Där tog det stopp

Är det så för er också ibland? Att man liksom bara kör på och det känns rätt ok, även om tempot är högt och tillvaron mer eller mindre skruvad. Och så plötsligt, helt utan förvarning (eller, det kanske har varnats men man har liksom inte uppmärksammat det) så bara tar det stopp. Som om man fastnar i vinkelvolten sådär pang, bom, bang?

013Lika förvånande vareviga gång! Rektorskan är någon typ av mästare på att ständigt växla upp. Och på riktigt, hon kalkylerar verkligen aldrig med att tempot skulle vara för hög, uppgifterna för många eller tiden för knapp. Fånigt nog, kalkylerar hon inte med det. Hehehehe……Redan igår kväll blev jag sådär galet yr och fick lov att vila mig framför tv:n istället för att dra igång något nytt spännande projekt (min specialitet ju). Idag vaknade jag pigg, hade en hyfsat intensiv dag på jobbet men åkte med maken hem redan 14. Handling, upplock och så en runda i den friska luften. Underbart skönt!

Mia Barks foto.

Värmde left overs till kidsen, svängde ihop en het köttfärspaj till maken och moi och avnjöt den sedan med en krispig sallad, en sval dipp och så en skiva nybakat bröd med salami och brie. Efter undandukning och igångsättandet av en maskin tvätt var det som om någon helt sonika slog undan benen på mig samt höll för mina ögon. Var tvungen att svepa filten om mig och vila ögonen i 20 minuter i Lassesoffan. Vaknade nyss till liv och känner mig som en mosbricka. Det lär inte bli många knop ikväll inte. Gabbe kollar Jurrassic Park på TV (superbra träning att hänga med i såväl det engelska talet som att läsa texten), TB är på upptaktsmöte med fotbollslaget och maken snicksnackar med sina spelpolare.

Monday it is…….hoping for a far better Tuesday folks. Kram Mia

Brädspel, bubbel och babbel

Två helger har krönts med skönt kompishäng och en massa roliga spel. Spel som i brädspel då alltså. 2017 är året då jag har bestämt mig för att fylla min livsvärld med människor, saker, happenings och händelser som fyller på. Sådant som bildar en sån där ljuvlig motpol till alla hemskheter, alla larm, all rädsla och oro i världen just nu. Det är nästan så att jag känner mig nödgad att fjärma mig. Jag? Ni vet hon den där Fröken Livrädd aka Hönsmamman! Hon som i grund och botten är geuint misstänksam och orolig. Just hon känner hur hela tillvaron begränsas av än det ena och än det andra. Slå upp valfri nyhetssite och mord, kniv, död, skottlossning, kidnappning, våldtäkt, jakt, bomb, flykt, terror, våld, misshandel etc etc etc fullständigt överfaller en. Du dränks i alla tips och råd om allt som är fullständigt livsfarligt och som du måste undvika. Hela livet har blivit farligt. JAG ORKAR INTE! JAG VILL LEVA!!!!!!!

019Och nä, jag veeet. Man kan ju inte fjärma sig från livet. Det är en självklarhet att facea den verklighet som råder, att engagera sig och ta ställning. Att kämpa mot orättvisor och hemskheter, att agera och att göra såväl etiska, som taktiska och moraliska val. Men någonstans där i de taktiska valen så ingår lusten att leva och att våga lyfta blicken, inte ta sig själv på för stort allvar och att balansera mellan att se det stora i det lilla och det lilla i det stora. I alla fall för mig. Att ta vara på dagen är minst lika rätt som att förhålla sig rätt i precis alla ramar samtidigt. Jag tänker ofta på det som min finkusin Peter brukar säga till mig: Det är livsfarligt att leva, man kan dö. Du kan inte förhålla dig till allt samtidigt – kanske räcker det med att faktiskt försöka leva ibland.

014

Så vi gled hem till skönaste familjen Råberg på en härlig spelkväll. Vi bjöds på porlande bubbel, en massa babbel och såväl gott käk, som gott tilltugg och vältempat vin i deras vinterträdgård. Oh la la…..som jag vill ha en sådan själv. Jag kan eventuellt ha sagt det till maken några gånger och det vete sjutton om jag inte egentligen beställde just en vinterträdgård igår. Hrm….!

015Och sedan tog spelbonanzan över. Brädspel är egentligen så otidsenligt att det plötsligt blir tidsenligt. Jag bara älskar det! Vi spelade flera superroliga spel jag aldrig stött på tidigare och trots att jag var hopplöst sist i de flesta, så skrattade jag så att jag fick magknip. Vem som vann? Det gjorde maken min. Alla de olika spelen vann han. Särskilt surt när det var en ansenlig mängd som var kunskapsfrågor. Men jag gratulerade förstås. annars är man en dålig förlorare. Men somliga utav oss nu hyfsat revanschsugna kan jag lova, eller hur känner du det Karin?

