Helgplaner

Den i särklass största vinsten med att ett ljuvligt sommarlov övergår i skolans läsår måste ju bara vara variationen av jobbevecka och helg. I oceaner av ledighet och tillsammanstid tenderar åtminstone tillvaron i Happyvardag att bli ett enda sammelsurium av varande. Ramar suddas ut, dag och natt glider in i vartannat och det har hänt (mer än en gång kan jag lova) att jag inte har en aning om vilken veckodag det är egentligen. Och missförstå mig inte, jag verkligen älskar det där. Ingen del av mig skrek ut någon bön efter att få slut på sommarledigheten, det kan jag lova, men när det nu är som det är så gäller det ju att se det positiva i tillvaron. Som exempelvis variationen av jobbedagar och helg.

051Så med 6 veckors läsår tillryggalagda kan jag konstatera att det börjar bli fason på det mesta här i Happyvardag. Exempelvis vet vi nu mer än väl skillnaden på ”läggdags” mitt i veckan och dito på helgen, för att inte tala om ”dags att kliva upp” kopplat till tidigarenämnda tillfällen. Det skiljer sig markant i tid mellan vardagsfrulle och helgdito och idén om att hinna läsa morgontidningen på just morgonen jobbar vi vidare på under måndagar till fredagar.

003Vad jag kanske uppskattar allra mest är att slippa hantera precis dygnets alla matsituationer på hemmaplan kopplat till jobbeveckorna. Efter en lång skön sommmar, dock med det längsta grillförbudet i mannaminne, så kände jag mig helt dränerad på idéer om vad som skulle serveras till såväl lunch som middag. Måndag till fredag kilar vi numera in i matsalen på #världensbästaskola #svettpärlan och plockar till oss av fantastiskt vällagad och gott käk. Det där innebär att vardagens kvällsmiddagar ibland hålls till lätträtter, men i vart fall alltid vardagsrätter, och på helgen blir det lite mer festlig karaktär. Även handlingsmönster får ju en helt annan karaktär under läsåret, än under ledigheten.

Bilden kan innehålla: en eller flera personer, gräs, utomhus och natur

Helgerna i september rymmer förstås fortsatt en hel del fotboll, det måste tillstås. Gabbes serie håller på till den 14 oktober och TBs lag spelar förhoppningsvis sin sista match söndagen innan dess (om det inte blir kval förstås, men vi hoppas på direktavancemang). Allsvenskan håller dock på ända till den 11 november, så vi hinner några matcher på plats efter Gabbes serieavslut. Puh!

Bilden kan innehålla: 1 person, står, växt, träd och utomhus

Planen inför just denna helg var avkoppling, fotboll och garagerens. I den ordningen. Jag inledde fredagen med liten shoppingutflykt med papsen och sedan blev det fredagsbuffé himma hos oss. Mums! Lördagen bjöd på tidig matchsamling för Gabbe och matchstart redan kl 10. Det är okristligt tycker jag……Nåväl, efter matchen blev det helghandling på hemvägen och sedan lite god lunch i solen på altanen. På eftermiddagen tog vi först itu med garaget och sedan hann vi även med en liten rockad inomhus för att få in loungedynorna på vinterförvaring. Mycket nöjd…..Kvällen avslutades sedan med en krämig potatisgratäng, krispig grönsakstagliatelle och lite Surf and Turf tillsammans med ett glas vältempat rött.

011

Söndagen har hittills bjudit på sovmorgon, söndagsstäd och nu lite soffhäng med bok och söndagsfika. Kanske dyker finaste paret TB och Emma upp på lite fika och sedan blir det TV-fotboll i eftermiddag. Kvällen avslutar jag sedan på ett House of Lolaparty. Imorgon sparkar vi igång en ny jobbevecka och det är exakt 4 veckor till vi tar höstlov. Inte klokt vad fort tiden går…..

Kram från Rektorskan

Not a walk in the Park really…..

Ja hoppsan hejsan vad tiden springer iväg. Det som nyssens var långa, sköna sommarlovet med leasure aktiviteter och en massa sol, vind och vatten transformerades som genom ett trollslag till fullspäckade vardagspusslet. Dock med en skön touch av brittsommar, det måste tillstås.

035Skolstartsperioden med ett tillhörande 20-års jubileum har väl inte direkt varit någon ”Walk in the Park” precis, då skulle jag ljuga rejält. Det blir verkligen precis alltid från o-100 innan man hinner blinka och vips är det full speta som gäller. I år hade jag ju verkligen bestämt mig för att inte bara sitta still i båten och låta det där ske. Att inte bara växla upp och köra på, utan vara lite taktisk och finurlig. Hur det där går? Nja, låt mig säga som så……jag är fortfarande väldigt vaksam och försiktig. Vågar liksom inte släppa efter i tyglarna på mig själv ännu, så fullärd? No way…..

