Back to Barefoot beach!

Idag var det dags att säga hej till en gammal bekantskap -nämligen Barefoot beach i Bonita Spring. Ett naturreservat där det finns en gudomlig strand med härligt smaragdgrönt vatten. En strand där vågorna växer sig höga och Gabriel kan få göra det han älskar mest av allt – guppa i vågorna!

Ja, nu var det alltså meningen att ni skulle få se Gabriel på surfbrädan i vågorna men eftersom fotografen heter rektorskan blev det som det blev. Nåväl….stora härliga vågor har förgyllt vår dag och Gabriel badar nästintill oavbrutet. Han har också skaffat sig en ny idol. Idolen heter Anton Nilsson, är 17 år och en cool snubbe som Gabriel säger. Anton kan (och så räknar han på fingrarna) spela golf, spela musik och spela strandtennis. Och det är coolt! För övrigt är Gabriel mycket bekymrad så fort familjen Nilsson ska göra något annat än det vi ska göra. Idag åkte de hem från stranden tidigare än oss och då ropar Gabriel efter dem: Jag kommer att sakna er!

Barefoot bjöd oss alla på solbränna så det hette duga. Efter dusch och massiv insmörjning i ”After Sun” (luktar som bubbelgum…nice) väntar nu en tur till ett shoppingcentra. TB ska inhandla fotbollsskor nummer 2, vi behöver en väska till om vi ska få med oss allt hem och maken ska handla tröjor. Själv ska jag försöka undvika mer shopping idag….Vi får väl se hur det går! Ikväll blir det grill på altanen. Det vankas crabstuffed salmon och en sval sallad. Mumma!

Jag utgår från att vi kommer att somna som stockar och imorgon blir det klockringning nummer 2 för semestern – maken och P Nilsson + kids ska till golfbanan i arla morgonstund. Själv ska jag nog ta och utföra lite hederligt hushållsarbete och som jag längtar….Poolen på förmiddagen och beachen på eftermiddagen lär bli en perfekt kombo. Och här har vi ju hittilldags inte behövt säga, om vädret tillåter….Vet inte om vädret skulle kunna vara mer tillåtande egentligen? Det är helt perfekt! Aldrig mindre än 30 grader på dan och aldrig mer än 35=perfekt. Morgon och kväll ca 25 grader= riktigt perfekt. Kanske till och med bäst av allt.. Det här är inte svårt att vänja sig vid.

Soliga och varma kramar från ett sant heaven on earth. Hörs igen imorgon!

Rektorskan och matematiken!

Ja, låt mig inleda med att säga att det där skulle man kunna skriva en hel bok om. Mig och matematiken. En slags förlorad värld för rektorskan. Tyvärr har jag nog ingen möjlighet att skylla på mina lärare – det har ju varit en del genom åren och alla med mycket skilda personligheter. Så visst borde jag ha connectat med någon av dem. Sanningen ligger nog närmare det faktum att jag är humanist. En obotlig humanist med no skills inom den logiska delen av kunskapssfären. Så är det nog…

Vardagen innehåller ju en hel del matematiska ting att klara av och det går rätt så bra för mig. Fixar hushållsekonomin med diverse olika uträkningar (en del mer onödiga än andra) och eftersom TB är en stjärna behöver han ingen hjälp med ämnet. Men nu är det ju inte bara vanlig happyvardag längre – nu är det ju semester. Och inte vilken semester som helst, utan i det stora landet i väst. Och här betalar man då sannerligen inte med kronor och ören. Nänä….här ska det betalas i dollar. Och då ska man ju liksom kunna räkna om priserna så att man får ett slags jämförelsetal. Och då…då blir det jobbigt. Ja, inte då jag tar det lugnt och stilla – då blir det överslagsräkning x7. Men ibland ska man ju liksom bestämma sig och slå till lite snabbt och då…då får jag för mig att det mesta blir lite dyrt. Fast sanningen är att det mesta är snuskigt billigt här och jag borde sällan tveka. Maken frågar ständigt varför jag tror att allt ska kosta typ 10 dollar och då rycker jag bara lite halvtyket på axlarna. För aldrig tänker jag i ord avslöja att jag tycker det är så enkelt och bra att multiplicera med 10.

Shoppingspre har vi haft lite till mans. TB har satsat på dyra fotbollsdojjor, boll, träningskläder samt snygga tröjor och jeans från Oakley och Converse. Gabriel har köpt en hel massa kläder och leksaker. Maken har köpt byxor, skor och tröjor. Golfklubba och andra atiraljer. Och själv har jag köpt lite gott och blandat. Kläder och skickebudsgrejor. Och för er som undrar, jo men visst….skor har det också blivit. Några par har ropat på mig i butiken och velat följa med hem. Bild kommer här….