020Världens i särklass bäste TB agerade chaufför, tog med sin lillebror på restaurang och såg till att hålla koll på honom resten av kvällen. Hem kom vi ganska sent och idag har vi väl inte direkt varit i den rivigaste av former maken och jag. Hehehe…..

Sovmorgon, kall promenad, långfrulle och så söndagsstäd. Återvinningen, tvätt och lite allmänt plock. Det mesta i slow motion känns det som. Men det var det sannerligen värt. Nu ska straxt TB dra på säsongsträningspremiär utomhus, Gabbe får snällt hoppa sin träning eftersom han är genomförkyld och har ont i halsen. Han är förstås överlycklig och hur det tar sig i uttryck kan ni säkert gissa. Holy Moly!

Dags att preppa söndagsmiddagen som idag består av svärmors goda kåldolmar, med makens nypreppade sås och potatismos. Och nä, Gabbe äter förstås inte det. För omväxlingsskull (hehehe, bara 3:e dagen denna veckan) äter den killen ugnsstekt torskrygg med dillsås. Lite skrivjobb och sedan blir det soffan ikväll. Imorgon kickar vi igång en ny skolvecka….

Kram Mia

New ins

Och hon fortsätter byggandet, Happyvardags egen lilla (feminina variant av) Byggare Bob. Med känsla för vad som saknas, vad som behöver bytas ut och vad som vore stor synd och skam om det inte kompletterades med (även om det finns något som vid en snabb anblick skulle kunna synas tro vara lika) sonderar hon terrängen, dammsuger tillvaron på fynd och är allmänt uppmärksam skulle man nog kunna kalla det. Byggare Bob i denna tappning håller sig förvisso väldigt långt ifrån verktygslådor och brädstumpar, men själva byggidén är ändå densamma: Se möjligheter, inte hinder. Planera noga. Våga!

005Byggande har ingen årstid, vad än någon annan försöker slå i dig. Just saying…. Byggande är en ständigt pågående och omväxlande process och skulle det vara så att du sällar dig till skaran ambitiösa, flexibla och lyhörda byggare så tar du alla tillfällen i akt. Du förstår vikten av att vara openminded och perspektivistiskt. Byggande i denna anda är en livsstil. Fråga maken min…..

006Ett mycket tydligt exempel är förstås dessa små juveler. Mitt i råkalla och yllefiltsblöta decembertillvaron bara stod de där och ropa på mig. – ”Mia, Mia, Mia…..ta med oss hem. Vi ska se till att du aldrig ångrar dig!” Just så lät de. Och de hade inte behövt lova guld och gröna skogar. Jag visste redan vid första anblicken att de matchar mitt bygge in till perfektion. Att det skulle komma att bli kärlek vid första ögonkastet.

010Inte heller dessa underbaringar matchade precis den smällkalla Rysskylan speciellt bra, men vem i herrans namn skulle kunna motstå ett par tantiga mockapjucks med perfekta klacken och lagom tårundning?  För 199kr dessutom! Man bara måste älska slingback!

012Mer årstidsanpassade är då dessa boots, för bara 299kr. Rena rama fyndet ju. Vinröd/bruna med svart stickning upptill. Glansigt lackiga. Kärlek! Det också. Kärleken har inga gränser, om ni nu har inbillat er det.

017Stockholmsbesöket i nyårstid bjöd annars på lite nytillskott i tröjgarderoben. Polotröjor (randig och svart från Kappahl och Zara) kan man aldrig få för många av så här års och den rosa lilla karamellen med guldknappar från Hamptons gick inte att motstå. På Zara fyndade jag dessutom två par sjukt sköna (tunga, glansiga med perfekt fall) brallor för priset av vad ett par kostat. Sådana erbjudande kan man inte motstå. Jag vill gärna poängtera att det var maken som sa: Ta båda, då jag frågade m jag skulle välja svarta eller marinblå. Om det var för att han ansåg sin fru så awesome i dessa eller om han bara var allmänt uttråkad, det förtäljer liksom inte historien. Men hem kom jag med båda paren. Jag är en mycket lydig fru, som ni säkert förstår.