024

 

Balans är, och har faktiskt varit (utan att ha sådär väldigt god måluppfyllelse) mitt motto. Jag tror väldigt lite på förbud och begränsningar egentligen, men har förstått att jag var tvungen att strypa handlingsfrirummet tutti alli först och landa i det, för att sedan hitta nya förhållningssätt för mig själv. Där är jag fortfarande. Jag är verkligen hård mot mig själv kopplat till mängden aktiviteter såväl privat som på jobbet och jag är ytterst nogsam med att göra endast EN sak i taget (annars är multitasking mitt mellannamn nämligen).

034Jag har blivit bättre på att vara här och nu, inte planera sönder min tillvaro utan låta livet hända. Och jag uppskattar det där mer och mer för varje dag som går. Nu är terminen inne på sin 5 skolvecka och verksamheten är i full gång, Gabbes sista fotbollsmatch i årets serie spelas den 14/10 och det innebär att vi skönjer slutet inför lite välbehövlig vila och mörkret börjar sänka sig på kvällarna. Igår satt jag helt självvalt i soffan och zappade mellan olika kanaler och njöt. Det ser jag som ett gott tecken.

009Idag tänder vi ett ljus och minns lite extra. Ett år. Av längtan till dig. Älskade mamma! Jag kan fortfarande frammana din röst. Den finns inom mig. Jag vårdar den som den mest dyrbara av skatter. Vet tyvärr av erfarenhet att sådana minnen med åren har en tendens att tystna. Och fast att jag vet, att när livets kamp blir för hård är döden inget straff utan en befrielse, så övermannas jag av känslan att livet berövade oss vår mor. Du fattas oss älskade mamma. Varje steg på vägen. You Forever hold a spot inside my soul. #familyfirst #saknad #mamma #årsdag

Kram från Rektorskan

Saker jag lärt mig i sommar

Sommar, sol och ledighet brukar ju oftast sammankopplas med total avkoppling och så lite huvudbry som möjligt. Själv har jag haft mer fullt upp än annars kan jag lova, fast inte med to-do´s so to speak. Nä, det har varit full avkoppling, hemester och väldigt lite verkstad, inte heller har jag varit planeringsgeneral och teoretiker MEN tankecentrat har fått jobba stenhårt. Det har vänts på stenar, lyfts av en och en annan börda, gjorts en långresa inåt för att sedan vända ut igen. Fullständigt nödvändigt, helt enkelt.

034Jag har lärt mig massor, inte minst om mig själv. Jag har hälsat på mina egenheter och bestämt mig för om de ska fortsätta vara en del av mig eller om det är dags att göra upp med dem.Jag har kommunicerat viktig info till min omgivning. Framförallt har jag mött mig själv i min mest nakna form, där mina ledstänger har kommit i dager och jag tvingat mig själv inse vad andra människor ser när de möter mig i livets olika faser och skeenden. Och nä, det är minsann inte speciellt rosenskimrande, väldoftande och gulligt. Helt ärligt är det fasansfullt skrämmande på många sätt. Ganska scary att syna sig själv utifrån, att våga möta de där egenheterna och dess såväl baktankar och behov som konsekvenser och ibland fara så illa att man nästan inte står ut med sig själv. Man snor sig runt sin egen axel, klöks och gråter om vartannat. Så fullständigt utlämnande och kliniskt att man vill värja sig. Ner i skiten och vända, vältra sig och sedan resa sig, växa sig stark genom sina insikter. Har du prövat det där? Nähä, nä inte många kanske ägnar sig åt sådant på sin sommarledighet men jag kan varmt rekommendera det. Helt ärligt vet jag många som verkligen skulle behöva göra samma resa, för att komma till insikt, bryta mönster och skapa förändring på riktigt.

040Nåväl, ni kanske är nyfikna på vad det jag är som jag har lärt mig då så here it comes:

1. Rektorskan är inte svaret på alla människors böner. Alldeles särskilt inte på de böner som ännu inte blivit uttalade. Jag ägnar mig inte längre åt att försöka lista ut mina medmänniskors (såväl bekantar som okända) behov och önskemål och på så vis försöka tillfredsställa dem innan de själva vet vad de har för behov och önskemål i aktuell situation. Jag har till och med dimmat av det där kopplat till min direkta närhet och låter människor prata med mig istället. Slående ofta uttalas sällan några behov eller önskemål. Har jag märkt. Väldigt många människor klarar utföra väldigt mycket saker själva utan att jag har förberett, efterarbetet eller till och med genomfört det åt dem.

