoppning om att renskriva vår reviderade/utvärderade Likabehandlingsplan, så är det inte alls säkert att det blir så. Imorgon kommer enligt önskemål mitt skolavslutningstal i skrift. Välkommen åter vänner…

Kram Mia

 

 

Don´t try this at home

Det är mycket nu….Efter en bra jobbedag igår äntrade jag hemmet och busade av lite måsten i hushållsarbetets anda. Klockan 17 påbörjade jag läsårsdokumentationen – 4 olika böcker med en sisådär 30-40 olika variabler inom vårt verksamhetsområde. En viktig grej för mig. En slags livshistoria i sig – Svettpärlans livshistoria. Någon som kommer efter mig har därmed möjlighet att följa mina terminsutvärderingar och alla steg vi har tagit – i stort och i smått. Häftigt. Jag höll på, med avbrott för mat och Gabriel, till 22.30 och sedan slockande jag. Klockan ringde 01,klev då upp och skrev till 02.30 och sov sedan till 05.40. Det funkar fint att lura kroppen sådär ibland.

Intensiv dag på jobbet idag med fixa dokument, packa rummet, sortera material, diskutera sommarfritids, förebereda för åk 8´s lunch, fika, handla några småsaker, hämta TB och så pust…Klockan 11 hade åk 8 sin betygspicnick i det fria med lunchen serverad där, samtal och så mitt betygstal till dem. Det handlade om att leta efter sina diamanter. Riktigt bra tror jag (adjö Jante…). Därefter var det fotbollsmatch mellan åk 9 och personalen (givetvis en lätt vinst för personalen) och så lite sen lunch på det. Kockarna serverade, till allas förtjusning, kebabtallrik idag. Mums! Färdigställande av våra tre fikastationer till morgondagens skolavslutning samt lite trix med att få golven renare än vad städerskan hade lämnat dem (diplomatiskt sagt, va?). Sen slut för idag….

Liten Gabriel for med moster Nettan hem idag och TB och jag kom hem vid 14. Städa huset och skura golven samt plocka in bord och stolar till morgondagens examensfest för TB. Stryka kläder och packa väskan. Hämta Gabriel och så in till maken i skolan (japp, han startade dagen där 06.30 idag och lämnade det 17.10). Catering av käk till släktingMogges studentskiva och så lite mingel där. Lämnade över kökstjänsten till värdfolket och for sedan till studentskiva nummer 2, hos idolen Anton. Lite käk, massa prat och så lite tal och kaffe. Hemma igen klockan 20.43 och alla kastade sig i soffan för att få se Holland krossa Tyskland. Det där sistnämnda känns dock tyvärr rätt avlägset, men undrens tid är ju icke förbi så….

Själv ska jag nu ta itu med lite käkförberedelser inför festen, duka borden och läsa igenom morgondagens avslutningstal. Kanske sova några timmar innan det är dags att se TB lämna Svettpärlan för gott. Avslutning 9.00 på vår skolgård och sedan bjuds alla människor (600 – 700 hundra) på saft, kaffe och jordgubbstårta. En personalsittning efter det med tal och presenter, sedan bär det av hemåt. Examensfest i happyvardag 16.30. På fredag är vi lediga. Prisa gud för det…..

Det är lite mycket nu….Ses snart igen…Kram Mia

Skocool – att summera och ta ut ny kompassriktning

Så här i läsårets elfte timme (åtminstone här i happyvardags del av Blekinge) måste jag få poängtera vikten av att inte lämna läsåret att flyta ut i ingenting. Låt gå för att det är extremt intensivt så här års och att vi alla till mans är bra trötta på det mesta i tillvaron och det skolan står för (läs läxor, prov, redovisningar, betyg, matsäckspackande….) i synnerhet. Det är lätt hänt att vi bara ser den där skolavslutningen som den vackraste av dörrar att öppna och vips har vi flutit ut i ledighetens förlovade land. Snälla….orka bara lite till, ber jag då. Skolcooltisdag coming up….