027Att bygga garderob, för det han ni väl fattat vid detta laget att Byggare Bob snackar om, innebär att det ibland köps saker som man inte direkt vet när man ska använda. Och det där det som är hela grejen, målet med garderobsbygget liksom. Jag vill skapa en garderob med alla möjliga olika stilar och genres, alternativ och fokus. Jag har förstås en utpräglad del som är jobbanpassad ( i olika kategorier för att matcha olika typer av uppdrag för rektorskan), en som är fritidsdito och så förstås en fingarderob med klänningar, kjolar, blusar, tröjor och brallor som bara används vid speciella tillfällen. Det kan hända att somliga saker kategoriseras i kategorin ”crossover” och kan därför klä upp eller klä ner andra ting beroende på tillfälle. Att klä på sig är liksom inget man bara gör sådär i en hast, det kräver eftertanke och målansats. Förstås! Åtminstone för rektorskan. Annars nöjer jag mig med myskostym…..

009Det gäller att hålla ögon och öron öppna. Denna kalasgoding i svart och silver fyndades också i Stockholm, för en spottstyve. Perfekt i kategorin festkläder. Det kommer garanterat att komma tillfällen då jag lovordar mig själv för att just den fick följa med hem. Så fann jag en ljuvlig sammetsklänning, modell hellång för många herrans år sedan. För 50 kr. Har säkert använt den på 10 festliga tillställningar och älskat den varje gång. Likaså är det ju med Floridaresorna och mina klänningsinköp. Somliga godingar hänger där fortfarande i garderoben och bara väntar på rätt tillfälle att användas. Och den som väntar på något gott……

2016-07-25 19.39.40-2Byggare Bob har dock gett sig själv lite köpstopp just nu. Åtminstone fram till nästa lön. Hehehehe…..

Lördag här i Happyvardag och här är det leasure som gäller. Sovmorgon idag, en isande kall promenad och så en skön långfrulle. TB är och kickar igång golfsäsongen, maken är med sin adept på driving rangen och Gabbe vilar sig iform då kroppen trilskas lite. Själv roar jag mig med skrivjobb och stryktvätt, återvinningsbesök och lite hemmatrix. Vinterstudio varvas med golfsändning och sedan Premiere League. Helg då det är som bäst. Gäller bara att hålla klickfingret i styr. Hehehehe!

Kram Mia

One down and five to go……

Well hello folks…….We´ve been through the first week at this semester and have just reached FRIDAY! Jippie yay kay!

Mia Barks foto.I söndags kväll förutspådde jag en tung vecka, en förvirrad vecka och en något tröttmössevarninsgvecka. Och det mesta blev faktiskt såååå mycket bättre än det. Kanske var det chocken i måndagsmorse som gjorde att jag vaknade 04.34 och sedan jobbade till hemkomst 20.45 men även tisdag till torsdag bjöd på lätt (hrm, allt är ju relativt men ändå) uppstigning. Väldigt få deadlines på jobbet och istället ett skönt igångsparkande av en ny termin, lite busväder med hemmakvällar som följd och minimalt med åtagande har säkert bidragit till känslan. And around came Friday och vi snoozade oss igenom morgonen mina pojkar och jag. Kom dock till jobbet i tid (checkade in exakt 07.59) och klarade sedan dagen på ett tillfredsställande sätt. Helghandling och så hem, bära in ved, packa upp varor och så tända brasor samt rasta snabeldraken. Hopp i myskostym och så iväg på fredagsmys hos världens allra bästaste lilla mams på ”hemmet”. En bättre fredag……for sure!

Mia Barks foto.Tänkte välja min rosa outfit men är mer hemma i marint, så….annars hade jag matchat (eller fullständigt färgskurit). En pigg och galant liten mams, mysigt samtal och massa gos- sedan drog vi hem jag och mina boys. Brasorna tändes igen, vinet dekanterades och snacksen studsade fram. Mellan en massa skratt och bus preppade vi fredagsbuffén, som bestod av vitlöks- och citronfrästa musslor, nypillede reijer, vegovårrullar samt en stor form gratinerad NachosGrande (blandade nachos, salsa, strimlad kycklingsfilé samt riven ost). Till detta sval dipp, ost och kex samt Italian delis och en krämig räkröra. Jajmensan, vi blev mätta ikväll med.

013Nu har vi briljerat i På Spåret, maken och jag. Vi gör oss verkligen i par han och jag. Samlade måååånga värdefulla poäng. Lugnet har lägrat sig över Näset och vi njuter av en fredagsfeeling, kan jag lova. Det finns inget som går upp mot helg efter en arbetsvecka…..