Vita, fina  små ballerinor från Sketchers och Skeletoes (five fingers) att löpträna i. Premiärsprang i dessa i morse och det var bara ljuvligt. Häftig känsla av barfotalöpning utan att det gör ont någonstans. Kan rekommenderas! Allra mest nöjd är jag nog med mina fina Mary Jane från Nike, eller vad sägs om:

Så nöjd är jag med inköpen så långt. Ännu finns tid kvar att fynda och jag har en del saker som säkert kommer att få följa med hem. Här är det sen måndagkväll och vi har haft ännu en solig, ljuvlig dag här i Fort Myers Beach. Sovmorgon och sedan löprunda för mig, frukost för alla och sedan beachen. Lunch på hemmaplan och sedan pooleftermiddag. Ett besök i leksaksaffären och sedan till en Aussie restaurant vid namn ”Outback”. Nu lyses himlen upp av diverse blixtrar och regnet hänger i luften. Perfekt då detta kommer på kvällen/natten. Förhoppningsvis har vi härligt väder imorgon också. Planen är att besöka Barefoot beach – ett naturreservat med exeptionell strand och härligt vatten – imorgon. Och där behövs inga matematikkunskaper…inga alls!

Sov så gott vänner….Det känns som om jag definitivt kommer att göra det. Min ögonlock är extremt tung och eventuella stavfel skylls på detta. Kram Mia

Investmenttime!

Inte är det det finansiella – ej heller det ekonomiska jag har i åtanke. Med andra ord kommer här inga placeringsmässigt goda tips och idéer för er som tänkt sig det. För i mitt eget lilla huvud handlar det här om en helt annan typ av investeringar. Nämligen tid och energi – något så trivialt som detta. Något vi gör dagligdags. Att investera tid och energi i olika projekt och i olika människor. I aktiviteter och i vardagen. I det vi kallar livet. Jag kan inte värja mig emot tanken på hur mycket investeringar som dagligdags inkluderar andra och annat. Kanske ibland på bekostnad av oss själva och våra närmaste….

Nu menar jag inte att i detta inlägg proklamera för egoism, men när man reser iväg som vi nu gjort blir det plötsligt extra tydligt. Extra tydligt hur mycket tid vi i happyvardag INTE är tillsammans i vardagen. Extra tydligt hur mycket tid som investeras i andra och annat. Extra tydligt hur mycket tid vi i jakten på effektivitet lägger på att göra saker på olika håll, för att tillskapa mer tid tillsammans. Och får vi det då? Gör vi något vettigt av den där tiden tillsammans då sedan? Eller är det bara en klyscha vi lärt oss slänga oss med? Jag känner mig ganska osäker här….Jag känner att jag är en av de som gärna jagar omkring i tillvaron för att skapa lugn och ro. Jag känner att jag alldeles för ofta ”passar på” att göra en del saker som jag tror ska ge mig ledig tid sen.Fast det blir liksom sällan ”sen” – för då passar jag ju bara på med något annat. Som den planerande, organiserade människa jag är har jag trott att jag gjort något bra. Nu är jag mer osäker än någonsin….

För jag har upptäckt….Jag har upptäckt att livet fungerar alldeles utmärkt även om jag inte har älgat omkring och förberett allt. Jag har upptäckt att det är ganska nice att bara existera i nuet, uppleva nuet, istället för att ständigt vara på väg någonstans. Jag har upptäckt att jag gillar mig själv bättre som en lite mer avslappnad person som inte måste ha alla svaren (alla olika möjliga svar) innan jag hamnar i en situation. Jag är ju en högst flexibel och handlingskraftig människa, varför jag inte behöver behandla mig själv som en ”blomkruka”. Jag har upptäckt att jag gillar extra mycket att bara samexistera med min familj…

En semester ”långt-bort-i stan”, i en annan tidszon ger en verkligen perspektiv. Det är jag och maken och barnen som gäller här. Det är vi, här och nu. Och det är befriande härligt. Jag skriver detta även om jag framstår som en hjärtlös typ som inte vill socialisera – men fasen vad jag behövde just detta. Fasen vad jag behövde att bara bry mig om min ”lilla” innersta kärnfamilj. I min vanliga tillvaro har jag trots allt försökt att begränsa min tillgänglighet, men ändå….Vi är en ganska stor familj och vi lever ganska tight. Vår vänskara är inte mördande stor, men den kräver sitt underhåll. Vi är engagerade i olika föreningar och med barnens grejor. Sen får man ju inte glömma min proffession med många mellanmänskliga relationer att vårda. En del kräver definitivt mer än det vanliga och det finns situationer i mitt jobbjag som nästan dränerar mig på energi. Och naturligtvis fattar jag att såhär är det för oss alla lite till mans. Just därför skriver jag detta……

