Precis så skall väl all barnidrott vara egentligen – ”Spel utan hets”. Ibland har jag dock mött något helt annat. Något som skulle kunna gå under epitetet ”Spel med lite föräldrahets”. Idrott där det är lätt att urskilja vilka föräldrar som vill förverkliga sig själva genom sina barn. Föräldrar som kanske vill idrotten mer än vad barnet vill. Föräldrar som gapar och skriker, de mest fantastiska saker. Saker som väcker känslor helt enkelt. Och nu menar jag inte vi föräldrar som ropar ”heja, heja” eller ”kom igen” eller ”upp igen”. Nä nä….jag menar de som uppviglar. De som uppmanar sina barn att ”bara ge på”, ”tryck undan den andra ungen” eller ”lite får de väl tåla”. Man möter dem då och då och jag far lika illa varje gång.

Idag har Gabriel varit på sin första fotbollsturnering. I strålande solsken och högsommarvärme, med matsäck och picnickfilt i högsta hugg och med en härlig inställning. Lugna och coola tränare och ledare, föräldrar som inte hetsade ett smack och en välreggiserad idrottsplats. Vi har verkligen haft en FAB dag.

Gabriel som förut varit lite tillbakadragen på fotbollsträningarna och gärna avstått från självaste spelmomentet, var idag supersugen på att just spela fotboll. Och vad de lär sig nytt – spelare och avbytare, tacka för matchen, hantera både vinst och förlust. Resten av dagen har vi haft altanhäng samt trädgårdsarbete. Morfar och Gabriel har klippt ner rosbuskarna och jag har fixat mor och fars ekonomi. Mor Anita satt i skuggan med en iskall limedricka. För TB:s del är det inte gameday förrän imorgon, så han har bara finslipat på sin teknik i trädgården idag – lite inkast, lite skott, lite nedtagningar…

Nu är maken precis hemkommen från sin tränare (Mr Green) i Sölvesborg och vi har hunnit käka kvällsmat. Lite kvällstrix kvar och sedan blir det tidig nattning. Vi går nu in i läsårets mest intensiva veckor och det behövs all kraft man kan uppbåda.

Hoppas ni alla haft en härlig helg. Hörs igen imorgon. Kram Mia

”Livet är ingen rak och lättsam korridor längs vilken vi färdas fritt och obehindrat, utan istället en labyrint av passager genom vilka vi måste söka vår väg. Vilse och förvirrade, då och då fångade i en återvändsgränd.

Men alltid om vi har tron skall en dörr öppnas för oss. Kanske inte den vi själva kommit på tanken att välja, utan en som till sist kommer att vara bra för oss.” (A J Cronin)

Fredagskvällen blev precis så lyckad som jag hade hoppats på. Maken och jag gick på lokal och tog oss en drink, innan vi ramlade ner till Ulf och hans lägenhet. Festfolket bestod av en salig blandning par och singlar, gamla bekantskaper och nya. Underbar 3-rätters meny, god dryck,många härliga samtalsämnen och goa skratt. När vi äntrade hemmet vid 01.30 väntade vaken både tonåring och 6-åring. Gissa om det var nice med sovmorgon idag….

Lång läsmorgon till solstrålarnas dans på sovrumsfönstret och min goa bok. Sen smög jag upp, trädde kroppen i träningskläder och gav mig ut på en morgonrunda. Underbart skönt! Långfrulle, städ av huset och sedan stora tvättlasset. En sväng till butiken eftersom TB bjudit in till fotbollshäng här i Happyvardag ikväll – en Champions Leaguefinal med bett och allt. Så förutom grillade Angusburgers och buffé vankas det också nybakade brownies med Baileysglass och färska jordgubbar. Somnade gjorde jag också en stund på altanen, med kudde och filt och så solstolen och lilla jag.

