Skolcool – Föräldraapproach!

Lagom till det är dags för skolstart lanserar jag en nyhet här i Happyvardag – nämligen Skolcool! Förra årets personliga tisdagshemlisar följs nu upp med en ny typ av hemlisar – nämligen hur man som förälder kan förhålla sig skolcool. Jag tror också att mycket av detta är applicerbart även i förskolan. Skolcool är mitt sätt att röja hur vi som inre aktörer i skolans värld ser på olika variabler och företeelser inom vårt verksamhetsområde. Jag hoppas att jag skall kunna ge er lite ”inside information”, så att ni lättare kan förstå vår värld. Självklart är ni som alltid varmt välkomna med synpunkter och frågor i kommentarsfältet.

Att lämna det kärasta man har -sina barn – till en institution som skolan är inte alltid så enkelt. Att våga lämna ifrån sig en del av fostran, sitt dagliga tillsynsansvar och faktiskt också möjligheten att påverka dem innebär en stor portion mod och tillit. Som skola har man alltid ett ansvar att se till att skapa förtroendefulla och goda relationer med varje barns föräldrar/vårdnadshavare och självklart är vi ytterst tacksamma om man som förälder/vårdnadshavare också bidrar till denna goda relation. Tillsammans kan vi nämligen skapa bästa möjliga förutsättningar för kunskap, lärande, omsorg och gemenskap. Även om det är skolans ansvar, bör man som förälder aldrig luta sig tillbaka och bara invänta. Bjud gärna in till en öppen och rak kommunikation – våga ställ frågor, ge feedback och engagera dig. Tala gärna om vad som är unikt med just ditt barn – det uppfattas aldrig som skryt, utan ger oss en värdefull vägledning om vem som finns bakom kläderna och frisyren. Kanske till och med bakom attityden. Att objektivt kunna beskriva sitt barn är nog en utopi, men försök att så rakt och ärligt som möjligt berätta om deras styrkor och svagheter, likväl som deras fördelar och tillkortakommanden. Glöm inte ge exempel på vad som kan trigga igång ditt barn eller ännu hellre, hur gör ni för att avleda den ledsna eller sura minen på hemmaplan. Vi vill veta…Vi vill göra det så bra som möjligt för just ditt barn….alla de timmar som vi får lov att vara med och påverka dem.

Att vara helt ärlig kring sitt barn är svårt. Vi är ju så rädda som föräldrar för att någon (allra helst fröken) inte skall tycka om dem eller tycka att de inte duger något till. Vi vill så gärna att våra barn ska vara normala och gärna lite mer än normala. Vi vill så gärna att de ska vara duktiga i allt och ha lätt för allt och…Så tänker inte vi som lärare…Vi vill ha barn i skolan som vill. Vi vill ha barn som vågar vara sig själva och som vågar misslyckas. Vad ska vi tjäna till om de redan kan och vet allt. Sanningen är att ytterst få barn är kompletta just barn. ALLA barn är unika och har särskilda behov. Inget barn utvecklas rakt av i samma tempo i allt. Alla barn har saker att jobba med och som behöver utvecklas. Tack och lov och amen för det! Och kanske den största hemlisen av dem alla: De barn som ibland är lite truliga – de som inte köper allt rakt av. De barn som inte redan kan allt och som inte ens kanske har speciellt lätt för att lära sig. De är just precis dessa barn som triggar oss mest. Positivt! De är dessa vi ser som en extra utmaning.

 Så snälla kom till skolan. Var förälder och var stolt över just ditt barn. Försök aldrig mörka ditt barns svagheter eller tillkortakommanden – risken finns att de märker det, skäms och faktiskt far illa av det. Bejaka istället vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas. Våga verbalisera det för ditt barn. Var noga med att han/hon förstår att INGET barn kan allt. INGEN är fullkomlig. Det är ok att vara mycket bra, lagom bra eller mindre bra på saker. Vi ska lära varenda liten unge att de ska kräva respekt för den de är och inte för vad de kan prestera. Det är så enormt viktigt att vi som vuxna, både föräldrar och aktörer i skolans värld, förmedlar och gestaltar detta.