Man måste avsätta tid och energi att investera i sig själv och sina närmaste. Det känns som om det är precis det vi gör just nu. Inte för att det var en av tankarna med resan eller något prioriterat mål för oss, men jag har upptäckt att det är precis så det är. Man måste naturligtvis inte resa bort, men man får nog inte tro att det där liksom bara kommer till en av sig självt. Vi har det FAB här på semestern. Bara vi…..Inga speciella måsten. Ingen tillgänglighet krävs då vi befinner oss här i annan tidszon . Allt görs bara då man vill och anser sig vilja prioritera det. Vi är tillsammans nästan hela tiden. Vi pratar med varandra, inte genom andra. Vi delar samma upplevelser och vi kan prata om den både nu och i framtiden. Vi tar våra kvällsbad tillsammans i pool eller hav alla fyra. Vi skrattar massvis tillsammans. Och hur smärtsamt det än är att erkänna så är dessa stunder rariteter som vi stoppar in som små lyxstunder i det vi kallar vardagslivet. Jag hoppas och tror att jag kommer att vara mer uppmärksam när jag kommer hem och denna semestern är över. Jag hoppas att jag ska försöka vara lite mindre effektiv och mer upplevelseinriktad i mitt vanliga liv. Jag hoppas jag ska ta mig tid att uppleva nuet med min familj – inte bara sträva efter att ligga 5 kurvor före för att eliminera alla slumpar som möjligen skulle kunna finnas. Vi fixar ju dem tillsammans ändå. Jag hoppas kunna hitta en balans i hur mycket tid och energi jag investerar i andra och annat kontra mig själv och min lilla familj.

För det är ju balans det handlar om. Inte skulle jag vilja ha det så här jämt…Jag skulle sakna hela min fina storfamilj och släkt, alla goa vänner och härliga medarbetare samt förstås elever och deras föräldrar samt andra externa intressenter. Jag skulle känna mig halv utan mitt jobb och mina åtaganden. Men att balansera mera får bli mitt motto. Det fungerar ju alldeles utmärkt att investera i mig själv i form av egentid för träning och den investeringen bär ju frukt i allt annat i mitt liv. Att min familj inte alltid ska höra mig säga: ”Jag ska bara….” innan jag njuter tillsammans med dem, det blir ett konkret mål att sträva mot. Även om vi inte kommer att göra fler långsemestrar (detta var vår 7 sedan år 2000) på ett tag då TB har flera viktiga betygsår framför sig och en fotbolls”karriär” att ta hand om, så ska jag årligen se till att vi gör resor tillsammans. Det är en prövning, men också ett utmärkt tillfälle att växa ännu mer samman som familj.

Och jag ska aldrig mer ha dåligt samvete för att jag prioriterar investeringar i mig själv och min lilla familj som nummer 1. Aldrig mer ska jag brottas med det. Aldrig!

Amen på det! Sena söndagskramen skickas över Atlanten till er alla. Här har vi idag haft det mysigt på beachen, även om maken ikväll smärtas av kräftröda ben (glömde visst att smörja sig där ja..). Lite tvätt och disk, sen lunch och lite golfinköp. Minigolfrunda nummer 2 stod på programmet och denna gång blev det en piratbana med små babyalligatorer som man kunde mata. Jippie….Gabriel var helt prillig. Resultatet? Ja….woawoawoa….have no idea…..Jag tänker mycket på Nick Borgen och We are all the winners….Det gör dock inte alla av manligt kön i min familj. Men jag älskar dem ändå….Nu sussas det lite här och var och själv ska jag sätta mig en stund på altanen och njuta de ljumma vindarna från Mexgulfen. Hörs igen tomorrow darlings….Hugs and kisses from us!

Vy över vår beach...Fort Myers Beach

Orlando, Hilton and the Bark Family…

…make a perfect combination. Tänk att sammanföra dessa tre element. Vi är helt enkelt jättenöjda! Trots att vi levt utan dator, blogg, fejjan och annat i tre dygn. Försök det med en tonåring, en sport- och statistikgalen make och en enträgen bloggerska. Alla med uppdateringsbehov.Nåja…

Torsdagen startade med semesterns första klockringning och tidig var den också. Helt okristligt tidig, men säg vad gör man inte för konsten? Ja, levnadskonsten då alltså.. 3 dagar i lätt hektiska Orlando stid på programmet och tanken var att vi skulle få ut maximalt av dessa.

3 timmars bildfärd senare var vi framme på Universal studio och vi styrde direkt stegen till Spindelmannen – vem annars? En heldag i strålande solsken och massor av karuseller, berg-och dalbanor samt upplevelser – eller vad sägs om Dr Domes Fearfall, Ripsaw falls, Jurrassic Park River Adventure, Seuss Landing, The Hulk, Dueling Dragoons, Harry Potter, Hajen, Men in black, PopEye´s ride med mera, med mera, med mera…Har ni inte varit här…googla gärna karusellnamnen och häng med på en ride via Youtube. Garanterat häftigt! Trötta, blöta och smutsiga for vi sedan till vårt hotell. Vackra fashionabla Hilton Convent Garden och visst kände vi oss något malplacerade vid incheck. Ett superlyxigt hotell med ljuvligt poolområde. Detta till trots blev det endast ett besök på Pizza Hut och sedan bums i säng.