Imorgon väntar ännu en ledig dag…hur lyxigt får det vara egentligen? Kram Mia

Igår var det den 17 maj och det var det svårt att tro. Mössa på under morgonpromenaden och en blåst som gjorde en frusen in i märgen. Kvällen tillbringades framför brasan med talskrivande inför den stundande skolavslutningen. Som vanligt hamnade jag lätt i skrivflow, men jag var inte alls beredd på den känslostorm detta skulle föra med sig. Tårar i strid ström och magknip, men också en hel mängd ilska. Ni som hängt med i min gamla blogg vet att TB inte har haft en lätt resa under sin sista årskurs på Svettpärlan. Jag nöjer mig med att säga att: att ha skolans rektor som mamma ger tydligen en del tonåringar rätten att både kränka och trakassera rektorns son. Snart är det dock över….mycket snart….är det över….

Dagen idag har dock bjudit på sol, om än med en hel del blåst inblandat. Morgonpromenaden var betydligt mer angenäm idag och solen har hållit sig framme precis hela dagen. Det ser oändligt vackert ut ute. Spirande grönska, nyklippt gräs och altanloungen full av kuddar och annat mys. Till och med vårt sommargolv har fått sina fina gula prickar.

Vi har haft en supermysig dag här i Happyvardag. Gårdagens ilska håller så sakterliga att försvinna och talet till åk 8 till deras picnick har blivit nedtecknat. Med andra ord har jag haft skrivarstuga här idag igen. Mycket trädgårdshäng och lite nytta i form av återvinningen, tankning av bil och kompletterinhshandling.Snart ska TB träna och maken och jag ska göra oss redo för en vuxentillställning ikväll. Det ska bli så mysigt! Morbror Lasse kommer hit till grabbarna och farmor och farfar har hämtat Milou.

Tänkte bara visa hur det ser ut när det blåser här i den blekingska skärgården. Frisyren får sig en ny touch helt enkelt, eller vad sägs om denna sköna bild…

Så jag ochMilou, Axel och Elsa tillsammans med mina 3 grabbar  hälsar er alla Happy Friday och hoppas ni får en FAB kväll. Det tänker jag ha….Kram Mia

Så här efter lite tid till eftertanke, när erfarenheterna har smält in ordentligt, då känner jag att jag har världens bästa koncept klart för framtiden. Om någon bara nappar på idéen och förverkliga den, vill säga. Tyvärr har jag inget kapital att plöja in men….

Jag pratar givetvis om barnkalasfixare. Eftersom jag är grymt imponerad av föräldrar som fixar, pysslar och donar kalas för sina små telningar,medan jag själv bara köper in mig på Leklandet. Eftersom det hade sparat oceaner av framförallt energi för den här rektorskan, även tid skulle jag tro. Eftersom jag måste vara den mest fantasilösa och mest ohändiga förälder man kan skaffa sig så….

Tänk er en ambulerande barnkalasfestfixare! Tänk att kunna välja mellan olika typer av kalastema (pirat och sjörövare, prinsess, cirkus, äventyr, fångarna på…., Star Wars, sport – ja, name it)! Tänk er att allt kommer hem till en med en ytterst kreativ person som fixar och donar! Tematiserad mat och dryck, utsmyckning, lekar och aktiviteter samt avslutning! Till ett bra pris…..Jag är på! Ja, alltså inte till att vara festfixaren, utan till att köpa in tjänsten alltså.

Garanterat hade jag varit lika glad som killen på bilden, dvs Gabriel här tillsammans med Mickan. Nu gjorde vi ju alltså det lätt för oss med Leklandet, men ändå…Lite fantasilöst måste jag själv tillstå. Men bra blev det och Gabriel var nöjd, vilket måste anses som huvudsaken.

Kristi Flygare idag och här har det minsann icke gökottats ett dugg. Förvisso vaknade jag och även maken tidigt, men sönerna sov så himla gott. Det blev en härlig morgonpromenad med Milou och sedan långfrulle här. En dusch och sedan kröp jag ner i sängen igen med en ny bok. Så härligt att börja läsa en ny när man är pigg (sa hon som visst somnade där med boken på näsan….). Resten av dagen har gått i slapphetens tecken – lite tv, lite bok, lite lättlunch och så lite trädgårdshäng. Vädret varvar mellan sol och lätta regnskurar, men blåser….det gör det rejält hela tiden. Ett säkert tecken på att man är i Blekinge, liksom.