Ställ frågor till oss om det ni undrar över, det ni inte förstår, det som verkar vansinnigt i era ögon och öron. Be oss förklara hur vi har tänkt – för en sak är säker, tänkt det har vi alla i skolan gjort. Vi har tänkt och klurat och försökt hitta den bästa lösningen för så många som möjligt samtidigt. Kanske blir det inte superbäst för just ditt barn och då får man förstås säga det. Berätta hur ni känner inför det och lyssna på svaret. På så vis bygger man en god relation och kommunikation. Snälla ifrågasätt inte oss – utgå inte från att vi medvetet har valt en mindre bra lösning för att j-las. Ifrågasätt inte – men fråga gärna hur vi har tänkt. Är det något vi kan ändra på så försöker vi givetvis göra det.Vi vill nämligen inget ont. Tvärtom….Vår strävan är alltid att vara er (föräldrars) bästa samarbetspartner! Tillsammans är vi starka. Tillsammans är vi oslagbara. Tillsammans kan vi göra varje barn skolgång till en positiv upplevelse och ett äventyr. Tillsammans….

Amen på det och hoppas ni har en fin tisdag. Här var det en kall morgon, men ack så fin solig dag. Andra skoldagen och jag njuter av alla goa kramar från skolpigga barn. Många rutiner har vi som inte sitter ännu och vi kommer att ha ett rejält jobb med att befästa dem. Men det viktigaste är att se till att ha roligt under tiden. Straxt är det dags för akademiträning för TB och själv skall jag leka hemmaekonom och fixa mor och fars månatliga ekonomi. Sen blir det nog en tidig kväll i bädden skulle jag gissa…

Tomorrow…see you then! Kram Mia

 

9 thoughts on “Skolcool – Föräldraapproach!

  1. Hurra för dig Mia och tack för ett fint inlägg i frågan om hur vi som föräldrar ska förhålla oss till våra barns pedagoger. Ska ta med mig detta och använda det när så behövs.

    Kram

  2. Tack för uppmuntran till att visa framfötterna i skolansvärld som förälder. Man kan aldrig fråga för mycket brukar jag säga till barnen när de vill veta något , så jag får börja ta till mig det själv .
    Tack för ännu ett fint tisdags inlägg! Kram

  3. Fantastiskt.. Mia du är helt enkel UNIK.
    Nu har jag tårar som rinner.

    Å gud vad jag önskade att jag träffat pÃ¥ sÃ¥ kloka vuxna pÃ¥ min dotters skola, eller iaf en klok…
    Tänk vad mycket sorg, hennes självkänsla vi sparat.
    Istället blev det kaos och en tonårstjej som gick ut skolan med känslan av att vara dum.
    Hon är idag 22 år och har läst den ena utbild efter den andra.. pluggar nu och har så gjort sen förra graviditeten, får fin fina betyg och det borde väl vara bevis om något att man inte är DUM i huvudet. Ändå så sitter såren från högstadiet så djupt.. ändå så tror hon inte fullt på sig själv.

    Tänk sÃ¥ olika det kan vara…
    Kramar om dig älskade vän.. och du.. du är bara bäst

  4. Ewa, du fina kvinna med alla värmande kommentarer. Tack snälla och vad jag vill att alla barn skall få ha det bra i skolan. Det smärtar mitt hjärta då jag läser om dottern. Tur hon har en sådan fin mor…

    Tack för den goa kramen browneyed…Här kommer en tillbaka till coolaste tjejen.

    Finaste Fraggel….tack snälla för dina varma ord. Jag behövde dem extra väl just nu kan jag säga. Saved me…
    Kram Mia

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Current ye@r *