Fredag bjöd på busfrukost och sedan snabbt iväg till PRIME för lite shopping. Vi hittade snabbt det som eftersöktes och efter en snabblunch på foodcourten bar det av till hotells ljuvliga poolområde. Här stannade vi hela eftermiddagen och utnyttjade alla faciliteter som fanns. Typiskt Orlandoväder med ömsom klarblåhimmel och sol och ömsom helt igenmolnat med stora Cumulu Nimbus på himlen. Men hela tiden varmt! Härliga bad, goda drinkar, snacks, solande, vattenrutschbana, lazy river och basketplan. Behöver jag säga att det fanns något för alla smaker?

Fredagkvällen tillbringades på favvorestaurangen Landry´s. Här njöt vi crabstuffed fried jalapeño till förrätt och schrimps eller steak till varmrätt. Gabriel fick korn på ”The Ballonman” och ville ha en T-rex – så blev det också. Tack the Nilssons för en ljuvlig kväll. Väl hemma blev det tv-mys i bingen, medan maken spelade biljard.

Låååång lördagsfrukost på hotellet medan pojkarna spelade basket. Åh, vad gott! Rostad bagel med rökt lax, creme cheese och grönsaker, en hel tallrik färsk frukt och ett stort glas iskall nypressad juice. Packning, bye bye till hotellet och sedan styrdes kosan mot lugnet i Fort Myers Beach igen. Väl hemma väntade uppack, tvätt och lång pooleftermiddag. Klarblå himmel, sol och 90 F idag – ingen som kan klaga på vädret här! Kvällen bjöd på en tur till Naples, lite rekande och en god lördagsmiddag på Red Lobster – Gabriel åt en hel tallrik med fried schrimppopcorn och pommes. Fruktansvärt förvånande! Vi andra njöt hummer, cocnutschrimp och caesarsallad.

Dagens tanke nummer 1: Många saker känns otroligt billigt i pris här (ex hotellrum), men det blir alltid extra allt. Inget ingår – allt läggs på (skatt, dricks, frukost, internet mm). Lite ovant mot hemma och tåls att tänka på då man ska jämföra priser.

Dagens tanke nummer 2: När det bränner till, då levererar USA på alla håll. Anton trampade på något på basketplanen och började blöda under foten. En liten vink till en servitör på omårdet och vips var både security, sjukvårdare och andra på plats. Omplåstring, erbjudande om sjukhusbesök, sökande av området och rapportskrivning. Det känns enormt tryggt. Som tur väl var det ingen  störra skada.

Dagens tanke nummer 3: Jag uppmärksammar själv att jag skriver om mat hela tiden och jag vill bara påtala att jag inte har drabbats av bulimi. Men vad tusan….det bara dignar av mat, sötsaker och dryck överallt. Inte undra på att en del ser ut som de gör här. För övrigt kan bara meddelas att det är enormt bra för självkänslan att åka hit. Känner mig smal, smärt och smidig och det mina vänner – det var väldigt länge sedan jag gjorde det senast.

Lördag kväll och vi är trötta och dästa här. På återseende imorgon då jag ska prata lite om investeringar. Och inte vilka investeringar som helst utan….

Kram Mia

The Hulk....inte alls läskig...

From Florida with love….

Kärleken till sol och bad. Kärleken till naturen. Kärleken till allt som hör samman med semester…..Idag blev det en tur till Lovers Key!

Lagom lång sovmorgon, frukost och packning av prylar. Ett snabbesök i affären för att fixa saker till picknick och sedan hem och knåpa. Klockan 10.30 tutade the Nilssons utanför och off we went…. Vi lämnade Fort Myers Beach bakom oss, tog bron över till Bonita Springs Community och svängde av mot Lovers Key. Färden gick genom ett busklandskap och till sist hamnade vi på en parkering. Härifrån tog vi en Tram ner till beachen. Lovers Key är ett naturreservat – ett otroligt vackert sådant!

Dagen har ägnats åt att samla snäckor, sola och bada samt spana efter sjökor (tänk simmande rundnätta djur och inget annat som man kan förknippa med hur man uttalar ordet)och delfiner. En vacker liten delfin fick vi se hoppa en bit ut i havet. Ljuvligt avsvalkande (ca 25 grader i vattnet) och nästan 27 i luften. Pojkarna spelade strandtennis, mammorna pratade och läste en mycket informativ tidning (Se och Hör), Ebba jobbade på brännan och papporna kollade till Gabriel. En helt ljuvlig dag!

Nu har vi landat hemma i huset och det är dags att packa, men hem ska vi inte ännu…Nej, imorgon bitti drar vi mot några händelsrika dagar i Orlando. Vi skall bo på Hilton med ett eget vattenland i trädgården, gå på nöjesparker, shoppa och gå på favvorestauranger. På lördag styr vi kosan mot Fort Myers Beach igen. Jag gissar på en ganska rejäl tempoökning, då Orlando bjuder på allt och lite till. Förhoppningsvis har jag uppdateringsmöjligheter därifrån…

För övrigt kan jag bara berätta att Gabriel har vidarutvecklat en lek som han kör flitigt med oss nu. På förskolan leks det ”Hur mycket är klockan herr Lejon” och denna har nu blivit ”Hur mycket är klockan herr Haj”. Leken leks därmed i vatten istället för på land och funkar både i pool och i hav – tro mig, vi har prövat under dagen idag. Underbart skoj!