Nu helgrillas här en citron och salviakyckling. TB har träning vid 18.15 så jag gissar på sen middag idag. Ännu ingen reaktion på Gabriel efter sin spruta…men jag ropar inte hej. Det gör jag inte. Ikväll ska jag jobba på att slippa ifrån hockeyn på tv – vad är oddsen?

Kram Mia

Är just nu inne i en intensiv bokslukarperiod och jag älskar det. Det är den allra bästa insättningen på avkopplingskontot för rektorskans del. Med en påbörjad bok unnar jag mig alltid tid i soffan, läsfåtöljen, sängen eller varför inte solstolen då vädret så tillåter – annars har jag ju en klar tendens att hitta på x antal olika måsten och passa-på-grejor.

Sent omsider hittade jag till Sofie Sarenbrant – läste ju hennes ”Vecka 36” när vi var i Florida. Väl hemma beställde jag både ”Istället för dig” (mycket bra uppföljare, om den nu hette så. Tillfällig minnesbrist…sorry) och ”Vila i frid”. Den sistnämnda är precis utläst och jag har något som skulle kunna kallas separationsångest. Så otroligt bra och välskriven bok. Härligt språk (ej högtravande), korta kapitel och en lagom dos av parallellberättande. Den rekommenderas varmt! På mitt sängbord ligger just nu en Lisa Jewel (Syskomakaren) och en Cecelia Ahern ( Om du bara kunde se mig). Dessutom väntas det hem Denise Rudbergs ”Två gånger är en vana” samt en Kajsa Ingemansson. Lovely!

Lillördag idag och sedan nästan ”söndag” imorgon – vilken härlig lyx! Idag hade vi egentligen studiedag, men eftersom vi var så kreativa och effektiva igår kunde jag ge mina goa medarbetare självstudietid idag. Några valde att jobba hemifrån, andra kom till jobbet. Själv tog jag sovmorgon, kom till jobbet till 10 och åt sedan världens godaste Raggmunkar med stekt fläsk a la Mats och Janne. Eftermiddagen ägnades åt möte kring en elev med dennes föräldrar och soc. Ett roligt möte där vi kunde berömma för alla de framsteg som sker, men där inputen tillbaka till oss från soc sida var lika fattig som vanligt. Jag vet egentligen inte varför jag varje gång hoppas….Att se föräldrars lycka över info och se lite harmoni sprida sig – det är dock underbart härligt! Tillsammans, föräldrar – elev- skola, kan vi göra underverk. Om alla parter bjuder till! Men det räcker med att en part motarbetar eller är likgiltig och framgången låter definitivt vänta på sig – det har sannerligen mina 20 år som verksam i skolans värld lärt mig. (Och ja ja…jag är så gammal. 17 egna år i skolbänken samt 20 jobbade….Say no more…)

Nu ska liten Gabriel få sin 6-års vaccination och eftersom han blivit febersjuk av alla andra anar jag mig till lite lata dagar på hemaplan framöver. Ikväll ska vi njuta lite Italian delis och imorgon tar vi sovmorgon. Igen! Kram Mia

Ni har säkert hört talas om dem – barnen med särskilda behov – som skolan så käckt valt att kalla dem. Gruppen av barn som föräldrar fasar för att deras barn skall komma att tillhöra. Gruppen av barn som till varje pris skall försöka normaliseras. Barn med särskilda behov som är i behov av särskilt stöd, vilket antiklimax för en förälder. Eller? Varmt välkommen till en ny skolcool hemlis signerad Rektorskan…..