2. Behovet av att allt, och då menar jag precis att allt ska vara tipptopp färdigt, städat, preppat, tvättat, hemhandlat – tutti alli, innan jag själv kan varva ner, koppla av och njuta har fullständigt tillintetgjorts och jag kan numera njuta alldeles utmärkt. I solstolen, i soffan, med en tupplur eller sittande på Gabbes träning.Utan att allt är top notch.

3. Idén om att jag bara kan existera om jag får låta planeringsgeneralen för to-do-listor, kalendarium etc få fritt spelrum är en fullständig myt. I sommar har jag tränat på att inte planera ett dugg, låta livet hända, fånga tillfällen och bara njuta. Det har visat sig fungera alldeles utmärkt. Inte bara för Rektorskan utan även för övriga familjen. Och så mycket dåligt samvete som aldrig ens har behövt existera

4. Jag måste inte alls multitaska för att vara nöjd. Jag behöver inte ens vara effektiviteten personifierad. Det har visat sig gå alldeles utmärkt att bara göra en sak i taget. I lugnt tempo dessutom. Och jag är minst lika nöjd som innan.

5. Jag har slutat att ”passa på”. Insikten i att det är något störande för andra människor att jag ständigt är 78 kurvor före stressar min omgivning och gör att jag aldrig njuter, utan ständigt alltså ”passa på”. Det slutar ju aldrig liksom. Numera gör jag noggranna övervägningar innan jag bestämmer mig för vad jag ska göra när och hur.

Bilden kan innehÃ¥lla: Ulrika Johansson och Mia Bark, personer som ler6. Min kanske viktigaste insikt handlar om mina drivkrafter, mina ledstänger och mitt fokus. Jag har förstått att jag är indoktrinerad i att jag ska hjälpa andra – inte så att min mor ständigt tjatat om detta, men så länge jag kan minnas har människor sagt att det var så tur att jag var så liten då vår biologiske pappa dog (jag var 14 månader) eftersom mamma liksom var tvungen att fortsätta fungera. Det där har jag nog med tiden modifierat till att handla om att jag därför måste fortsätta hjälpa andra människor – att det där är min livsuppgift. Och det är ju vackert. Och det där kan man ju göra på så många olika vis. I lagom dos. Det är det jag jobbar på nu. Att jag har trivts med att identifiera mig med att vara hypereffektiv, hjälpsam, rationell och påkopplad, planerad och strukturerad det kan ju knappast ha kommit som en chock för någon. Att jag har varit sådan alltså. För mig kom insikten i att den bekräftelse jag har fått av att andra människor upplever mig som just sådan, har drivit mig vidare in absurdum och gjort att jag nästan stressar livet ur mig för att vara överallt, kunna och veta allt, vara viktig och oumbärlig som en chock. Faktiskt! Jag trodde på fullaste allvar att jag inte alls sökte någon yttre bekräftelse, att min inre nöjdhet räckte. Så fel jag hade… Galet fånig insikt, när man kliver ur bubblan alltså. Där och då har jag sällan bemödat mig med att inse vad jag sysslar med egentligen. Och varför.

005

So here I am. Lite tilltufsad, lite förvirrad men väldigt väldigt övertygad om att jag har gjort stordåd med mig själv. Jag gillar helt enkelt den Rektorska jag har transformerat mig själv till. Jag ska medge att jag har varit lite skrajsen för hur det ska bli att kliva in i jobbjaget kopplat min nya övertygelse, men helt ärligt så har det där gått helt klart över förväntan. Trots lite personarassel, en skolstart, ett 20-årsjubileum och min egen födelsedag. Man ska ju absolut inte ropa hej ännu…..det ska man inte. Men jag viskar tyst till mig själv. Du är riktigt bra på det här Mia. Det funkar faktiskt. Och jag mår bättre än på länge……

Kram från Rektorskan

 

Det där med att fylla 20

Att kombinera en läsårsstart i skolans värld med ett 20-års jubileum är kanske att adda liiite för mycket spänning och tempo sådär i mitten av augusti. Jag menar från leasure sommarlovsfirandet till vardagspusslet via just det ovannämnda är inget man skojar bort, men ändå. Milda makter vilka fantastiska dagar vi har haft.

079Drömmen om en egen skola föddes på tåget mellan Karlskrona och Emmaboda, precis där 80-tal övergick i 90-dito. Mia och Maria, två sprudlande lärarstudenter dagdrömde om den där skolan för de många barnen – inte bara för dem med tidig mognad, tävlingslust och stor lydnad utan en skola där även de som ännu inte vill, ännu inte kan, ännu inte vet att de kommer att gilla det, får hitta sin plats. En skola som sjuder av liv och rörelse, gemenskap och människokärlek och förstås nyfikenhet och utvecklingslust. En skola där alla barn är allas barn och där en balanserad idrotts-och hälsoprofil bildar grund för en sund lärmiljö. Den 14 augusti 1998 slog Friskolan Svettpärlan, med Mia o Maria samt fritidsansvarige Lasse vid rodret, upp dörrarna för 46 härliga elever. Tusen Tack ni första föräldrar som valde att tro på oss och vår idé helt utan bevis. 13 avgångsklasser a 26 elever senare och med nuvarande 260 elever och 40 personal firar vi idag 20-års jubileum. 20 år med så många sköna elever, föräldrar, släkt och vänner. 20 år med så många mirakel vi har fått uppleva. Tusen Tack alla ni som genom åren valt oss och låtit oss vara en så viktig del av just Ert Skoläventyr. Vi bär med stolthet ert förtroende. Happy Birthday to us! #simplythebest #världensbästaskola #svettpärlan#rektorskanochkamrern #skoläventyr

 

084Alltså, bra fint att fylla 20. Igen. Det är ju inte så länge sen (hrm….moahahaha) så man minns ju känslan direkt. Nä, skämt å sidor….kan ni fatta? Hon och jag har alltså drivit vår alldeles egna skola i 20 år (Lasse på bilden var ju med fram till 2014). Känslan av att ha startat, drivit och levt sin livsdröm i 20 år är nästan övermäktig att ta in, men jag är galet glad och stolt över att ha kunnat göra skillnad för så många barn och ungdomar.

091Alldeles självklart firar vi allt som firas kan. Det är faktiskt en ganska skön livsapproach, det måste tillstås. 20-årsjubileumet på #världensbästaskola #svettpärlan fick anta formen av kalas i en slags trestegraket.

094

Vi inledde dagen med kalas för våra nuvarande elever och en parad genom vår stadsdel. Finaste Lurre och Linda gav Rektorskan och Kamrern skjuts i en vackert lövad vagn och Lurre själv i finlugg och glitter.

105Dagen bjöd sedan på allt mellan såpbubbelblåsning, ansiktsmålning, bollen-på-burken, via hoppborg, snaggolf, bubble balls, ambulansbesök till korv med bröd, kasta tårta på idrottsläraren, vattenstafetter, måla scenen, tårtkalas och ballongsläpp. Så himla lyckad dag, så många nöjda elever och så mycket gemenskap.

120Efter en kort stunds omladdning, prepp och vila fötterna tog del 2 vid. Samtliga av våra ”gamla” elever var inbjudna att fira eftermiddag med oss vid en Reunion. Det bjöds på lite tilltugg, festlig dryck, snacks, tårta och förstås bildspel, fotobonanza och tipspromenad ”Minns du ditt Svettpärlan”. Jättemysigt att få träffa våra gamla godingar, snicksnacka om vart livet tagit dem och hur de tänker kring sin skoltid hos oss.

118Vi avslutade med finfint lagfoto på hela nuvarande Svettpärlegänget.

123En snabbrunda till hemmaplan, dusch och klädombyte och sedan drog del 3 igång med buller och bång. På en riktigt skön restaurang, Parken, träffades vi för ett party utan dess like. Lokalen var abonnerad av oss, mat och dryck specialbeställd, discjockey bokad och allt riggat för en helkväll. Och vilken kväll det blev…..

Bubbel och Hors-d´oeuvre med mingel på restaurangens uteservering.

125Räk- och kräftcoctail och iskallt vitt vin till förrätt.

126Oxfile till varmrätt, dock fick den icke köttälskande Rektorskan en perfekt tempad Sashimitonfisk istället. Vansinnigt gott! Och medan de andra drack rött, fortsatte jag med mitt vita guld.

129

En ljuvlig pannacotta avslutade måltiden och medan somliga drack kaffe drog discjockeyn igång värsta dansgolvspartyt. Jisses, dansade i flera timmar, trippade hem barfota när klockan med råge passerat midnatt och nattade inte kudden förrän timmen var väldigt sen. Vaknade sedan med en bultande fot och tanken att hämta yxan och hugga av tån föresvävade mig sådär runt 06 imorse. Men…. vad är väl en traseltå och lätta yrselanfall då man gör en huvudrörelse eller alltför häftiga ögondito, när hjärta och själ ler och man har fått uppleva att ännu en gång fylla 20-år liksom.

Nu isblåsa, fot i högläge, ett isat glas jordgubbssaft och några glossiga magasin.

Kram från Rektorskan

Officiellt ingen småbarnsmorsa längre

Det har gått successivt. Det måste tillstås. Förstås. Eller för att vara helt ärlig, det har kanske mer gått upp och ner och upp och ner i en slags bestämd takt genom åren. Det där är liksom en ganska självklar effekt av att man skaffar barn med lååångt mellanrum. TB är född januari 1996 och Gabbe maj 2006. Med ganska enkelt matematik (även för en rektorska med sviktande matteskills) förstår ni säkert att familjen Happyvardag levt i smånbarnsträsket i mer än 22 1/2 år. Det där är en stund vill jag meddela….

2015-10-25 10.44.33Nu var det ju inte så att vi direkt planerade in 10 1/2 år mellan våra kids, men man styr ju inte över allt här i livet. Efter att ha gått igenom några svåra trauman och sedan gett upp hoppet om nummer 2, då slog livets finurlighet till och plötsligt hade vi både bebbe och vovvebebbe i La Familia.

2015-10-25 10.50.34Och det har sina fördelar med många år mellan barnen, det måste tillstås. Exempelvis denna sköna känsla av att alltid ha en stooor storebror med härliga polare att tillgå när man tröttnar på sina ömma paranteser. Gabbe är galet fäst vid sin storebror och det här med att han flyttat hemifrån är fortfarande en hang up för honom.

077

I maj fyllde han 12 år vår minsting. Time flies for sure. Den där 12-års åldern är bra mysig ändå. Inte småfolk som behöver passas och inte heller i the risky period med allt bus som skall igenom.

009

Galet stolt över de här två. TB som tar stora beslut i livet med god eftertänksamhet och analys och så Gabbe, som plötsligt agerar vuxet och tar ansvar. Häromdagen for maken till Kristianstad för att spela golf och rektorskan var på jobbet. Gabbe förklarade att han avsåg att klara sig själv på hemmaplan, vilket i sig kanske inte är så märkligt för en 12-åring men han har verkligen aldrig gillat det där med att vara ensam. Som sig bör tog jag kortfredag och när jag kom hem ……

Jag blir både stolt och väldigt väldigt rörd när jag tänker på det. Gabbe hade stigit upp själv samt försett sig med både frulle och lunch och fika däremellan. Milou var promenerad och han hade fått nytt vatten och mat, alla sängar i huset var bäddade, kuddar och filtar i soffan puffade, tvätten lagd i rätt tvättkorgar och disken diskad. Utan att vi bett honom göra någonting. ¨-Jag tänkte att det var skönt för dig att slippa när du jobbat”, sa han. Gulle….

2015-07-18 14.00.14Det där att göra saker för andra människors skull är extremt viktigt för mig. Jag vill ha lyhörda kids som förstår att de inte är centrum of the Universe, som fattar att man ingår i ett sammanhang och man skapar sin livsvärld tillsammans med betydelsefulla nära och kära. Att man faktiskt kan göra saker enkom för att glädja någon annan människa. I det perspektivet måste jag nog få slå mig själv för bröstet och meddela att vi lyckats jäkligt bra.

Men som sagt, med en 12-åring i huset som tar sitt ansvar så kan jag härmed officiellt meddela att småbarnsträsket är ett minne blott i Happyvardag. Vackra minnen packas med, jobbiga perioder förtränger vi men alltid alltid bär vi med oss att ens barn, ja de blir det man fostrar dem till. De bär familjens moral och ideal vidare ut i livet….just sayning!

Kram från Rektorskan

Än finns det sommar att njuta

Hoppsan, rektorskan misströstade visst lite i onödan sådär i början av veckan. Den blygrå himlen och den svala temperaturen har fått ge vika (wiehoo!) och vi njuter nu av ganska behagliga 22 grader och sol alt soldis. Milda makter så härligt! Och det finns säkert de som tänker (och tycker) att om man ändå börjar jobba så kan det lika gärna vara dåligt väder, men en sådan människa är definitivt INTE Rektorskan. Nädå, jag är en väldigt fin personlighet som tänker på dem som är fortsatt lediga. Att hon sedan själv gärna fortsätter njuta morgon, eftermiddag och kväll är bara en skön bieffekt liksom.

Ingen automatisk text tillgänglig.För börjat jobba. Det har jag gjort. Närmare bestämt igår onsdag sparkade vi igång ferietjänsten för skolpersonalen och det innebär per automatik att semesterhjärnan är mer än lovligt förvirrad nu kan meddelas. Uppstart med först skolpersonal 8.30-14 och sedan personalmöte för alla 17.30-20.30 är en tuff start – jag menar, som gammal servitris vet man att ”springvakt” är sjukt ansträngande. Men de där timmarna på eftermiddagen spenderades i solstolen och det var guld värt. Idag har vi haft utbildning på ”G-suite for education” på fm, vid lunch hade jag förvisning av skolan för en härlig potentiell elev och sedan var Rektorskan vikarie på fritids medan personalen hade diabetsutbildning.

Bilden kan innehÃ¥lla: en eller flera personer, personer som sitter, utomhus, vatten och naturVid hemkomst idag svidade jag snabbt om till badkläder och tillsammans med Gabbe, som hängt på Åvallen på extraträning under dagen, svischade vi genom skogen ner till bryggan. Perfekt bryggtemperatur och …ja, klart svalkande dopp i vattnet kan meddelas. Endast 21 grader gav perfekt effekt. Gabbe flög dock upp fortare än kvickt, svepte in sig i handduken och meddelade att hädanefter badar jag bara  Lasses pool. Den håller visst mellan 31 och 33 grader. Hihihihihi!

Nåväl, kvällen har bjudit på fotbollsträning och för hans ömma föräldrar blev det skönt föräldrahäng med andra fotbollsparanteser på  läktaren i solen. Ljuvligt! Kvällsmaten är intagen, duschen likaså. Fönster och dörrar på vid gavel och det fladdrar underbart i skira sommargardiner. Låt detta bestå länge till. Tack på förhand!

Kram från Rektorskan

Från våtvarma omslag till totalt väderomslag

Vilken magisk sommar vi har blivit bjudna på (och ja jag vet att det är synd om djuren och bönderna och gräsmattorna och den globala uppvärmningen. Eller nej, det är kanske inte synd om det sistnämnda utan mer dennes fel men…ni fattar). Jag verkligen älskar att vi äntligen fick en sommar som konkretiserar allt det jag sammankopplar med just sommar – dvs sol, värme, bad, svettningar, soklänningar, badkläder, flipflops, massor av iskall dryck, lättmat, varma klipphällar, vågskvalp, handdukar på tork, båtfärder, brygghäng, kvällsdopp med mera med mera med mera.

2016-07-11 12.27.10Jag verkligen älskar upplevelsen av att det är fint dag efter dag efter dag….ända tills dess att det bli en självklarhet. Ni vet, när det inte längre är en fråga om vi ska sola/bada nästa dag utan mer var? och hur mycket? Ni vet när det inte längre existerar några funderingar på överdragskläder, paraply eller regnkläder utan man bara drar iväg, med minsta möjliga på sig och med sig.

2016-07-05 12.14.52-1För att vara helt ärlig, vi har haft i det närmaste Floridaväder här hela sommaren. Precis det där jag älskar så mycket……varma mornar, heta dagar och varmljumna kvällar. Oh la la…..Trots att somliga dagar, kvällar och nätter har varit så heta att det känns som ett våtvarmt omslag.

019Sen hände det något i helgen! Ett fullständigt totalt väderomslag kan man nog titulera det. Och det som skulle bli något dygns återhämtning med sköna regnskurar blev istället regn, åska, hagel, blåst, tromb och en nätt liten temperatursänkning på 10-15 grader. Suck…….

Jag beställde tillsvidareprenumeration på finvädret till den 25/9. Just saying…..Hoppas vid min gud att det ska bättra sig igen och bjuda på en Brittsommar utan dess like. Fast det är ju nice att grillförbudet är hävt i alla fall.

Kram från Rektorskan

Nöta garderob

Hur har ni det med klädkontot vänner? Är ni typen ”ombyte förnöjer” eller kör ni mer på en avgränsad uppsättning? Efter nattens blixt och dunder, fast bara 1mm regn, konstaterade vi imorse att det trots ganska hotfulla moln och brutal vind, så var det riktigt varmt och gott. Det innebär med andra ord att dagens klädkod än en gång blev ”så lite som möjligt” och ”så svalt som möjligt”. Helt ärligt har hela sommaren gått i samma tecken och vem i herrans namn skulle jag vara att klaga.

2016-06-27 06.51.36-1Kläder är en spännande grej, tycker ni inte det? Rektorskan älskar som bekant shopping och att bygga garderob och för att vara helt ärlig, jag behöver egentligen sällan komplettera något (det har ni aldrig läst, bara så att ni vet) men jag VILL väldigt gärna komplettera. Och jag verkligen älskar idén om att byta årstid bland kläder och skor, att packa upp gamla bekantskaper och presentera dem för nyförvärv och bara fnula på vad som ska bäras ihop med vad, när och hur.