En skolvecka tillryggalagd, 5 kvar innan vi tar Sportlov. Våren har så många sköna milstolpar. Happy Helg folket! Kram Mia

Slokande salukiöron eller ihoptussade stormandlar

Varför i herrans finns det inget mellanting? Varför är det allt eller inget, fisk eller fågel, mycket eller lite? Varför har plötsligt ytterligheterna blivit mainstream? Jag bara undrar….

Möjligheten finns att era små grå snurrar i vänstervarv nu. Kanske har ni inte en aning om vad salukiöronen egentligen är och förtvivlat försöker ni leta i er minnesbank efter något att relatera till. Lånade därför nedanstående bild från en blogg jag älskar: Att vara någons fru. Underbar blogg, vackra hundar och så mycket feelgood. Långa, smala, hängande öron.På hunden alltså Förvisso såväl gulligt som mycket stilfullt. På hunden alltså. Men som sagt var …..lite hängande om det berör någon eller något annat. Lite hängande som i betydelsen lite mindre piggt, so to speak!

3v6a7141Och berör något annat gör det i allra högsta grad. Nu menar jag inte att jag har fått hängande öron i bokstavlig mening, men visst måste det tillstås att tyngdlagen gör sitt till i takt med årsringarna och att det hänger på lite alla möjliga (och omöjliga) ställen på kroppen är mer en regel än ett undantag. Kanske inte på er, men på moi. For sure! 2017 finns det en ansenlig mängd hjälpmedel för att få bukt med det där hängande, men rektorskan är f-n inte nöjd alltså. Ty det där med mittemellan, mellantinget eller lagom verkar vara ett totalt okänt begrepp. Om det inte är hängeffekt så är det minsann ihoptussat, ihoptryckt, framhävt ja, till och med jäkligt uppåttjackat som gäller. Och om det mina vänner, om det tycker jag om möjligt ännu mindre. Ge mig styrka och gu hjälpe……..

Mia Barks foto.Kanske undrar ni sådär högst allmänt vad hon snackar om rektorskan? Bikinis folket, bikinis. Jag menar förstås den där förfärliga bikiniindustrin. Hur farao kan den vara så erbarmligt dålig anno 2017? Hur i herrans namn kan det egentligen komma sig att man ska behöva hålla sig till ytterligheter? Jag är inte nöjd. Har jag sagt det? Vilket påfund! Det ser ju inte klokt ut. Ja, hon till vänster i bild är ju skitsnygg, men om man inte är petit, smal och/eller väldigt ung…..som typ hon till höger då. Ja, då är det nästintill provocerande. Låt mig förtydliga:

1. Bikinitrosa. Antingen får du välja en suspekt modell ”thai” som förmodligen är tänkt att täcka ”the muffintop” och som då ger en fasansfull utbuktning i trakten kring ”halva din kropp”.Dessa modeller kommer gärna i grälla färger eller mycket stora mönster (väldigt gärna blommor. Jag hatar blommönster, har jag sagt det?) så att liksom ingen, och då menar jag verkligen INGEN, missar den där utbuktningen på din kropp. Snacka om att vara iögonfallande. I annat fall kan du välja en annan modell som alla tenderar att vara djävulskt korta i livet. Dessa kommer i många olika format och färger, gärna med små käcka knytband i sidorna (totalt livsfarligt, tro mig. Särskilt om du befinner dig i landet dubbelmoral och någon knut inte är helt säkrad. Eller för guds skull om du badar i vågorna. Hujedamej…..du kan bli deporterad). Gemensamt för alla format är att de måste sitta under ”the muffintop” (eller i bästa fall har du ingen muffintop och då har du inget problem. Just saying….) och att bieffekten blir att om du överhuvudtaget ska komma i dem, så hänger de garanterat som ett spinnakersegel i röven. Extremt sexigt! Får dig att känna dig het som solen, jag lovar. Eller provocerar dig till vansinne. Du kan ju roa dig med att gissa vilket alternativ jag sällar mig till…..

2. Bikiniöverdel. Kan också benämnas bh. Eller top. Och oj oj oj, så många olika typer du kan hitta i denna kategori. Med bygel eller utan, halterneck, tub, balconette, bandeau, , helkupa, tankini, v-ringad, vadderad eller ej…..ja name it. Och vilka jag än har provat, och låt mig nöja mig med att konstatera att det är en ansenlig mängd genom åren folket, vilka jag än har provat och vad farao de än sägs heta så finns det bara två olika modeller nämligen:

a. slokande salukiöron eller b. ihoptryckta stormandlar( i halshöjd).

