Vällevnadsjakten på……

……kilon, hekto, kronor och ören. Jakten på ära och berömmelse. På yttre bekräftelse. Jakten på ett optimalt boende. Ett omtalat hem. Jakten på de dyraste presenterna och flashigaste resorna. En välbesökt blogg. Flest vänner på Facebook. Jakten på nya coola klädesplagg och häftiga accesoarer. Jakten på ett välbetalt jobb med snyggast titel. Och de mest eftertraktade bjudningarna. Hur farao ska denna ekvation kunna gå ihop?

Naturligtvis går den inte ihop – inte i längden i alla fall. Det känns som om dagens välfärdssamhälle med vällevnad istället på många plan har blivit fellevnad. Trots att människor av idag är mer välutbildad, mer upplysta och mer pålästa än någonsin så mår människan sämre än någonsin. Stress och utbrändhetsyptom avlöser varandra,alternativa behandlingsmetoder växer sig starka och konsumtionen av antidepressiva medel har skjutit i höjden. I jakten på att bli den moderna människan i den moderna tiden glömmer vi bort allt det vi historiskt sett har lärt oss. Vi glömmer helt frankt bort de basala behoven och tror att man i efterhand kan fixa till saken med hjälp av medicin, terapi eller möjligtvis en kombo av båda. I jakten på att leva hälsosamt blir vi mer ohälsosamma än någonsin.

Vansinnigt, inte sant? Men vad gör man när hela mediavärlden kommunicerar ut att ingenting är så bra att det inte kan bli bättre. Du duger inte som du är, men prova…….. och du ska se att allt ordnar sig till det bästa. Om du bara …..så blir du lycklig! Stå emot det helt utan påverkan om du kan…..En del har faktiskt både förskola och skola i detta. Redan från 1 års ålder på ”dagis” ska du ha en IUP (individuell utvecklingsplan). I denna ska det tydligt framgå vilka förtjänster du har men också vad du behöver arbeta vidare med. Ja, helt krasst kan man ju säga att det är en del……framförallt då du är 1 år gammal. Även om dessa utvecklingsmål på något sätt ska relateras till aktuell utvecklingsnivå så ger det ju ändå signaler om att det inte duger riktigt till. Hur eller hur blir det en slags felsökning. Stå emot…..ja, jag kan det då rakt inte i alla fall. Det känns som att man ständigt behöver vara på sin vakt. Hålla järnkoll på sin tankar. Följa sin egen övertygelse. Våga tro att livet handlar om annat än en ständig jakt på mer, annat, bättre….

Jag kämpar hårt med att bemästra mitt kontrollbehov, likväl som jag kämpar med att värja mig mot jakten. Jag vill vara glad, lycklig och lagom hälsosam. Jag vill vara nöjd.Väldigt många dagar är jag det, men det behövs så lite så gnager det inom en – borde jag inte träna?, borde jag inte går ner i vikt? borde jag inte skaffa nya kläder? Ständigt måste man vara på sin vakt. Rådgöra med sitt inre och försöka övertyga sig själv om att det duger som  det är. Jag försöker febrilt återkalla den enda längtan jag hade då jag var ”tandsjuk”. Återkalla glädjen över att ständigt bli lite bättre och få känna sig nästan som vanligt. Återkalla tankarna om hur oväsentligt nästan allt annat kändes. Tänk att det ska krävas sjukdom för att man ska uppskatta livets enkelhet…..Det är många stenar jag vänder på för att hitta rätt väg ur den dolda stressen samt göra upp med tids- och energitjuvar.

Vällevnaden som blev fellevnad och en jakt, istället för att livet skulle kunna handla om lyckan, kärleken och meningen med livet….Till det återkommer jag en annan dag! Kram och den goda nattkramen till er alla från Mia

9 thoughts on “Vällevnadsjakten på……

  1. Bästaste!

    Kommentar är egentligen överflödig….. säger bara sååååå sant!!!

    Kramar från tjejen med mycket svullen överläpp ( och som faktiskt har skrattat åt den en stund, fast att den gör j***igt ont)

  2. Livet är inte direkt en dans på rosor. Att reda ut och tänka om hör till livet….Tror man alltid kommer gnaga mer eller mindre…jag hinner inte med allt jag vill längre nu när jag är ensam men det gör mig inget…jobba heltid och ett livstidsansvar för mitt barn är just nu det jag prioriterar…ett sant nöje med mycket glädje….sen sover jag och sen är det på det igen hahahahaha!!!..inte alltid lätt men man klarar det men visst är det höga förväntningar på oss föräldrar/människor numera…allt ska man hinna med…TOTALT OMÖJLIGT!!

    Svarar dig här Gumman: på nyår ska jag på en nattklubb med 2000 inbjudna gäster :) kommer bli 4 rätters middag sen dans hela natten lååååång! Gumman ska fira med sin pappa hos sin farmor och farfar :) det tycker hon ska bli toppen!! Det tycker jag med för dem är verkligen bäst mot henne…känns tryggt på något sett!!

    Sov gott Mia
    Patrice

  3. Bästa Fina Mia..
    Det är så saaaant, allt..
    Varför har det blivit så att livet bara består av en endaste lång stressresa?
    Kom på här om dagen när jag pratade med min dotter om att det lilla barnbarnet skulle börja på dagis i januari…
    Hjälp redan..så tidigt sa jag, då svarade hon mig..
    Mamma mig och min bror lämnade du redan vid 10 månader och då var det inget HJÄLP..
    Tänkte en stund och kom då på att jag har nu kommit till det stadie i livet när jag inte stressar på samma sätt längre och kan därför reflektera över just sådana saker. Då var man inne i det, det var ett måste för ekonomins skull och så rullade det bara på..
    Så nu ler jag och känner att det känns bra att få leva i lite lugn och ro.

    Nu önskar jag dig en riktigt god natt med en bamse kram

  4. Det jobbigaste med denna jakt är även när barnen blir en del av den. Man ska ha de perfekta barnen som helst inte trotsar alls, läser när de börjar skolan , hoppar längst och spelar bäst på Wii…………
    Ja usch, det är mycket stress på oss och på våra barn, terapeuterna har väl aldrig haft så mycket jobb som nu?

    Att man duger som man är…….ja du, det är svårt att tycka många gånger, men man får vara glad när man känner så och jobba på att känna just så.

    Ett mycket klokt och tänkvärt inlägg.

    Kramar till dig

  5. Mycket tänkvärt Mia! Och visst är det många gånger svårt att stå emot tankarna om hur det skulle kunna vara, vad man kan hinna med mm, men är ju ett måste om man ska må bra. Man orkar väl ett tag, men inte i längden, tror jag iaf! Kram Emma!

  6. Sötaste goaste tjejer – vad jag tycker om er alla! Jag behövde verkligen dessa kommentarer för att inte känna att man är ensam. Jag är ju också en perfektionista ut i fingerspetserna. Och det är ett hårt jobb att hålla nere förväntningarna och kraven på sig själv.

    Kram Mia

  7. Ett så viktigt inlägg Mia. Håller med dig till fullo och försöker att leva efter devisen ”good enough”.

    Många kramar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Current ye@r *