2016-07-25 15.29.00-2Väntan på våren var lång och tärande och innan man visste ordet av gick man från täckjacka, boots, mössa och vantar till det här. Alla de där mittemellankläderna blev hängande där på vänt, liksom snuvade på sin tid i rampljuset. Sedan den 30 april har jag exempelvis inte stoppar in min lekamen i några byxor. Knappt ens långärmad tröja. Däremot har den lightaste av lighta sommargarderober fått styra klädkontot.

004Ja ni vet ju vad jag berättat. Tunna solklänningar, shorts och linne alt tunna trikåkjolar och linne och så badkläder i en aldrig sinande skara tillsammans med solglajjor, flipflops och handduk. Och det är så här jag mår bäst. Alla dar i veckan. Jag borde förmodligen emigrera, inte bara för min trasselfot……

030Bara för att man inte har nött på sin garderob så innebär det inte per automatik att man inte kan shoppa lite nytt inför det som komma skall. Eller hur? Rektorskans signum är att fynda på rea och det funkar ju fint under förutsättning att man inte gör anspråk på att vara ett popsnöre och hålla sig väl uppdaterad med mode och trender. Nåväl, det där har aldrig legat för mig. Jag köper det jag gillar oavsett vad, likaså använder det som finns sparat med samma approach. Våra Stockholmsresor inbringade inga större utsvävningar från shoppingkontot, men klickfingret ordnar sedan upp det mesta. Här ses finfina inköp från Massimo Dutti i fantastiska material. 2 tröjor, en blus och en klänning för 1076 riksdaler. Det är nästan guldmedaljsläge på det va?

029

 

Och så lyckades jag knipa sista exemplaret av denna sköning. Kommer att matcha min garderob perfekt.Att den har ärm är ett klart plus nämligen. Hoppas på en lång skön brittsommar och sedan ljum höst så att man kan jobba sig igenom garderoben so to speak. Det tunga varma väntar jag gärna med till december nämligen.

Mia Barks foto.Men jag är kittad och redo för alla eventualiteter. Det är väldigt viktigt. Och som det ser ut är jag även rustad för ännu en sommar med i stort sett samma garderob (under förutsättning att kläderna inte krymper under vintersäsongen) då det mest är 4 linnen, 5 par shorts, 4 solklänningar och ett antal badkläder i olika utförande som fått luftas i år.

Hur eller hur…..jag älskar det. Hoppas det vara länge till. Så ego är jag. Happy Helg folket! Kram från Rektorskan

Mitt perfekta Skärgårdsliv

Rektorskan bor permanent där många har sin lovtillvaro. Allra helst sin sommartillvaro kan man säga. Genom åren har vi förvisso blivit fler och fler bofasta här på vårt vackra Skärgårdsnäs, men än talar vi om badgästerna som dyker upp här lagom till när Näset visar sin sommarlovsfägring. Och många skulle kategorisera det som ”landet”, absolut. Här omgärdas den enda färdleden av böljande ängar och kullar, där får och kor går på bete. På båda sidor om vägen finns olika mängder av skog och längst ut på Näset finns en naturbadstrand. Här lever vi livet i maklig takt och vi skakar på huvudet och smackar med munnen då någon framför sitt fordon alldeles för snabbt på vår lilla väg. När mörkret faller blir det verkligen becksvart, ty gatlyktor har vi absolut inte tillgång till. Naturligtvis finns här en utbredd Grannsamverkan för att hålla koll så att inte buset så till här. Och alldeles självklart har vi sett till att vi använder oss av Verisures Larm i våra fastigheter. Vi har endast 2 km till E22:an och Rektorskan har precis milen till familjens arbetsplats. Väldigt praktiskt måste tillstås…..

2016-09-04 13.53.18Under väldigt många år har vi spenderat ganska stor tid av sommaren i Florida, men de senaste två åren har vi hållit oss på hemmaplan. Förra årets mindre frekventa inslag av sol och värme lät oss dock inte misströstas. Och vilken sommar vi haft. Från den 1 maj faktiskt. Extremt lite inslag av regn, så även den där kyliga blåsten. Till och med molnen som rullat över himlen har varit få. Jag skojade i början av maj, då många oroade sig för om det skulle bli all sommar vi fick vid den värmeböljan, att jag har beställt tillsvidareprenumeration till den 25 september. Än så länge bådar det väldigt gott.

010

Årets finfina sommar har bjudit på ett skärgårdsliv de luxe minsann. Vi håller oss allra mest på hemmaplan, gör tvångsutflykter för att fylla på förrådet av mat och dryck och så pendlar vi mellan altan- och trädgårdshäng och brygghäng vid havet. Allt som oftast swishar vi fram genom skogen på våra cyklar de där 3 minuterna det tar från vårt hem. Inte sällan iförda endast badkläder och handdukar i cykelkorgen. Då och då tar vi med fika och bok för lite längre stunder på bryggan och det är nog 50-50 mellan alla gånger vi njuter där tillsammans med andra och då vi har bryggan för oss själva.