TB är lycklig efter att ha fått meddelanden på fejjan från lagkompisar som säger att de saknar honom. Det betyder oändligt mycket märker man….

Så…from Florida with love to all of you….allra extra idag till allra käresta syster med familj. Jag har ju berättat att hon fått en ganska allvarlig sjukdom och nu skulle hon och hennes döttrar äntligen komma iväg till solen en vecka. Tyvärr var hennes senaste prover så dåliga att resan fick ställas in (de skulle åkt på fredag morgon). I sådana lägen kan jag bara meddela att man känner sig inte så glad över att befinna sig på andra sidan Atlanten. Största kramen systeryster kommer här….känn värmen!

Tomorrow darlings…tomorrow njuter vi berg och dalbanor i massor, vattenkaruseller och annat bus….Hörs snart igen….Kram Mia

Lärande den andra dagen –

….med en 5-åring och en 15-åring. Och en 44-åring. Mycket spännande! Ni som brukar följa mig vet att jag ofta pläderar för ”den andra dagen” – dvs allt det man lär då man inte är i skolan. Allt det där som ser olika ut beroende på vilken familj man växer upp med, men som på alla tänkbara sätt är ovärderligt. Inte bara allt det positiva man lär, utan också allt det där man kan känna att man aldrig vill göra om/uppleva igen/ eller bli lik. Allt det där som formar oss och packas i vår ryggsäck. Det som blir en slags grundtrygghet applicerbar i olika situationer. Det som av många kallas allmänbildning och socialt uppförande. Allt det där som inte skolan kan lära oss (tyvärr….Vi kan väldigt mycket och vi är ålagda att snart fixa det mesta men….Vissa saker bör upplevas i sin orginalmiljö, det är jag helt övertygad om).

När jag menar lär sig den andra dagen tänker jag på allt från vad som måste göras i ett hushåll, hur man hjälper varandra, vad som kostar pengar, hur man bakar, hur man bemöter varandra via handling, transporter och aktiviteter till mer utsvävningar som restaurangbesök, semesterresor och uteliv. Jag menar vikten av att låta sina barn leva med en i vardag och fest, inte låta dem leva ett parallelliv där allt ”bara” anpassas för dem. Jag tror verkligen att man gör sina barn en björntjänst i så fall.

Jag förstår att alla inte har den möjligheten, men att resa med en 5-åring är en härlig upplevelse. Så uppfyllda av hela vår tillvaro med denna lille kille som plötsligt har tagit sjumilakliv i sin utveckling. En sann papegoja, en imitatör, ganska orädd och otroligt levdansglad! Vi har märkt att Gabriel mår extremt bra av att då och då få ett break från sin förskola och liksom låta allt falla på plats. Skogsmyran (förskolan) är otroligt pedagogisk och har en personal som inte lämnar något mer att önska. Det känns som om de fyller vår lille son med så viktig kunskap, som gärna faller på plats och liksom sorteras in rätt under sina ledigheter tillsammans med allt han lär sig ”den andra dagen”. Gabriel är mycket intresserad av allt som händer omkring honom och han frågar och frågar om. Totalt orädd för att göra bort sig! Lovely! Han älskar att hjälpa till med städ, tvätt, bak, matlagning samt vara en kugge i våra familjesamtal vid matbordet.

Just nu upptäcker han världen här med oss i Florida. Han har precis förstått att människorna här inte förstår honom och det är underbart att se och höra honom försöka sig på engelska. Thank you, bye bye, delicius, hello,cheese, run, beach, ice-cream är nu ord han förstår, kan uttala och använder för glatta livet.

Matematik har tydligen fångat hans intresse enormt. Jag vet att man jobbar med mattelådor på förskolan, men inte riktigt i vilken omfattning detta har involverat Gabriel. Men han har länge kunnat ramsräkna till 20 samt peka och räkna till dito. Numera räknar han baklänges från 10 och han har full koll på geofigurer som cirkel, rektangel och triangel. Addition är senaste tillskottet. Oj, vad det räknas nu….plus 3 plus 3 blir….Ni kan aldrig gissa. Och så upp med fingrarna och så räknar han. 6. Det blir 6! Här i Florida försöker han dessutom räkna deras pengar och är väldigt intresserad av alla sedlar. Idag höll han god reda på alla slagen på minigolfen.

Restaurangbesöken går som en dans, bilturerna likaså. Affärer har alltid intresserat honom – han älskar att prova kläder och framförallt köpa till sig själv. Att få uppleva sitt barn bara fungera (och vi har haft ett tufft jobb att tämja unge herrns vilja) är ljuvligt. Det är en underbar ålder helt enkelt.