Jag HATAR dem båda! Eller åtminstone kan jag meddela att jag avskyr den effekt de har på min kropp. För att inte tala om att behöva se sig själv i denna mundering. Och ja, jag har övervägt såväl heltäckande som att gömma mig i vassen det har jag. Mer än en gång dessutom. Sådär typ varje år då det är dags att börja fundera på badekläder (som han säger Gabbe). Sådär när man är sådär härligt naturligt blekvit på gränsen till blåaktig i hudtonen. Det är då tankarna allt som oftast börjar gro.

2016-04-27 17.11.14Inte för att tiden för bad direkt väntar runt hörnet, om man säger så. Idag stoltserar nämligen Näset och Happyvardag med nollgradigt, stormbyar och snö som anfaller horisontellt. Men nyårsbesöket med bad @rooftop i Solna och så fredagens spabad hos bästa familjen Olofsson har inverkat menligt på rektorskan. Så jag har bestämt mig. 2017 är året då jag gör upp med energitjuvar en gång för alla. Det finns inte en chans att jag tänker lägga mer tid och energi på något så trivialt som bikinis. Och det är klart att jag veeet. Veeet att det är ju bara att träna skiten ur sig och hålla sig ifrån allt som är gottigottgott här i livet så är man snart smal som en benget igen. Men serru, jag har ingen lust till det. Jag har inte den minstaste lilla drivkraft what so ever att begränsa hela mitt liv och ständigt fundera kring vad jag äter, när och hur. Eller ständigt sno åt mig tid till att träna och motionera. Min tid är alldeles för värdefull. Jag vill LEVA. Jag vill njuta. Jag vill ta vara på de nya 24h jag får varje dag jag vaknar. Och ibland innebär det där att jag tar en skön promenix eller kanske till och med en löprunda. Ibland innebär det att jag äter krispigt, fräscht och nyttigt. Men ibland innebär det istället att jag häckar i soffan, moffar i mig onyttigheter och avslutar med ett glas vin och godisskålen på magen. Jag har nämligen hört att om man är 47 år så får man bestämma själv……Värsta lyxen ju!

014Därför har jag klickat hem lite snyggingar (tycker jag då). Av någon outgrundlig anledning befinner de sig i färgskalan svart/vitt och dessutom med inslag av ränder och dots. Någon som är förvånad? Själv håller jag mig till beskrivningen nöjd. Sjukt nöjd för att vara ärlig. Slokande Salukiöron och ihoptussade stormandlar är ett minne blott och jag titulerar mig härmed tant. Ty tanter har ju baddräkt, säger Gabbe i alla fall.

Beach 2017, here I come! Puss o Kram från Tant BaddräktsMia

 

När siffrorna spretar en aning

Det kommer väl inte precis som någon överraskning att rektorskan och siffror inte direkt är bästa polare alltid. För en sann humanist är just siffror och den logik som sägs följa med dessa något mycket svårbegripligt och för att vara helt ärlig älskar jag bokstäver i alla former, utom tillsammans med siffror. Undantaget som möjligtvis skulle kunna bekräfta denna regel är på registreringsskyltar då. Och att få siffror att matcha verkligheten och fakta kan vara en källa till stor irritation, alldeles särskilt vid de tillfällen som har samröre med den månatliga hemmaekonomin. Just idag spretar dock siffrorna av någon helt annan anledning…..

Imported from Pixbox

Det där var ju liksom nästan igår……

Imported from Pixbox

…och det här nästan likaså.

012Plötsligt var han i den här sizen…..

2015-06-05 14.51.03Och innan jag visste ordet av så här.

2015-11-13 22.35.38Man kan väl inte klandra en stackars öm moder för att det är svårt att få siffrorna att gå ihop. Särskilt inte en dag som denna. Den 10 januari kommer för alltid att vara ett datum som är förknippat med så mycket kärlek, med så mycket stolthet. 1996 förändrades mitt liv för alltid. Från att vara Mia till att bli Mamma Mia. Min förstfödde. Min prins.

2016-07-20 19.12.58Idag blir den där killen alltså 21 år! Hur är det ens möjligt? Hur är det ens möjligt att jag har en son som vuxit upp till en fantastisk kille och man och själv är jag sådär runt 25? Känns det som (kanske inte i fotlederna direkt då jag kliver upp på morgonen eller när jag behöver dregelsova vid 20.30 eller när jag sedan är klarvaken och väntar på tidningen framåt 04…..men ibland annars. Faktiskt! Hehehehe….).Hur är det ens möjligt att få vara så lyckligt lottad att man får hänga med i hans härliga livsvärld? Jag är sannerligen lyckligt lottad