Vi i skolans värld, vi försöker ju summera läsåret på lite olika sätt vi – utvärderingar, betyg, bedömningssamtal och lite allmänt snack om vad vi gjort. Att komplettera detta på individnivå är suveränt br,a anser rektorskan. Det där kan man med fördel göra som förälder. Ta er tiden att sitta ner en stund och prata igenom läsåret som gått. Försök ”backa bandet” och minnas både specifika aktiviteter likväl som vad som gjorts i olika ämnen (ganska översiktigt, men ändå). Be ditt barn att berätta vad som har varit roligt och extra minnesvärt. Be ditt barn att fundera över vilka skolsituationer han/hon har trivts bäst i, vad han/hon har upplevt som lätt respektive svårt. Be ditt barn att reflektera över vad han/hon är nöjd med och om det är något han/hon vill ändra på.

Det är viktigt att du är en aktiv samtalspartner kring ovanstående. Ställ engagerade frågor, passa på att ge feedback och visa att stunden är lika viktig för dig som för ditt barn. Summera sedan allt det ni pratat om så att ditt barn hör någon annan säga det. Avsluta med att fundera kring vad av detta läsåret som ska få följa med in i nästa. Be ditt barn att klura på vad han/hon skulle vilja förändra i sitt sätt att ta sig an sitt skolarbete. Ett slags kompassriktningstagande inför nästa läsår. Gör gärna små anteckningar som du stoppar undan och plockar fram först när höstterminen ska starta. För nu…nu är det dags att glömma skolvardagen och ta ett underbart skönt sommarlov.

Sommarlov=ledighet. Barn ska inte syssla med skolarbete på sitt sommarlov. De ska fylla på sina batterier, leva, leka, njuta. De ska få känna att de har oceaner av tid till att bara vara. Tjata inte om att det är nyttigt att läsa böcker eller att de borde göra si eller så…Avlasta dig själv genom att tillåta er att inte vara så himla präktigt duktiga hela tiden. Busa till det istället. Ät en bulle till frulle, ta en glass i sängen vid sänggående eller varför inte sova middag när det såhelst känns som en god idé. Skratta massor, njut av sysslolösheten och få inte panik över att ni tror att barnen glömmer sina kunskaper under lovet. Om de gör det…betyder det bara att de har varit riktigt avkopplade. Och bara lugnt, kunnandet hittar tillbaka till dem tids nog.

Tisdagen har inneburit genrep inför skolavslutningen på torsdag, städning och utrensning. Klockan 10 bjöd personalen på lite dansuppvisningen med 256 elever på läktaren. Här delades sedan priser och stipendier ut. Till lunch fick vi sweetchili kyckling, grönsaker och ris. Mumma! Flera betygssamtal för TB innan han cyklade hem och själv rensade jag lite i röran, fixade lite pappersarbete och stämde av de återstående dagarna med mina kollegor. Handlade på hemvägen inför TB:s examensfest på torsdag och jag kan lova att det blev ett pussel att få in detta på rätt plats. Hihihi…Nu har TB akademitränat och Gabriel och jag har slappat på altanen. Så skönt! Ikväll vankas det cajungrillade fläskkotletter, potatisklyftor och pepparsås. Ingen intressant fotboll idag, så jag kan läsa ikapp bloggar samt jobba undan lite dokumentation. Perfekt, för imorgon ska det gå undan….Hej och hå….

Kram Mia

Dan före dan före dan före…

….avslutningsdagen. Nedräkningen sker nu på riktigt liksom och det känns så grymt härligt. Tempot är uppskruvat till maxläge och folket har fokus i blicken, vill jag lova. Läsårets sista dagar ska verkligen innehålla det mesta. Själv försöker jag slavisk följa min to-do-lista – minsta lilla avvikelse kan nämligen göra att jag tappar oändligt viktig fart så…