Vad gäller 15-åringen är det bara ljuvligt att uppleva sin son klara ig galant både med språk, socialisation och annat. Dock kämpar TB med hemlängtan. Han saknar sin fotboll, sina lagkompisar och tränare. När det gäller 44-åringen så verkar han vara i stort sett fullärd. Herregud vad bortskämd jag blir – han kör alltid, hittar alltid rätt, har hand om pengarna och fattar alltid goda beslut. Undra om jag kan skörda några frukter då det gäller honom och hans utveckling? Hrm….

Tisdagen den 12/4 har handlat om sovmorgon, träningsrunda och långfrukost. Minigolfrunda på en Safaribana och eftersom det finns tre grabbar i denna familj blev det förstås ett familjemästerskap. Resultat icke till min fördel – inte alls då liten Gabriel klarade nästan alla banor på 2 eller 3 slag. ”Men jag är int bitter…int jag int…” Lunch hemma och sen pooleftermiddag. Idag har vi fått se lite moln på himlen, men samma goa värme. En liten tur till ett shoppingcentra och nu har jag nya löpardojjor samt lite annat smått och gott. På hemvägen stannade vi på en härlig restaurang i Old Town vid namn ”Yucatan”. Underbart käk och iskall öl=lovely! Kvällsdoppet är avklarat, likaså planerna för morgondagen. Det blir beachäventyr på ett naturreservat långt ut i havet. Tillsammans med the Nilssons. Hoppas kunna återkomma med ljuvliga bilder därifrån …

Sussigull go vänner! Kram Mia

Pizzafrossa, morgonpromenad och solnedgångsbad!

Gissa vad maken hade planerat för mat till söndagskvällen – jo, pizza på beachen med The Nilssons. Ingen dum idé – ingen dum idé alls. Vi for iväg till en välrenomerad pizzeria och satt nästan ute på beachen intagandes pizza och studerandes solnedgången. Det är något magiskt över det….

Som vanligt behöver man inte oroa sig för att man ska få för lite mat. O, nej då….Trots att vi bestämde oss för att splitta pizzor blev det en rejäl doggybag över – en till varje familj. Eller vad sägs om…En kartong till varje familj….

Sent i säng krävde en lååång sovmorgon. Åtminstone för Gabriel. Det var TB:s tur att vakna jättetidigt och maken och jag sov väl till 7. Idag blev det morgonpromenad till en lekpark. Gabriel älskar att vara i lekparker, men de är ganska sällsynta här i USA. Nåväl vi tig den nyinköpta vagnen – ett måste eftersom det är en del avstånd och små femåriga ben inte alltid orkar promenixa som övriga i familjen. Så vi köpte en liten stroller och tänker oss att den får bli kvar här – det var ju längesedan Gabriel slutade åka vagn. Det återstår att se om att tillåter denan att bli kvar eller om älskade Neo ska få den. Hursomhelst…Gabriel är urnöjd och jag med. 10.99 (dollar)står man ju ut att betala (typ 70 kronor).

En mysig stund i lekparken blev det och mycket svettiga 2 miles (3.2 km) hem. Direkt ett pooldopp, sedan frukost och tillsist ett snabbesök i mataffären. Resten av dagen har vi traskat in och ut i huset som vi önskar. Solat, badat i poolen och varit inne och plockat med det som vi gillar mest. Så skönt med stort hus, egen pool och en stor kille som klarar så mycket själv nu. Till lunch avnjöt vi left overs från gårdagens pizza och sen fortsatte poolandet en stund.

Framåt kvällen blev det ett besök på Miromar, en outlet, tyvärr med ganska skiftande resultat. Jag var inte imponerad av utbudet och då är jag ändå inte så kräsen då det kommer till shopping. Maken köpte dock både löpardojjor och brallor, TB snygga tröjor och Oakleyjeans samt Gabriel nya fotbollsskor. Nåväl….det kommer fler shoppingställen….Håll tummarna för mig då!

Väl hemma gick vi till beachen för att bada in solnedgången. Det är en tradition vi har och det är bara så mäktigt. Fler med oss delar denna förkärlek så vi var långt ifrån ensamma. 27 grader i luften och 31 i vattnet och en blodröd sol som mycket snabbt dalar över himmelen.

Nu är klockan 20.30 och det är becksvart ute. Lugnet börjar lägra sig här i huset och vi är alla lite rödfnasiga idag så vi kryper snart ner under täcken och säger:

Natti natti…happy dreams, darlings! Big hugs from oss over here

Just another day in paradise!