Kära förälder, förfasa dig icke! Släpp omedelbart din oro över om ditt barn skall kategoriseras som normalt eller icke. Tillåt mig tala i klartext: ALLA BARN har särskilda behov. ALLA BARN är i behov av särskilt stöd av olika slag. Det är det som är deras unika egenart. Det finns mycket få barn som är helt jämna i sin utvecklingslinje och som skulle kunna falla inom en slags normalitetskurva (vilken väl inte finns mig veterligen…). Egentligen! Men det har liksom blivit allmänt vedertaget att vissa svårigheter är mindre normala än andra. Att vissa svårigheter skulle kunna hamna under epitetet ”mindre lyckade föräldrar”. Inget skulle kunna vara mer felaktigt. Få saker gör mig dessutom så upprörd som just de föräldrar som anser att just deras barn (och de själva då) är lite mer normala än andra och som absolut inte har några särskilda behov. Stackars barn i så fall!

Varje barns unika egenart. Att se dem för precis det de är – med starka sidor och svårigheter, fördelar och tillkortakommanden och särskilda behov. Så klart! Om vi som föräldrar ser och bejakar våra barns egenheter, lär känna dem och vågar verbalisera detta med förskolepersonal, omgivning och skola då blir det ju avdramatiserat. Även inför barnet. Så kan barnet lära känna sina egna egenheter, hälsa på dem och känna att de duger till ändå. Ingen är fullkomlig. Ingen är extraordinär på allt. Ingenting är någonsin så bra att det absolut inte kan bli bättre. Världen går inte under för att ditt barn har läs- och skrivsvårigheter. Eller problem med att sitta still. Att sena talare gärna blir sena läsare faller sig ganska naturligt och varför måste du skriva fina bokstäver när det finns dator/ipad som finfint hjälpmedel. Allmänbildande begrepp kan läras in via leken och matematiska grunder är något väldigt många behöver hjälp med att befästa. De sociala samspelet måste ibland tränas in via önskvärda beteenden och sociala berättelser och hjälpjagsträning kan fixas med kompis, förälder eller annan vuxen på skolan.

För att vara ärlig finns det faktiskt inte många saker som är olösbara i skolans värld. Visst tar det ibland lite tid att hitta rätt i var de särskilda behoven verkligen härhör i och vad som är symptomen på detta. Ibland måste vi prova oss fram till en optimal lösning och ibland måste vi ta hjälp av externa personer för att hjälpa oss att se det som kanske egentligen är det uppenbara, men som vi blivit hemmablinda på. Men jag tror på att tillsammans är den bästa väg som finns. Samarbete, tålamod, överseende och alla goda, härliga och positiva förväntningar vi kan ha. Att fylla barnen med att det är inte fult att inte kunna – däremot är det inte så nice att ge upp. Gör det attraktivt att träffa extern hjälp eller en specialpedagog. Och för guds skull, om ditt barns skola får er att känna er mindervärdiga för att ert barn har särskilda behov: titta er i spegeln, klappa er på själva på axeln och ta fighten. Tala om att ni minsann är beredda att bejaka de särskilda behoven samt att ni tillsammans måste hitta vägen för hur ni ska jobba för de goda resultaten. Berätta hur ni tycker, tänker och känner och var beredd att lyssna in skolan. Tillsammans är vi nämligen oslagbara!

Happy tisdag med studiedag hos Svettpärlan. En underbart kreativ dag där jag nu riktar mitt stora tack till medarbetare för att ni är just precis dem ni är. Jag är lyckligt lottad som har just er till att hjälpa mig att förverkliga min livsdröm. Just nu brottas jag med huvudvärken från helvetet och jag måste bara ta itu med matlagningen. Sen….sen ska jag mysa soffan….Sovmorgon för oss imorgon. Så himla nice!

Kram Mia

Jaha ja, så var det alltså måndag igen då. Vaknade okristligt tidigt (04.45) och fick för mig att jag strulat till det med öppningen på fritids pga ledighet för Svettpärlans egen mormor (hon öppnar fritids varje dag mellan 06-08). Mess och samtal och…klarvaken. Allt var naturligtvis redan löst, bara sviktande minnesfunktion hos rektorskan sådär på morgonkvisten. Morgonpromenad i lätt kylslagen vind klockan 05.15med Milou – det ni!