011

När kvällen kommer brukar vi kunna summera dagens bad till en ansenlig mängd och jag bara älskar att njuta av dessa vid dygnets olika tidpunkter. Från ett svalt morgondopp i ensam majestät, via stojiga dagbad med massor av hopp och dyk från bryggan, åk i rutschbanan ut i havet eller ”Herre på täppan” på flotten till ljuvligt varma kvällsdopp medan solen sänker sig bakom skogsridån.

020Den här sommaren har verkligen givit mig det lugn jag så innerligt behövde. Precis allt har hanterats i makligt tempo och känslan av enormt mycket hemmatid fyller mitt hjärta med kärlek till val av boplats. Jag menar…det är ju en stund sedan vi satte ner våra bopålar här. Närmare bestämt 1 augusti 1995. Shit vad gammal jag är alltså…..

011Jag älskar mitt skärgårdsliv. Året om faktiskt. Det är en ynnest att få bo så här och jag älskar skogen och havets skiftningar i takt med årets diton. Nu börjar helt ärligt sommarlovet att sjunga på sista versen men jag tänker att om min beställning slår in, då har vi en hel del sköna eftermiddagar, kvällar och helger kvar att njuta sommarskärgårdsliv helt enkelt.

003Efter en långweekend i Kalmar och Gabbe på fotbollscup med sitt lag har vi nu åter landat på hemmaplan. Borta bra men hemma bäst. For sure….

Nu frulledags, lite plock och sedan dagens första bryggbad. Hoppas ni njuter lika mycket ni med. Kram från Rektorskan

Keep Calm och skyll på värmeböljan

Man ska verkligen inte klaga på sol och värme. Det ska man inte. Men…jag måste drista mig till att tillstå att den här tropiska hettan gör verkligen att prylar, folk och fä går bananas vill jag lova. Suck…..

004Igår blev det lite så. Tja, inte inledningsvis då, det där som bilden visar alltså. Mer än möjligen på skoj. Vi for till Allra Käresta Syster och fick lite gott altanhäng, mysiga bad och massor av skratt och bus. Inte minst som grabbarna på bild – svågern och Gabbe. De två är bara för sköna ihop när de ska bada.

Mia Barks foto.Dessförinnan hade jag så smått påbörjat lite skoljobb och det kändes alldeles förträffligt hanterbart på något sätt. Jag gillar verkligen iden om att få kicka igång mig själv i lagom takt liksom. Efter bad och annat mys drog det nämligen igång…..suck! Ett sent tjänsteavhopp så här i sommarlovets elfte timme har ju liksom vissa bieffekter. Inte för att jag inte unnar min personal att utvecklas och gå vidare att bli någon annans personal, men det blir ju lite merjobb om man säger så. Nu så, efter en ofantligt dålig nattsömn är annons gjord, delad, information kommunicerad och lite mail skickade. Håller vi tummarna gott folk helt enkelt!

142För att se till att Rektorskan inte ligger på latsidan lyckades våra fönsterputsare med att bli ovänner med vår elektricitet på jobbet och det innebar inte mindre en tre turer dit under sen eftermiddag och kväll. Diagnos: Förmodat värmeslag, ty efter en natts svalare vindar och Hannes magiska fingrar fungerade allt tipptopp igen.

008För att adda lite extra spänning till tillvaron så var våg väg full av kreatur då maken och jag styrde kosan hemåt vid 21.30. Mammakor och små söta kalvar om vartannat, i vägren och på vägen, inne i trädgårdar och ute på ängen. Vi kom inte förbi, fick ringa dit bonden och sedan hjälpa till med själva infösningen. Utbrytningar i Bregottfabriken undanbedes i fortsättningen tack!

010 Se filmen och lyssna gärna på de skrikande kompisarna

011Nattsuddade sedan till 00.30 och vaknade redan 04. INTE BRA! Idag är det superkvavt här, redan vid lunch 32 grader och till och med den solälskande Rektorskan får bekänna sig lite tilltufsad av värmen. Milou far verkligen inte väl i värmen och maken mår inte bra alls. Han är superyr och mår illa, ligger nerbäddad i AC-kallt sovrum. Gabbe är stiff i kroppen efter första fotbollspasset efter uppehållet. Nu är det vila idag, morgonträning imon och sedan cup fre-sön.

Nu ska jag snart cykla ner till Bryggan och kasta mig i det vackra blå. Och hoppas att det drar över ett rejält åskoväder med regn i em.

Kram från Rektorskan