Igårkväll jobbade jag långt in till det hade blivit idag. Några få timmars sömn och så iväg till jobbet. Aktuellt nuläge: before schedule – ett tillstånd jag gillar extremt mycket. Kanske för att det är ganska ovanligt såhär års. Eftermiddagen har spenderats med en spännande fortbildning i ASL – att skriva sig till läsning. Hem och fixa maten inför kvällen och snart bär det av till TB:s viktiga derby. TB har förövrigt varit på Hemlig Resa med sin klass idag och snällaste morbror Lasse hämtade honom och en klasskompis där i förtid för att hinna i tid till matchsamling. Matchstart 18 och det innebär att vi kommer att vara hemma precis lagom till Sveriges avspark. En härlig tacosallad skall avnjutas till detta ögonblick. Låtom oss krossa värdnationen….

Imorgon ska vi genrepa skolavslutningen, dela ut en hel massa stipendier och hinna färda en del prylar. På onsdag blir det betygspicnick för åk 8 och utmaningen mellan personal och åk 9 i fotboll. Mitt i allt detta skall betygen skrivas ut, skrivas på och vi dekorera kuverten. I år blir det ljust limegröna kuvert – snyggt! Och nämnde jag att halva skolan skall packas ner eftersom det ska renoveras i sommar. Hehehe….

Imorgon kommer läsårets näst sista skolcool. Welcome back darlings….Kram Mia

Soccermum says…..Inställning!

Säsongen är nu i full rullning och hela tillvaron är fylld av lagträningar, akademiträningar, matcher och domaruppdrag. Det känns som om vi är på Vallen varje dag och för att vara ärlig är det bara onsdagar som vi inte har en uppbokad dag kring fotbollen. Men Happyvardag älskar fotboll och vi planerar därför med glädje vårt liv kring grabbarnas fritidsintresse.

Häromdagen hade vi ett mycket utvecklande samtal med klubbens akademitränare (Jens). En kille som verkligen kan sin sak och som med pondus och tydlighet ger killarna i denna träningsgrupp viktiga ramar. Att han hinner se varje individ och också kan ge dem individuell feedback är grymt värdefullt. Inte minst för TB. Att han värdesätter TB`s inställningär lika viktigt det och han menade också att den kommer att ta honom långt. Att det efter 15 års ålder mest faktiskt handlar om just inställning.

Och TB är ingen talang – jag har sagt det innan och säger det igen – han är en hardworker. Han kommer inte till en enda träning eller match  någonsin med inställningen att han ska visa omvärlden vad han kan. Hans inställning är att han ska utnyttja möjligheten att lära sig något. Han sliter hårt och han vet att det alltid lönar sig i slutänden, för just nu duggar det verkligen inte speciellt tätt mellan vinster, uppskattning eller belöningar för TB, även om han gör både bra och stabila insatser i lagets matcher.  Vi jobbar hårt med att se målet, delmålen och att det inte är nu man ska vara som bäst. Det är nu man ska satsa benhårt på att bli bättre. TB:s inställning lämnar ingenting att önska. Han tror inte att han ska frälsa laget med sin närvaro eller att han måste vara den enda spelaren som lyckas. Han vet sin plats, sin position och sin uppgift. Han lär sin läxa, sliter hårt och gläds åt lagets framgång. Han är enormt lycklig över att nästa år få högkvalitativ träning invävd i sin gymnasieutbildning (Manny, vi längtar efter att få även din touch på fotbollsutvecklingen).

Idag startade söndagen med PT-tid tillsammans med en av de bästa tränarna vi har att tillgå, nämligen Daniel. 75 minuters nötande på teknik anpasat efter TB:s behov. I slutet kom en av klubbens tränare och gav beröm åt TB och hans inställning till träning och fotboll. 4 personer inom kort som delar vår uppfattning. Det känns gött!

Lunchdate med finaste Cicci och Emma – Gabriel och Emma hade jättekul, vi andra avkopplande och härligt på altanen. Nu är det dags att fara på släktkalas och ikväll ska det packas för TB:s hemliga resa imorgon. Nu är det inte många skoldagar kvar….

Hoppas ni alla har haft en FAB helg. Kram Mia