TB hade självstudiedag idag, via andra jobbade och hantverkare väntades till Happyvardag pga utedassdoft i makens lilla datarum. X antal timmar senare for make och Gabriel hemåt, jag roddade kvällens föräldramötesfika på jobbet och hantverkarna de lös med sin frånvaro. Ja, inte helt rättvist – de var här och rekade på morgonen – men skulle komma tillbaka. Vi får väl se….när.

Trötta ögon här idag. Gabriels kalas på leklandet körde slut på honom (och oss andra med för den delen), TB laddar för nationellt prov i matte problemlösning imorgon och själv har jag stjälpt ut min kropp på sofflocket. Kan i detta läget inte bara förstå hur jag ska orka med ett  föräldramöte med soc ikväll. Idag blir det ”blåljusinfo” till åk 9 kring ANT, kränkningar och annat mindre nice. Så viktigt och eftersom jag har hört denna info förr vet jag att den är bra. Annars är jag ju ganska kritisk mot soc som ni vet. Jag stör mig grymt mycket på att dessa välutbildade människor inom områden som barn/familj, faktiskt undlåter att ge en konkreta råd och tips samt handledning till oss i skolans värld.Särskilt när man ber om det. Vem som än frågar mig kring områden som jag kan, får ALLTID svar – det är en hederskodex för mig att åtminstone dela med mig av det jag kan. Men så känns det tyvärr inte som om soc här hemma hos oss resonerar. Trist!

Nåväl, nu vilar jag ögonen en liten stund. Två studiedagar med mig vid rodret ligger framför oss och sedan stundar det långhelg. Så härligt! Hoppas ni alla haft en fin start på veckan….Kram Mia

Japp, på begäran…lite fler semesterbilder. Och ja, jag älskar också att se på andras foton så…Here it comes…

Gabriel fångad i poolen.

Att flytta gränser – Waverunners längs Fort Myers Beachkustremsa

The Hulk på Universal Studio – rätt läskig faktiskt!

Underbart onyttigt käk på härliga Cheeburger Cheeburger på Sanibel Island

Far och son på Clearwater Beach.

May the force be with you…..Grabbarna med sin idol, Darth Vader, på Legoland Florida.

Härliga T-Rex Café Downtown Disney! Vilken härlig atmosfär.

Minigolf på rumpbanan.

Mina fina grabbar på vår favvorestaurang, Yucatan, Fort Myers Beach Old Town

Avancerad dykträning för liten Gabriel i vår pool.

Påskmiddag med familjen Nilsson på Iguana Mia. Mumma!

Vårt lilla badtroll! Gissa om han längtar efter sommarvärme???

Fler än vi hittade till beachen – vilket härligt folkvimmel.

På väg att hyra Waverunner. Häftig dag!

Favvokäk för rektorskan….

Kvällsbadande at Nilssons place – Ebba, TB och Gabriel.

Kort och gott en ljuvlig semester och jag längtar grymt tillbaka. The Florida lifestyle funkar fint för familjen Happyvardag. Idag har vi överlevt Gabriels barnkalas på leklandet. 2.5h lek och bus i något av ett subtropisk klimat. Hugaligen…inte luktade vi kanelbulle sedan inte. Klipp av gräsmattan, texmex buffé och sedan bildtrix till bloggen. Nu ska vi snart natta kudden, ty imorgon väntar jobbet på oss.

Sussigull vänner….Kram Mia

Shopping är ett härligt tidsfördiv eller ett fruktansvärt måste – allt beroende på när, var hur och till vem? Utflykten till Stockholm bjöd inte på någon större shoppinglycka, faktiskt bara ett par brallor från Zara till mig och några Bakugan till Gabriel. Å andra sidan hade vi ju shoppingspree i Florida så….På tal om Florida, imorgon kommer lite efterfrågade pics från semestern. Och jag gissar att jag kommer att få världens längtan tillbaka.

