Bloggen=en titt in i vardagsrummet!

Det finns de som envist hävdar att själva läsningen av en människas blogg är som att stiga rakt in i dennes vardagsrum. Att det känns som om man gör intrång- att man gör något nästan förbjudet.Jag läste en krönika (minns ej exakt i vilken tidning) där författaren ondgjorde sig över människors behov av att blotta sitt privatliv i både ord och bild.Som om det skulle vara något fult eller nästintill brottsligt!

Va?Har de inte fattat ett dugg? Man måste ju inte läsa någons blogg. Det är ju inte heller precis så att dessa bara ramlar ner framför snoken på en eller bara dyker upp på dataskärmen. Man måste ju söka sig fram till dem. Det där är ju därmed ett aktivt val man gör. Och om man gör det aktiva valet drivs man antagligen av ett visst intresse (förhoppningsvis i de allra flesta fall), ett stort mått av nyfikenhet (känns rätt ok det också) eller i värsta fall av avesion. Hur eller hur – det är ju upp till aktuell läsare om den vill läsa den blogg den har sökt sig fram till.

Själv tycker jag att det är underbart att stiga in i mina bloggvänners ”vardagsrum”. Jag älskar att läsa om mode och vardagsdramatik, barn och lyx, resor och boende på andra platser på vår vackra jord. Att få middagstips eller se vackra bilder från någons hem eller outfit, är en härlig påfyllnad i min tillvaro. Inte någon gång har jag läst något som får mig att baxna eller känna att det där bör man inte delge någon. Många gånger har jag däremot skrattat så att tårarna rinner och den igenkänningsfaktor som ofta infinner sig är inte sällan plåster på såren. Jag har ”träffat” människor som jag aldrig annars skulle ha stött på och det kontaktnät jag har byggt upp här på mama betyder otroligt mycket för mig. Alla ni som läser och också orkar kommentera, det där gör det extra roligt. Själv försöker jag alltid att kommentera det jag läser. Många gånger är det just dessa kommentarer som tar en än närmare varandra.

Vardagsrum eller inte. Jag skriver ingenting som jag inte står för och kan tala fritt och öppet om. Bloggen är ett sätt att göra det jag älskar, nämligen att skriva. Och att det finns människor här som gillar mitt sätt att skriva – det gör mig osedvanligt lycklig. Precis så lycklig som man var under skoltiden då man fick tillbaka en uppsats eller skrivuppgift med feedback.  Så till denna rektorskans vardagsrum är i alla fall alla välkomna.

Jaha, så här mitt vardagsrum ut hemma i den blekingska skärgården. Håll till godo Kram Mia

10 thoughts on “Bloggen=en titt in i vardagsrummet!

  1. Jag tycker det är jättekul att läsa andras bloggar. Man ”träffar” människor som man annars aldrig hade träffat. Hade varit jättekul att träffas på riktigt. Vi kanske kan anordna en träff ngn gång.:) Tack för titten i ditt riktiga vardagsrum, jättemysigt!
    Kram Maja

  2. Mysigt vardagsrum Mia! Jag gillar soffbordet, varifrån kommer det?

    Håller absolut med dig i det du skriver, man väljer vad man vill skriva och man väljer även vad man vill läsa. Kan det bli enklare!?

    Hoppas du får en fin kväll, kram!
    //Karin

    http://blogg.mama.nu/mammak

  3. MUUUUUUUUUUUUU, vilken snygg matta! Jag håller med dig, lite skratt, lite igenkänning, en och annan tår och virtuella kramar kan väl aldrig bli fel? Och man BEHÖVER ju inte läsa om man inte vill. Faktiskt.

  4. Vilket mysigt vardagsrum Mia :) Kan bara hålla med dig om det du skriver. Vi väljer och väljer bort, även vad vi ska och inte ska förkovra oss i.

    Kram Linda

  5. Maja, det hade varit underbart att träffas. Ett mål vi bara måste ha för framtiden.

    Tack mammak, bordet är förstÃ¥s frÃ¥n IKEA – man bor ju nära SmÃ¥land.

    Jenina, jag älskar min matta. kallar den dessutom Rosa så att det känns ordentligt autentiskt.

    Tack Linda, trivs också så bra i mitt vradgsrum.

    Kram till er alla goa läsare och kommentatorer. Ni betyder så mycket för mig.

  6. Underbar bild…älskar den mattan jätte mycket!
    Jag älskar också sammanhållningen vi har här på Mama..önskar sååå att vi alla kunde träffas. Hade inte de varit helt fantastiskt?!

    Tycker så mycket om dig… du är en stor förebild för mig fastän jag aldrig träffat dig… ::)
    Sov gott ikväll kram patrice

  7. Härligt inlägg Mia! Visst är det så att man väljer själv vad man vill läsa och inte. Läste också någon artikel om det här och kände mig nästan lite påhoppad… var jag en dålig människa som bloggade???
    Hmmm nej, jag struntade i det och fortsatte i alla fall.
    Kram på dig!

  8. Tack söta du Patrice – och du vet att jag avgudar dig.

    Nä inte är du någon dålig människa mrsb. Jag älskar att läsa din blogg. Tur att du fortsatte. Jag läser dig varje dag.

    Kram Mia

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Current ye@r *