Precis som jag trodde blev det en underbar liten tur till Nilssons igår och där skålade vi för oss själv. Kanske något ofint, men vad tusan….vi tyckte vi var värda det. Efter hemkomst stod Le Chef helt plötsligt vid grillen med spett och krabbfylld laxtournedos på G. Till detta serverades romansallad, pommes och kall sås. Lovely! Mycket mätta i magen tog vi oss an ännu en tradition – bada in solnedgången. Det bästa är att göra det på stranden, men det får vänta till en annan dag. Alla fyra i poolen tills det var becksvart runtikring oss. Kusligt härligt! Gabriel mumlade som ett mantra: Det finns inga varulvar. Det finns inga spöken. Det finns inga vampyrer…

Gabriel bestämde sig för att vakna väääldigt tidigt idag. Becksvart även då….Vi satte oss iallafall på trappan och vakade in soluppgången – nästan lika magiskt som solnedgången och framförallt så mycket mer hoppingivande. Medan maken och Gabriel tog första doppet, tog rektorskan semesterns första löprunda. Oj, oj, oj….mycket varmt så tidigt och en hög luftfuktighet, men jag sprang hela vägen. Yes! Väl hemma hoppade jag i poolen (efter dusch förstås) och sedan blev det frukost.

Heldagsslapp vid poolen idag. Vi vågar oss bara på stranden i mycket små doser så här inledningsvis eftersom solen tar något grymt där. Och vem vill bränna sig? Nej tack! Maken for med Patric, Ebba och Anton till golfbanan och bästisMaria tog cykeln ner till oss. En ljuvlig lunch beståendes av chickensandwich och ett glas vin intogs och sen blev det sol och bad för hela slanten.

Morgondopp för två prinsar

Tempot är långt ifrån mördande här och alla tankar på hem, hushåll, jobb och måsten är som bortblåsta. Befriande härligt! Vi har verkligen bara vätrat oss i sol och bad idag. När Maria bestämde sig för att cykla hemåt tog vi oss en promenad med henne. En inte alltför brilliant idé skulle jag vilja påstå. Efter ett besök på CVS (typ jourbutik modell större…förstås) och lite kuliga inköp samt 7Eleven för glass så fick vi småspringa hemåt. Jisses så svettigt! Ett dopp i poolen blev det på dirren.

Nu sitter vi här nyduschade med nytvättat hår. Doftar ljuvligt eftersom allt också har så mycket starkare dofter. Passar ju mig utmärkt. Diskmaskinen är urplockad och tvätten fixad. Undra just vad maken tänkt sig till mat ikväll? Eftersom han är in charge lutar jag mig nu tillbaka i soffan och tar fram ett ljuvligt magasin. Semester är bara för härligt!

Trevlig jobbevecka till er alla och hoppas solen och värmen får bestå även på hemmaplan. Jag avslutar med en bild på två godingar. Hörs imorgon. Kram Mia

En solad och en med faktor 50. Gissa vem som är vem?

Storleken, omfånget och mängden

Härliga första lördag är här! Jag måste bara konstatera att dygnsrytmen sitter. Efter en underbar måltid på gamla godingen Junkanoo on the beach igårkväll, somnade vi sött (GB 21, TB 22 och jag 23….maken är lite obestämt eftersom jag redan sov då, men han klarar ju sig själv så….) Vaknade vid sjudraget och pappan fick sovmorgon till 8.30. Ja, Junkanoo – NY Strip till TB, Cheespizza till GB, Burgare till maken och En grilled Grouper till rektorskan. Mumma! Och följande förrätt…softbreaded cajun scampi with aioli.

Ja, det är ju alltså Amerikat som vi är i och här…Här är allt stort på något vis. Stort och mycket! Jag ska ge er några exempel:Kolla in ovanstående bild. Det här är alltså en förrätt till en person – en sisådär 15 – 20 scampis. Klart mättande måste jag påstå. Så till den grad att varmrätten blev lidande….trots att maken och jag delat förrätt.

Storleken på hyrbilen är en annan. Vi är 4 personer med ganska hyfsad mängd packning, men låt mig säga….Vi har gott om space. Plats för 8 personer bältade och klara med stort benutrymme. Lägg därtill en stort bagageutrymme. Ja, man kan säga att vi kör en monstertruck som Gabriel kallar den.

Och så har vi då en sådan banal sak som tandkrämstuben. Inte ens den är i närheten av samma storlek som hemma. Den är liksom grotesk här. Kolla själv…

Ja, så är det i detta land. Omfånget på människor kan variera en hel del, men det finns ju många mycket stooora människor här. Mängden av det som serveras och storleken på portioner har förmodligen något med detta att göra – en inte alltför vild gissning. Nåväl….vi njuter av det!

Lördagmorgon blev det soffmys, lite fix med saker i huset och sedan ett morgonbad förstås. Lång frukost och sedan tog vi en tur med bilen, förlåt monstertrucken. Gabriel hade beställt ett besök på Toy´s R Us och så blev det. Lite inköp där (bilbana, film och lite kläder till sötaste Nellie, eller var det Nelly) och sedan for vi till Coastland Center för lite lunch. Food Court är en av de allra bästa uppfinningar som finns – MC D för Gabriel, SBarropizza for TB och Panda wokexpress för maken och mig. Ett litet besök på JC Penny hann vi med och Gabriel hade shoppingspre – eller vad sägs om 4 t-shirts, ett par Lewisjeans, ett par shorts och Dinosaurie. Den affären är för övrigt jättekul…finns inte en chans att du kan gissa slusumman eftersom det alltid dyker upp discounts och annat i kassan. Det som enligt tagsen skulle kostat 114 dollar gick på knappt 60. Kul!

Eftermiddag vid poolen, i solen och jisses så skönt. Familjen Nilsson kom förbi och kramades lite – så mysigt att äntligen vara på samma ställe. Här är klockan straxt halv fem och vi skall åka bort och kolla in Nilssons hus. Kanske blir det ett litet bad där också. Ikväll vankas det grill hemma – laxtournedos till mig, och grillspett till boysen. Vilken tur att man har Le Chef med sig säger jag bara.

Hoppas ni alla har det riktigt bra på hemmaplan och att solen fortsätter skina på er. Hörs imorgon! Kram Mia

Framme – Fort Myers Beach!

ÄNTLIGEN!!!! På väldigt många sätt är det bara ett stort äntligen för familjen Happyvardag. Äntligen blev det den 6/4 och avresa. Äntligen framme i Fort Myers Beach. Och äntligen fick vi internet till att fungera. Herregud….har ju inte bloggat på flera dagar, ej heller läst hos er andra, och abstinsen har varit påtaglig. Äntligen sol och bad!

Men vi tar det från början… Onsdag den 6/4 lade vi alltså sista handen vid packningen, trotsade det faktum att det eventuellt rådde sjukdom hos logivännerna och lämnade Blekinge bakom oss. Landade i Malmö framåt kvällen och bjöds på härlig middag med fina vännerna Lasse och Gia. Tack söta ni för allt – ni är underbara! Gabriel acklimatiserade sig genast och lekte hej vilt i deras lekrum i källaren. Vid halv elva kom vi i säng med klockan på ringning 04.30

Tidig start, prilliga ungar (ja ungar och ungar, unge och tonåring) och vips var vi iväg. Bil till Hyllietågstation, tåg över till Kastrup och där väntade incheck. Gick som en dans (förra året tog ca 1 1/2 h med Delta). Puh! Vi skålade i färskpressad juice och äntrade sedan planet till Düsseldorf. Smidig flygning, en lättlunch på flygplatsen och sedan bar det av med Lufthansa mot Miami. Även här hade vi en mardrömsflight i färskt minne, men Lufthansa… de vet och kan service.

Vid detta laget var Gabriel dödstrött. Vi hade väl knappt mer än hunnit lyfta så knoppade liten hjälte in. Alla ni som har flygit med små barn vet hur det brukar vara….man sitter som på helspänn uttryckt mot mittgången och liten har tagit merparten av sätet. Nåväl….förlåtet blev det snabbt, trots att jag höll på att kissa ner mig i slutet. Gabriel sov i över 4 timmar – själv halvslumrade jag lite till och från. Sista timmarna gick sedan snabbt och han satt stilla och tittade på egenvald film eller spelade. Landning i Miami 16.15 lokal tid, upphämtning av hyrbil och sedan tog vi värsta raksträckan genom Everglades upp mot Fort Myers Beach. Snabb handling på Publix, premiärdopp i vår alldeles egna pool och sedan packa upp. Då var vi alla både trötta och lite gnälliga – 22 timmar från dörr till dörr har den inverkan på iallafall vår familj. TB och Gabriel knoppade in 22.30 lokal tid och då bara sjönk maken och jag ner i soffan. Käkade en underbar kycklingmacka och skålade i varsin öl. Staxt efter 23 sov även vi som stockar och det enda som gnagde oss då var ett ickefungerande internet.

Vaknade först kl. 07 imorse och jag ska inte ropa hej ännu….men visst känns det som en god start in i rätt dygnsrytm. Frukost och lite plock, en kompletteringshandling och ett samtal till husuthyraren om internet …..sedan var vi redo. Redo för sol och bad. Och som han har badat idag lille Gabriel. Tro det eller ej men TB landade i en solstol (!Jag vet…Imponerande!) Innan lunch dök reparatören upp och sedan….sedan satt vi plötsligt i soffan hela gänget med dator och Ipad. Vilken lycka!

Hemmalagad lunch (köttfärswrap) och sedan bar det av till beachen. Så otroligt härligt!

Så nu sitter vi här lite lagom rödrosiga här och var. Det där med solskydd är viktigt, men visst glöms små fläckar bort. och solen är stark här. Åtminstone för den här bleka familjen. Vi ska nu ge oss ut på en biltur längs Fort Myers Beach, för att sedan landa på Channel Mark Waterfront Restaurant och intaga kvällens middag. Sedan blir det med all säkerhet ett kvällsdopp i poolen innan vi svimmar för dagen.

På återhörande imorgon my dear friends! Kram Mia och boysen