Ta mig till havet….

Hösten visar sig från sin allra finaste sida – underbara färger, solen och mycket lite blåst. Hög och klar luft tillsammans med en grönska som egentligen hör försommaren till. BästisMaria hittade minsann krokusar förra veckan. Åh, hjälp – inte håller väl årstiderna på att mutera sig?

Höstglöd!

Denna helg var det dags för vår båt att stiga upp ur vattnet och fara hem till gården. Om det ändå hade varit så lätt! Jag vill gärna påpeka att jag är INGEN båtmänniska. Älskar förvisso havet och åker gärna med på tur, men vill helst inte befatta mig med några göromål.(Eventuellt kan detta uppfattas som om jag är lat, men se det är bara det att jag har alla fingrarna mitt i handen.) Denna uppgift kändes därför något övermäktig och jag försökte febrilt få maken till att ta hjälp av någon mer händig person är jag (det vill säga precis vem som helst med andra ord). Han viftade bara bort mina försök och utan någon som helst bra bortförklaring stod jag helt plötsligt där på kajen. Skiträdd! Varför då undrar ni säkert och då kan jag berätta att jag i tidningen i somras såg en bild på en familj här hemma som skulle sjösätta båten. Och hela bilen följde med. Huuuuu! Jag kan få mardrömmar för mindre.

Gabriel och jag höll oss därför borta på stranden, pluppade stenar och lekte. Han älskar verkligen vatten och kan inte riktigt förlika sig med att man inte kan bada längre. Han gick längs strandlinjen och funderade.

Tänk om jag fick hoppa i...

Maken och TB kämpade på och jag gick och småfilosoferade lite med högre makter om att hela detta spektakel skulle få fortlöpa smidigt. Kikade lite bortåt kajen och hoppades på det bästa. Låt mig säga att det skulle mycket väl ha kunnat bli en familjefejd, men det avstyrdes galant av alla parter. Puh! Maken fick dock bada upp till låren och tjöt av kylan. Då tog genast vår egen Jussi Björling (dvs Gabriel) vid och tjöt ikapp med pappan. Inte för kylan, utan för att han INTE fick bada precis som pappa.

För en stund blev situationen lite roddig och ja, helgfriden dröjde en stund innan den infann sig men…. TB:s älskling ”So Awesome” kom hem säkert och väntar nu på tvätt, vinterkonservering och lite ombrysamhet på land. Om 7 månader är hon säkert i igen och vi längtar ihjäl oss efter havet och sommarlivet, som inte börjar på riktigt förrän det hunnit bli midsommar.

Lördag börjar lida mot kväll och jag tycker stämningen är riktigt god här hemma nu. Jag har hunnit skriva alla nya texter till hemsidan som skall skickas till webdesignern på måndag. Maten står i ugnen och bordet är dukat. Ikväll vankas det fiskgratäng på torskrygg, hummersås och pillade reijer. Mums!

Godnatt stranden, sa lille Gabriel.

Det blev väl sista strandbilden på ett tag, även om jag älskar havet både på hösten och vintern. Inte badbart, men ack så rogivande till och med då höststormar piskar upp vågor. Ta mig till havet, vilken årstid som – jag skulle inte kunna bo utan havet nära inpå mig.

Kram och trevlig lördagskväll från Mia

8 thoughts on “Ta mig till havet….

  1. Vilken härlig dag ni har haft. 🙂

    Jag fullkomligt älskar hösten, speciellt såna här dagar med klarblå himmel och strålande sol. Alla färger runt omkring på träden gör mig lycklig. klar luft även om det är kallt, härligt. 🙂

    Men jag hatar att frysa. 🙁

    Kram

  2. Håller med Petra. Tog en runda med hunden imorse och frös som en galning. På tok för lite kläder på.

    Kram Mia

  3. Vilka härliga strandbilder från er dag. Vad skönt att det gick vägen med båten. Med eller utan båt. Jag längtar också 7 månader framåt 🙂

    Kramar Linda

  4. Härligt!!! Jag skulle också vilja bo nära havet, men vi har en igenväxt å ett par hundra meter från vårt hus, där vi ror lite i ekan ibland, det får duga så länge 🙂

  5. Åh, det ÄR något speciellt med hav o ch skärgård i Blekinge och speciellt i Karlskrona. Barndomsnostalgi!!
    Bilden där Gabriel går i sanden är otroligt vacker!

  6. Håller med Linda – och båt i Malmö är ju ändå inte så spännande. Ingen skärgård precis.

    Åh, å Kristina känns väldigt mycket Madicken. Me like!
    Vatten i alla former gillas här.

    Håller med Jenina. Blekinges skärgård är ljuvligt. Tack tack – är ju ingen fotograf men av slumpen kom den bilden till.

    Kram Mia

  7. Åh jag älskar havet och jag älskar att åka båt! Vi äger ingen men mina svärföräldrar har stor segelbåt så det blir några turer varje sommar. Haha men fingrarna mitt i handen? Så illa kan det inte vara 😉 Men det är absolut mycket roligare att åka båt än att hålla på och fixa med båten 🙂

    Mums lät som ni hade jättegod middag igen 🙂
    Kram Maja

  8. Segelbåt ska vara den opimala njtningen har jag hört. Har aldrig seglat men det har maken. Någon gång ska jag prova.

    Kram Mia

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *