Strukturlös frihet i en schemalagd värld

Det där måste ju vara två motpoler, eller hur? Och att förpassa sig från ett tillstånd till det andra sker nog tyvärr inte friktionsfritt – oavsett vilket håll det än gäller. Människan är ju som bekant ett vanedjur och det är lätt att hänga kvar i det som är vanligt. Det trygga. Det kända. För att inte tala om hela gråskalan som också måste passeras på vägen från ett tillstånd till ett annat. Många gånger inbillar vi oss nog att det ska gå lätt. Vi är inte beredda på vad som sker i oss när det gamla invanda ruckas. Ställs på ända. Vi tar helt enkelt för givet att vi ska inrätta oss i gällande tillstånd som om man hade svingat ett trollspö. Är det inte lite märkligt, så säg?

Normalt sett lever även familjen Happyvardag i en schemastyrd värld – det måste erkännas. Och även om vi minimerar så handlar det om skol-, dagis- och jobbtider hit och dit. Aktiviteter och sociala samlingar. Mattider och nattningstider. Morgonalarm som ringer och begränsningar som måste inses. That´s life helt enkelt. Men när vi tar ledigt, då tar vi ledigt så det står härliga till vill jag lova. Man brukar tala om att det tar lite tid att gå ner i varv och det instämmer vi helt klart i. Det märkliga i att inte ständigt vara under tidspress är en annorlunda känsla. Härlig, men samtidigt förvirrande. Oändlighet av tid som kan fyllas med mer att önska än måsten är en ynnerst – men kan för en del bli en strukturlös frihet som skapar rastlöshet och panik. Inte sällan går man i fällan och bokar in sin lediga tid med diverse saker. Saker som man säger görs i önskningarnas namn och därmed ger man sig själv mandat att fortsätta schemalägga sin tillvaro.

Jag tror det är enormt nyttigt för oss vuxna att visa våra barn och ungdomar att man inte ständigt måste ha något på agendan. Att inte all ledig tid måste schemaläggas och fyllas. Att man inte ständigt måste ha projekt och fancy thing på g. Att det faktiskt är ok att”bara” samexistera. Att ta dagen som den kommer. Att våga leva mer efter behov och önskemål, än efter tider och planer. Att våga bemöta sin omgivnings frågor om vad man ska göra med: Vi får se. Att våga ge sig själv och sina avkommor möjligheten att vaggas bort i en helt annan rytm. Att kunna uppskatta sysslolösheten och istället i ro komma på nya idéer till lekar, aktiviteter eller annat.

Inte sällan är det vi föräldrar som drivs av stora aktivitetsnojjan så fort barnen (och ungdomarna) blir lediga. Inte sällan är det vi som är livrädda för att de ska ha tråkigt eller att det ska bli bråk och konflikter eller att alla andra minsann ska prata om allt de har gjort och så känns det fjuttigt det man själv har åstadkommit. Familjer i allmänhet drivs att fara och flänga i sin jakt på upplevelser till sina barn. Jag minns själv hur det var då lille Gabriel kom till världen en frusen majtisdag. TB hade hunnit fylla 10 och den stundande sommaren bävade jag för. Bävade för att TB skulle tycka att det var B att få en lillebror och att vår värld skulle begränsas. Jag planerade för tusen ting och hör och häpna…skrev till och med en dagbok till TB dag för dag om vad vi gjort. När sommaren var över var TB dödstrött och jag hade både magkatarr  och ständig huvudvärk. Lille Gabriel han hängde bara med. TB sa i augusti att det var hans livs jobbigaste sommar. Jag ville ju bara vara hemma och gosa med min lillebror, sa han…..Jisses, så fel av mig….

Sedan dess har jag fullständigt backat av aktivitetsnojjan. Och det funkar alldeles utmärkt. Visst hittar vi på saker – saker som man gör på sommaren. Solar och badar. Åker båt. Klättrar i träd, plockar bär och går på skogstur. Köper glass och socialiserar. Spelar golf, fotboll och en mängd andra spel. Eller vad sägs om mörkerbadminton? En speciellt avancerad form av racketspel som kan genererar en hel del skratt och diverse skador. Provades häromkvällen och tyvärr är vi nu minus ett rack och Gabriels solstol. Shit happens…Maken hävdar att det enbart är mitt fel eftersom jag fäktar aggressivt med all typ av rack och klubba. Jag förstår inte ett smack vad han talar om…… Så ner i varv har vi kommit. Jag tittar på de halvsmutsiga golven som hav och strand, pool och skog sekundärt ligger bakom. Tänker att det där tar jag sen…Jag diskar inte efter maten – jag sköljer och gör det på morgonen efter. Jag struntar i att jag tar ett powernap i solen och därmed kommer att somna senare på kvällen. Jag har inte organiserat om ett enda skåp, inte en enda låda. Jobbväskan står orörd i arbetsrummet och mobilen är visst ständigt på ljudlöst.Strukturlös frihet när den är som bäst…..

Solen har skinit idag också – galet härligt väder. Morgonpromenad idag också, men ett försök till tempohöjning gav värsta hostattacken ever. Host och harkel, klök och spott – det är verkligen osexigt att hosta. Verkligen extremt osexigt. Gabriel och jag har självklart varit på stranden och idag fick vi sällskap av morbror Cacke som tog sitt premiärdopp. När vi kom hem hade maken och TB monterat sandfilterpumpen till poolen samt förberett för sjösättning av TB:s båt ”So Awesome”. Just själva sjösättningen pågår just nu och här hålls det tummar på hemmaplan. Jag behövde inte följa med….Puh! Världens bästa granne följde med. Bönhörd! Jag är verkligen inte någon båttjej. Kanske inte så illa som landkrabba men….Ikväll blir det leftovers till mat – kylskåpsrens på ren svenska. Funkar fint en varm sommardag det också.

Tjingeling på er godingar….Hoppas ni haft en underbar sommardag whereever you are….Kram Mia

3 thoughts on “Strukturlös frihet i en schemalagd värld

  1. Vad underbar lässtund.. så sant så sant..
    Jag håller med dig helt och fullt… man ska göra det som faller en in under semestern och framför allt ta det lugnt.

    Jag har alltid frågat mina barn vad dom önskar att få göra under några dagar under semestern..
    De restrerande dagarna har gått till badhäng, grillning, kubb och annat mys.

    Jag tror att det har varit i lagom dos av det planerade som fått gå helt i barnens önskan.. själv önskar jag bara soliga dagar, ljumna kvällar och gott sällskap.

    Kramar till bästaste Mia..

  2. Bra att fråga barnen Ewa. Jag tror vi mammor ofta överarbetar saker och ting.

    Det rä så sant fashion….

    Kram Mia

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Current ye@r *