Oh my vad det blåser här i Blekinge! Lägg därtill en grå himmel och regn så förstår ni att man knappast sammakopplar tillvaron med den 12 maj. Idag blev det en lång morgonpromenad och jag hann precis till vår garageuppfart innan regnet satte i. Lördagsfrulle och sedan var det dags för nya kläder…

Till exempel har vår lilla säng (Le Cheval) fått nya kläder, Gabriels likaså och i TB´s rum har vi kört helomvändning. Från en obekväm och mycket skrymmande bäddsoffa, vilken dessutom har gått sönder eftersom någon (jag säger inte vem) har provat att träna floppteknik i denna, till vanlig säng, sängbord och fåtölj. Vilket meck att få itu soffan och nu är den i små beståndsdelar. Och usch och fy för hur det såg ut under det eländet. Bläh! Men nu är det välstädat, nyböblerat och utrensat. Så himla skönt! Även Gabriels rum fick sig ett röj. Lite wild and crazy känner jag mig allt…..Städning sker ju normalt sett på söndagar i Happyvardag.

Jag undrar bara en sak: Syns det eventuellt att vi gillar the American South Style? Eller är det bara jag som har fått för mig att det är ett genomgående tema här hemma.

Nu sitter jag här i läsfåtöljen och känner mig lite slak. Mis en place för kvällens middag är gjord – idag vankas det vitlöksmarinerade räkor med tomat och purjo på toast samt Cantadoufylld lövbiff, sallad och pepparsås. Vila ögonen en stund och sedan ska vi se Man City spela hem Premier League. Imorgon kommer det alltså lite pics från semestern och själva ska vi se till attförsöka  överleva ett barnkalas. Wish me luck!

Kram Mia

Kommer ni ihåg det där programmet där barn skulle förklara vanliga begrepp och vuxna skulle gissa? Ofantligt roligt! Numera lever vi den programdrömmen mer eller mindre här i Happyvardag. Det är som att trycka på rewind och sedan spela upp TB för en sisådär 10 år sedan – en märklig dejavukänsla, men så häftigt.

Liten Gabriel gör många tunga uttalanden. Ja, för att vara helt ärlig pratar han mest hela tiden så att man uppfattar väsentligheterna i allt sorl är egentligen ett under, men men. Imorse dök han lite sömndrucket upp i storstugan, slänger ett getöga (mor Anitas favvouttryck) genom altandörren och skiner upp som en sol. -”Kolla!, nästan skriker han, kolla det har växit ut blommor från kanterna på buskarna. Och träderna har blivit mer gröna än i övergår.” Visst är det härligt, kontrar jag. -”Japp, alla växter behöver solljus och vatten, typ regn för att växa, säger Gabriel. Det där kallas Fotosyntesen. Det är när man lever av varandra, utan att käka upp varandra”.

Iordningställandet av gården på förskolan samt deras planteringsprojekt ger värdefull kunskap och lärdom. Gud, vad jag älskar deras sätt att leka in allmänbildning. Har jag sagt att Skogsmyran och Sockermyran är världens bästa förskola? Annars menar jag det verkligen. Att lära saker utan att ha lektion och lära in – that´s the way vänner. Det där gör mig allt mer säker för varje dag som går. Och den stora utmaningen är ju då alltså att omsätta detta på ett bra sätt till skolans värld.

Fredagkvällen har gjort entré, TB är nytränad och massa godsaker hemhandlade. Citron- och salviagrillad kyckling, krispsallad och ett ljuvligt glas Ripasso Valpolicella har slunkit ner. Nu kollar maken hockey och för min del….Couldn´t care less liksom. Hockey är definitivt inte rektorskans grej. Själv ska jag fördjupa mig i min underbara bok och sedan somna sött. Imorgon är det världens bästa lördag….

Kram Mia