2016-09-13-19-20-59Visst får man skryta lite extra med sina kids när de har bemärkelsedag? Jag är galet stolt över TB och hans sätt att ta sig an tillvaron, bemöta människor och deala med svåra passager. Han har en skön livsinställning, nära till skratt och är såväl hjälpsam som analytisk i massor. Han gör nu sin fjärde termin som hjälpjag/assistent och lärarresurs på Svettpärlan – under våren kommer han även att bistå i engelskundervisningen. När vi når skolavslutning gissar jag att hans sejour hos oss är över och att han avser att bli student till hösten. Förnuftsmässigt förstår jag att han är mer än redo att börja sitt vuxenliv, flytta hemifrån och klara sig såväl ekonomiskt som socialt och personligt. Hans rygga är väl packad och jag är egentligen inte orolig för det alls (hehehehe, klar underdrift men ändå). Fram till dess tänker jag njuta för fullt av att vara en så vardaglig del av hans livsvärld.

Mia Barks foto.

Så idag firar vi hela dagen lång. Vi inledde med frulle på sängen (det får i och för sig mina kids varje vardag men….), lite paket och så restaurangbesök ikväll. Det blir bästa Mont Matre som får äran att dela TBs födelsedag och vi ser fram emot riktigt gott käk. Ikväll firar vi 21 år av föräldraskap likväl som vi firar vår 21-åring.

Kram Mia

 

Vinterskrud och restfest

Så blev det söndag. Och sista jullovsdagen. Veckans enorma vattenstånd och översvämningar här i Happyvardag (tack och lov bor vi mitt i backen och är därmed säkra), frös till is framåt veckslutet och följdes sedan upp med ett ymnigt snöfall under lördagen. Tur man har en skottsäker son…….

043Och nä, vi är ju inga winterlovers precis, men när det väl har kommit så kan jag ändå drista mig till att tycka att det är ok att det ligger kvar. Det blir ju så vackert i vinterskrud. Också! Så här såg det ut i fredags, efter översvämning och med isbitande kyla…..

006Vaknade till en gråmulen söndag som snabbt övergick i en solskenshistoria. Milou och jag klädde oss varmt (för varmt tyvärr) och drog på långtur på ca 75 min. Såååå härligt!

050Och så vackert här över vidderna. Känns plötsligen som om man befinner sig i fjällvärlden. Dagen har skuttat fram i ett makligt tempo och vi har mest hållt oss på hemmaplan. Sprakande brasor, skoljobb och vinterstudio blandat med fotboll på tv. Gabbe har sladdat omkring i kallingar och bar överkropp, trots att vi bor mitt i vinterskruden och bästa pulkabacken. Massa sköna kids och deras föräldrar därute, men Gabbe hävdar bestämt att hans kropp vaknar till liv först framåt april. Han verkligen hatar allt väder som innebär annan klädsel än shorts, tischa eller badbrallor.

054En tur till jobbet, en lighthandling och så en vovvelämning så var vi plötsligt redo att slå till med restfest. Det blev en salig röra av vad kylskåpet erbjuder och var och en fick plocka ihop sin egen tallrik. Gabbe njöt av soppa och nybakat bröd (köpebröd. Kylskåpet bakar nämligen inget bröd), TB tog cajunfläskfilégryta med pasta penne, maken svängde ihop en himmapizza och jag tog gårdagens kycklingslåda. Ekonomiskt och mycket bra i ett hållbarhetsperspektiv. Nu är alla byttor diskade, kylen urskurad (jepp, favvouppdrag. Tack Birgitta Swenhson för att jag varje vecka fick det uppdraget i hemkunskapen. Jag förvaltar det väl, jag lovar……) och magarna mätta. Dags att lägga sista handen vid jobbväskan och sedan plocka fram morgondagens kläder. Det kommer att bli en sann utmaning att ta sig upp imorgonbitti……det kan jag lova.

Kram Mia

 

 

Det bästa med fenomenet julgran……

…..är att den är självsanerande. Tja, inte direkt som i att den vandrar in och ut själv här i huset precis, men kärleken till den. Kärleken till julgranen har definitivt en självsanerande effekt. Åtminstone här i HappyVardag!

004Jag verkligen älskar julgranar. Av alla de sorter minimalistiska julisar och Disneydito. Alldeles särskilt älskar jag min julgran i år. Det är den i särklass bästa gran vi någonsin haft – ljusgrön, nyhuggen med fasta barr och sådär lagom stor på alla ledder. Och så med mina vackra kulor, Lassestjärnan i toppen och bolstriga glittret. På något vis passade den så perfekt in där i hörnan.

002

Och så detta underbart ljuva sken. Särskilt tidig morgon och sen natt (det där kan  ju nästan vara samma sak, jag veeet). Kastskuggor är bland det bästa jag vet. Det också…..Kortet togs i förrgårkväll och jag hade separationsångest de luxe över att julen skulle flytta ut dagen därpå. Inte för att de få tomtar jag ställt fram, krubban och Lasseänglarna skulle packas ner, men väl att julgran och vackra stjärnor skulle flytta ut. De älskar jag lite extra, so to speak. Och ja, jag veeet också att det inte är tjugondaknut ännu och jag vet att när man är 47 så får man ha saker kvar så länge man vill, men när granh-vetet barrar bara man tittar på den…..Då vet man! Vet att det var hög tid igår för att ta det i klartext.

015Och det är precis det jag menar med den självsanerande kärlekseffekten. För ett städfreak som rektorskan är det väldigt svårt att gilla en sån här kompis. Ty även om jag älskar självaste städmomentet, så är kärleken till rena golv större. På något sätt.

Igår städades därför julen ut ur Happyvardag. Och det är inte utan att det känns skönt att ha det fixat innan skolstart på måndag. En rejäl sanering, våttorkning av såväl lister som golv, snabeldraken i högform och så byte av lakan samt omflytt av ögongodis. En riktigt bra dag med andra ord, eller som mina pojkar gärna säger: Du är verkligen som allra gladast mami när du får städa och sköta hushållssysslor. Spot on…..så är det!

017Så ut med det gamla, gran och julepynt, och in med det nya. Julklappen från personalen, en underbaring till vas, tillsammans med lite nyinköpta vitskira små Ranunklar blev en perfekt kontrast till röda tomtar och barrande gran. Krispigt värre och det matchar definitivt den morgontemp jag vaknade till idag. Minus 14.2 grader här på Näset och jag ångrar nästan att jag bestämde förmiddagstid med lilla papsen idag. Hua……

Mia Barks foto.Det blev en mysig förmiddag hos lilla mamma tillsammans med papsen. På vägen hem handlade vi till honom och sedan for vi hem och städade sovrummet, möblerade om samt sorterade tvätten. Väl hemma klädde vi oss varmt Milou och jag och sedan tog vi en ljuvlig promenix i solen. För första gången sedan mammas fallolycka den 7 december kände jag idag lite lugn och framtidshopp kring mina älskade parantesers situation.

Mia Barks foto.

Sen brunch, stora stryktvätten och sedan lite skönt läshäng framför brasan. Nu har svärisarna hämtat Milou och vi andra gör oss snart redo för lite skönt mys hemma hos familjen Olofsson denna trettondag. Att sätta sig till dukat bord känns som en helt magisk present.

Happy Trettonhelg raringar! Kram Mia

 

 

Garanterat myggfritt

Ups a Daisy! Vaknade upp denna trettonafton och insåg redan vid första glutten genom fönstret att idag, idag är det kallt värre ute. Och vad har vi att vänta egentligen? Januari och februari brukar väl vara betydligt kallare än december, så….Dessutom kan jag känna att om ändå snöeländet ska komma ner så kan det väl ligga kvar och då är ju minus 10.5 en perfekt temperatur för just det ändamålet liksom.

013Milou gjorde väl inte direkt vågen då hans ömma matte initierade en morgonpromenix, för att vara helt ärlig försökte han tränga sig in under täcket i sängen igen men….en tröja på och så skuttade han med ut. Sol och vind, rejält bitigt i kinderna och lite kylslaget om fötterna (tog fel dojjor, helt klart). Vi tog vägen genom skogen och nådde sedan havspromenaden och ja…..

005Det blev en lite utmaning att ta sig runt rundan. Det höga vattenståndet hade förvisso frusit till is på  många ställen och visst frasade det häftigt under fötterna där vi gick, men somliga passager var svårmanövrerade. Helt klart!

007Och någon, jag säger inte vem, någon var rejält syrak på att det vanliga bryggspringet skulle visa sig vara cancellerat. Och han gjorde vissa försök, det gjorde han. Men backade lydigt tillbaka vid tillsägning, trots en mycket irriterad uppsyn där under luggen.

010Här ylades det en del kan meddelas. Och skälldes. Sen blev det visst sträckt koppel bakåt på hemväg. Note to self……ta en annan morgonrunda imorgon Mia.

012Otroligt vackert, trots en extremt sur hund. Och väldigt kalla fötter och kinder. Att sedan komma hem till en sprakande brasa och möjlighet att käka frulle intill den är ju aldrig helt fel. En perfekt start på något sätt!

Annars har dagen mest bjudit på tvätt, städ och undanplock i huset. Finaste svärmor har varit här och klippt Gabbe, vi har tänt ljus på kyrkogården och lightshoppat lite. Nu har vi njutit av lite gott käk med tillhörande dryck – Pasta med het cajunfläskfilégryta och en laxsallad med krämig curry/limedressing och frasstekta krutonger till moi. Mums!

Mia Barks foto.Nu kollar vi Athletico Bilbao vs Barcelona på TV, poppar popcorn och njuter av värmen inomhus. Vinden viner i takpannorna och termometern visar minus 12. Ja jisses, vinter it is. Garanterat myggfritt dessutom……Ni vet det där med inget ont utan att det för något gott med sig. Så är det1

Glad Trettonafton på er folket! Kram Mia

Hodgepodge

Hodge-podge or hotchpotch describes a confused or disorderly mass or collection of things; a ”mess” or a ”jumble”, or  just a mixture of different things. Lite så känns min tillvaro just nu. Som ett enda stort hopkok av måsten och önskningar, hemma och borta, fakta och ovisshet, personligt, objektivt och subjektivt. Det där lugna sköna jullovet som jag så hett närde en längtan efter har väl knappast direkt infriats, men icke desto mindre måste tillstås att det är tur att jag är ledig. Annars kan man undra hur man skulle fått ihop tillvaron just nu…..

001Kanske accepterar man röran lite bättre, då struktur och kontroll verkar vara bortom all räddning för tillfället? Kanske är det så att självbevarelsedriften slår till på autopilotläge och därmed leder en igenom the mess? Kanske är det så (eller det vet jag ju att det är) att man uppskattar flowet mer då man har levt i kaos ett tag? Inte ens kontrollfreakgeneralen i rektorskan har nämligen ens försökt att styra upp tillvaron detta lov. Med en tyst och stilla acceptans har jag bara tagit mig an dagen på något sätt. Verkligen försökt att inte analysera så förbannat mycket vare sig i tillbakaperspektiv eller i framtidsdito. Bara varit här och nu och njutit av det som går att njuta av, kickat iväg det som har precis motsatt effekt. Försökt inse charmen av the hodgepodge……det går väl hyfsat i alla fall.

001Oorganisationen lovtid handlar inte minst om transformerandet av dygnsrytm. I Happyvardag nattsuddas det titt som tätt och det är inte sällan jag ligger och läser till efter 01 på natten (övriga ser film eller spelar). Att sovmorgon blir den självklara följden behöver väl knappast belysas tydligare än så. Morgonpromenix vid ….hrm……9.30 och frulle som mer blir brunch. Hihihihihi, ljuvligt! Så här startade dagen idag då jag satt alarm för att komma upp och ringa en massa ärenden åt lilla mor och far. God morgonsol skapade sköna förväntningar på dagen, men efter diverse pappersexcersis, samtal med härliga myndigeter, försäkringsbolag och instanser såg det mer ut såhär då vi klädde oss för promenad:

003Hua! Både isigt och bitigt längs havet kan meddelas. Den där solen som steg upp, den valde visst att natta sig igen. Nåväl, Milou är inte nödbedd och rektorskan gick mer än gärna en rask 47 minutare, så varför klaga. Egentligen!

Dagen bjöd sedan på ett besök hemma hos lille papsen. Medan maken, kidsen och pappa fikade passade jag på att fylla i sista sakerna i alla ansökningar (behövde hämta hem viss info från deras pärmar), städade toaletten, checkade kyl, frys och skafferi samt bytte lakan åt honom. Därefter for vi in till jobbet för lite trix. Maken huserade runt i sina domäner och jag pratade med fritidspersonalen, fixade posten, skrev ut, kopierade och skickade iväg lite prylar, tog några coachsamtal samt plockade i ordning. Så underbart härligt och mötas av härlig stämning, idel glada miner (barn och personal) och skönt lovhäng på fritids. Och att upptäcka att det rum jag tänkt färdigställa redan var målat, städat och fixat av bästa medarbetare. Jag blir såååå varm om hjärtat!

004Nu har huset fått sig en uppfräschning (men nä, inga julsaker bort ännu), tvättmaskinen snurrar, brasan sprakar och granen barrar utav sjutton. TB har käkat och ska straxt på träning, Gabbe, iförd nya Arsenalstället (Özil) inomhustränar här hemma med ballongfotboll, fadern far som en skottspole mellan brasorna och rektorskan laddar för matlagning. Världens finaste Milou håller sig i soffan, nära brasan. Alltid!

Ikväll blir det Premiere Leaguefotboll och läsmys tills ögonlocken blir för tung. Lovläge när det är som bäst helt enkelt. Kram Mia